– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade.
Foto Christoffer Leka
– Att cykla är ett fint sätt att komma nära naturen. Jag njuter av att känna solen, vinden och regnet, säger Kaisa Leka.
Med hjälp av moderna proteser är cyklingens mjuka och upprepade benrörelser inget problem. Att som paret Leka ta sig fram 500 kilometer på en vecka med enbart muskelkraft beskriver Kaisa som djupt tillfredsställande.
Kaisas och Christoffers passion för att färdas med muskelkraft i naturen omfattar också kajakpaddling. Kaisa klarar numera lätt av att sätta sig i kajaken också vid steniga och ojämna stränder.
– Det är en befriande känsla. På vattnet är alla lika små inför havet, som jag känner stor respekt för. Havet är starkare än oss alla, hur mycket vi än tror att vi kan kontrollera naturens krafter, konstaterar Kaisa.
Havet är starkare än oss alla, hur mycket vi än tror att vi kan kontrollera naturens krafter
Kaisa och Christoffer har cyklat i alla nordiska länder och i exotiska länder som Costa Rica och Japan. På tre månader tog de sig genom Nordamerika från östkust till västkust. En annan gång cyklade de söderut från Alaska längs västkusten. Strapatser har inte saknats, men cykelturerna har gett dem oförglömliga upplevelser som den som snabbt färdas mellan turistsevärdheter med bil eller flyg går miste om.
Fjärrkarelen runt
Sommaren 2018 paddlade paret Leka tillsammans med två vänner från Vita Havet längs olika vattendrag i Fjärrkarelen ned till St Petersburg. Då coronan slog till blev långturer i utlandet svårare att genomföra. Då upptäckte Kaisa och Christoffer som så många andra finländare hur fina utfärdsmål vi har i hemlandet. Men också nu nöjde de sig inte med någon kortare tur i hemmavattnen, utan det blev en paddlingstur runt Åland med en avstickare till fyrön Märket, så långt ut man kan komma i Ålands hav.
– Många tror att man måste vara en vältränad atlet för att klara av långturer av den här typen. Men vi är inga övermänskor, säger Christoffer bestämt.
Han berättar att så gott som alla andra långväga cyklister de mött under sina turer inte är några utpräglade idrottare.
– De allra flesta mänskor skulle kunna ge sig ut på långtur med cykel. Det gäller bara att ta det lugnt och cykla så långa etapper som man lätt orkar med.
Christoffer jobbar som lärare i grafisk formgivning vid yrkeshögskolan i Lahtis. Kaisa arbetar som lärare i samma ämne på deltid, men hon är framförallt känd som prisbelönt serietecknare. Hennes serier har publicerats i ett antal böcker och i vissa tidskrifter.
Flera av parets långresor har resulterat i resereportage i bokform, där Kaisas tecknade serier varit den huvudsakligen uttrycks-formen. En sådan bok är Russian Diaries, som handlar om deras paddling genom Fjärrkarelen.
– I böckerna vill vi förmedla känslor och tankar vi haft under resorna, berättar Kaisa.
En annan tanke bakom utgivningen av reseskildringarna i bokform är att väcka läs-arna till insikt om hur givande cykling och paddling i naturen kan vara. Christoffer, som är med och planerar och formger böckerna, säger att responsen från läsarna visar att budskapet gått fram.
– Boken om vår cykelfärd i Frankrike väckte till exempel läsares intresse att själva ge sig in på något liknande.
Både Kaisa och Christoffer är vegetarianer av djurrätts- och miljöorsaker, vilket de också medvetet lyfter fram i sina böcker.
– Då vi började göra långturer kring år 2007 måste vi transportera nästan all vegetarisk mat med oss. Numera går det att köpa den längs vägen i mycket högre grad än tidigare, berättar Kaisa.
Paret Lekas böcker ges ut på engelska med avsikten att kunna ge dem så bred internationell spridning som möjligt. Detta har också lyckats; genom att marknadsföra böckerna på seriemässor och liknande evenemang har de fått läsare världen över.
– Vi brukar också skicka böcker åt mänskor som hjälpt oss under resorna. Boken fungerar då både som ett visitkort och ett tack för hjälpen, säger Christoffer.
Kaisa har ett förflutet som lokalpolitiker i Borgå, där hon bott tillsammans med Christoffer sedan 1997. Hon representerade de gröna i stadsfullmäktige i två perioder och satt en tid i stadsstyrelsen och i flera nämnder, bland dem stadens byggnads- och miljö-nämnd. Hon drog sig ur politiken för att helhjärtat kunna koncentrera sig på serietecknandet och genom det lyfta fram gröna världen. En annan orsak var att hennes period i fullmäktige sammanföll med den globala finanskrisen efter 2008 då stadens ekonomi blev så dålig att staden måste skära ned på den offentliga servicen.
– Det var inte vad jag tänkte mig då jag gick med i politiken, konstaterar hon.
Kaisa insåg hur beroende också en stads ekonomi är av en global ständig tillväxt, något som enligt henne och många andra är en omöjlighet med tanke på miljön. Christoffer påpekar i alla fall att den rådande pandemin i viss mån ändrat den allmänna uppfattningen gällande ständig tillväxt. Rädslan för att ta lån för att trygga välfärden och miljöns tillstånd har också minskat.
I Köpenhamn är cyklisterna jämställda med bilisterna och cykling betraktas inte som något som främst barn håller på med
Kaisa och Christoffer tror att det finns en stor potential att få finländarna att cykla betydligt mer och därigenom minska trafikens klimatpåverkan.
Som lokalpolitiker var det naturligt för Kaisa att lyfta fram behovet av fungerande trafikleder för cyklister. Hon och Christoffer gör ofta kortare och längre cykelturer i Borgå med omnejd. Hon är missnöjd med att de existerande cykelvägarna är dåligt utmärkta och ofta tar abrupt slut. Ofta är man tvungen att korsa en gata eller väg ett antal gånger eftersom cykelvägen går turvis på olika
sidor av huvudtrafikleden.
- Kaisa Leka
- Hemma i Hollola nära Lahtis
- Sedan 1997 bosatt i Borgå
- Medianom, studier i grafisk formgivning och serieteckning
- Lärare på deltid i grafisk formgivning vid Lahtis yrkeshögskola
- Gett ut ett tiotal serieböcker, flera tillsammans med Christoffer
- Flera gånger prisbelönt som serietecknare: Puu-Päähattupriset, Serie Finlandiapriset, Årets vackraste bok m.fl.
Att cyklister måste samsas på samma lättrafikled med fotgängare är inte alltid en så lyckad lösning. Både Kaisa och Christoffer säger att de ofta känner större rädsla att kollidera med en hund eller ett barn på lättrafikleden än de känner ute i körfältet bland alla bilar. Idealet vore att ha särskilda cykelleder enbart för cyklister vid sidan av bilarnas körfält enligt den modell som länge tillämpats i Köpenhamn.
– Där är cyklisterna jämställda med bilisterna och cykling betraktas inte som något som främst barn håller på med, vilket ibland är fallet hos oss, säger Kaisa.
Christoffer betonar ändå att det är en tydlig trend att cykling blir populärare. Man ser allt fler dyra cyklar på cykelvägarna, vilket visar att många satsar seriöst på både motions-cykling och cykling till arbetsplatsen.
– Allt fler bilister är numera också cyklister, vilket borde öka förståelsen mellan de här grupperna, påpekar Kaisa.
Elcyklarna som är starkt på kommande bidrar också till att öka cyklingens popularitet. Om man får litet draghjälp i uppförsbackarna blir tröskeln lägre att ta cykeln istället för bilen.
Christoffer noterar med tillfredsställelse att cykelvägarna byggs ut, åtminstone i större tätorter.
– Snart kommer det förhoppningsvis att vara möjligt att cykla längs cykelvägar från Borgå till Helsingfors, säger han.
En annan trend är att gamla järnvägar som inte längre är i bruk byggs om till cykelvägar. I Helsingfors centrum är lättrafikleden ”Banan” ett exempel på det. Christoffer berättar att i USA har nedlagda industrijärnvägar gjorts om till utmärkta naturnära cykelleder.
- Christoffer Leka
- Hemma i Helsingfors, men sedan länge bosatt i Borgå
- Vistats sedan barn på familjens sommarställe i Borgå skärgård
- Magister i konst vid Aaltouniversitetet
- Lärare i grafisk formgivning vid Lahtis yrkeshögskola
- Tidigare lärare vid Borgå hantverks- och konstindustriskola
- Producerat och gett ut ett flertal böcker tillsammans med Kaisa
Kaisa och Christoffer vill inte låta sig nedslås av alla negativa miljönyheter som medierna öser ut. De noterar också att det finns tecken på att miljön mår bättre. Ett exempel är det ovanligt klara vattnet de upplevde under sin paddling runt Åland i somras.
– Genom att cykla och paddla får man upp ögonen för allt det fina och skyddsvärda som fortfarande finns kvar i vår natur, säger Christoffer.
Kaisa och Christoffer utstrålar tydligt en tro på framtiden. De håller hela tiden på och planerar nya resor. Då Finlands Natur besöker dem i deras mysiga trähuslägenhet i Borgå har de långt framskridna planer på en paddeltur ut till Digskär, det allra yttersta skäret i östra Finska viken. Planer på exotiska resor utomlands finns också. Den stora drömmen är att en gång få paddla nedför Volga, Europas längsta flod.
