Lyckat. Så sammanfattar Finlands huvudförhandlare Marina von Weissenberg FN-mötet om biologisk mångfald.
– För multilaterismen var det ett jättebra resultat, säger hon.
Däremot är ekonomin ett stort orosmoment. Och Finland har ännu inte skyddat 30 procent av sina områden. Under mötet som tog plats i Rom i slutet av februari var ekonomi och rapportering i fokus. Man nådde samförstånd om utvecklingen av en finansieringsstruktur för biologisk mångfald samt om uppföljning och gemensam utvärdering av miljöarbetet i länderna. I slutet rapporteras deltagarna ha ställt sig upp och applåderat.
– Det har varit en lång process, säger Marina von Weissenberg, Finlands chefsförhandlare vid förhandlingarna.
Målet är att jobba tillsammans för att säkra 200 miljarder dollar för biologisk mångfald per år till 2030, inklusive 20 miljarder dollar 2025. Målet är fortsättningsvis dock ett stort steg från de 700 miljarder dollar som ofta lyfts upp som den mängd pengar som behövs för att åtgärda miljökrisen. Det är också oklart hur finansieringen av arbetet ska säkras efter 2030.
– Vi måste få finansieringsarkitekturen att se annorlunda ut. Vi behöver få in den privata sektorn.
Majoriteten av pengarna kommer nu från den tillfälliga finansieringsmekanismen för konventionen, Globala miljöfonden (GEF). Under den nuvarande finansieringsperioden, som tar slut nästa år, har GEF distribuerat en rekordstor summa för att stödja den biologiska mångfalden. Under våren kommer man att förhandla om en tilläggsfinansieringsperiod. Förhandlingarna väntas bli tuffa.
– Det har att göra med den geopolitiska situationen som överskuggar allt annat. Det finns också en stark högerrörelse i världen där miljön inte är prioritet nummer ett och ekonomin i många länder är svag. Varifrån tar man offentliga medel när de inte finns?, säger von Weissenberg.
Hon pekar också på osäkerheterna kring USA:s globala politik.
– USA har redan lämnat hälften av sina åtgärder för GEF obetalda. Vi har ett jättestort finansieringshål på kommande.
USA är inte en part i konventionen, men deltar i möten och i åtgärder.
– USA:s politik har också indirekta konsekvenser för arbetet med biologisk mångfald.
Den senaste tiden har larmrapporterna om den krisande biologiska mångfalden haglat. Vi befinner oss i vad som kallas det sjätte massutrotningen, till stor del till följd av mänsklig aktivitet.
– Förståelsen och den vetenskapliga kunskapen har bara stigit och blivit starkare. Utan biodiversitet har vi ingen resiliens och det har nog många börjat inse nu.
Alla länder som är part i konventionen ska lämna in en rapport nästa år om vad man gör för att stoppa förlusten av mångfalden.
– Nu är det mycket jobb att göra med utvärderingar. Det här blir sjunde gången vi rapporterar. Den nationella rapporten utarbetas på samma sätt som tidigare genom omfattande samarbete och med stöd från den arbetsgrupp för biologisk mångfald som miljöministeriet tillsatt.
En av sakerna som länderna förbundit sig att göra inom konventionen är att skydda 30 procent av sina land- och vattenområden innan 2030, ett mål som Finland ännu inte uppnått.
– Man måste notera att det är ett globalt mål och det finns många länder som har över 30 procent skyddat. Men det betyder inte målet på 30 procent är oviktigt för Finland.
Överlag tycker hon att Finland är en stark aktör under förhandlingarna.
– Vi är ett litet land, men Finlands roll har alltid varit konsekvent och trovärdig. Vi har bra vetenskap och kunskap. Det som vi för fram är biodiversitets-mainstreaming, hur man integrerar biologisk mångfald i beslutsfattande i andra sektorer, vare sig vi talar om gruvverksamhet, skogsindustri eller fiskepolitik.
Mötet i Rom var en fortsättning på diskussionerna i Cali, Colombia i November. Då lyckades man inte nå ett slutresultat.
Varför blev det nu ett lyckat möte?
– De som brukar vara mest motsträviga, Brics-länderna, kom samman. Det var viktigt för Brasilien att det skulle lyckas inför klimatmötet, COP 30, som hålls i Brasilien i höst.
Anne Tarvainen vid WWF sade i en intervju för HBL att hon är nöjd med utfallet sett till det internationella läget.
– Regeringarna förstår fortfarande att naturen är viktig, och de har en förmåga att se förbi de dagsaktuella kriserna.
Miljöorganisationen Greenpeace sällar sig till de försiktigt positiva rösterna från natur- och miljösidan.
”Detta är ett viktigt steg för att upprätthålla förtroendet för att klyftan inom naturfinansiering kan stängas, men det är bara ena sidan av myntet, och vi måste skyndsamt se den andra sidan också: pengar på bordet”, säger An Lambrechts i ett pressmeddelande.
Nästa internationella miljömöte ordnas i Armenien hösten 2026.
