En ny studie bekräftar den så kallade ”inte-på-min-bakgård-myten”. Vindkraftsparker som är belägna på ett längre avstånd från olika typer av bebyggelse får större acceptans, uppger Naturresursinstitutet.
Vindkraftverk som är i användning bemöts likaså med större acceptans än planerade vindparker. Studien visar att motståndet mot nya vindparker är större bland ägare till stugor och fritidshus än bland den fast bosatta befolkningen.
”Livet i vardagshemmet är väldigt beroende av teknik och elproduktion. Därför är det logiskt att folk accepterar lösningar som upprätthåller en teknikberoende livsstil. I gengäld anser många att idealet för stuglivet är att koppla av och leva enkelt omgiven av naturen där man kan koppla loss från teknik”, säger forskningsprofessor Eija Pouta på Naturresursinstitutet.
Studien bygger på en enkät som har beställs av Naturresursinstitutet. Enkätsvaren har samlats in i Egentliga Finland och Satakunta.
Utbyggnaden av vindkraften väntas öka trefaldigt inom en snar framtid. Enligt studien kan bristen på acceptans för vindkraft fördröja etableringen av nya vindparker på olika håll i landet.
”Resultaten av enkäten tyder på att människor inte vill ha vindkraftverksprojekt i närheten av sina hus, oavsett om vindparkerna syns i vardagen eller inte. Sannolikt oroar man sig för hur projekten kommer att inverka på värdet på den egna egendomen”, säger Pouta.
Ju längre det geografiska avståndet till vindturbinerna var, desto mer uppfattades vindkraften som en ren energiform. Vid kortare avstånd betonades vindparkernas inverkan på lokalsamhället.
En del av dem som svarade på enkäten kritiserade bland annat vindkraftverkens inverkan på miljön, friluftsaktiviteter, jord- och skogsbruket och djurlivet. Å andra sidan fanns det också svar som lyfte fram att vindkraftverken inverkade positivt på landskapsbilden.
Enligt Naturresursinstitutet är avstånden till de närmaste turbinerna relativt långa i Finland jämfört med till exempel Tyskland eller Danmark.
”Det har hittills varit möjligt att anlägga vindkraftverk på relativt avlägsna glesbygdsområden. Därför var det endast ett fåtal som svarade på enkäten som hade sin bostad eller fritidsbostad invid en vindpark, säger Pouta.
Studien ingår i projektet Landuse Zero, som finansieras via Jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdspaket Fånga kolet.
Vindpark i Lappfjärd, Kristinestad. Foto: Mikael Sjövall
