Miljöbrottslighet är ekonomiskt sett världens tredje största brottslighet. I Finland uppskattas brottsnyttan vara i storleksklassen av hundratusentals euro per fall. Men mörkertalet är stort och utredningen utmanande. Därför har centralkriminalpolisen satsat på ett utbildnings- och utvecklingsprojekt.
– Målet är att uppdatera polisens expertis inom miljöbrottsutredning, säger Mimmi Lindqvist, forskare på centralkriminalpolisen.
I mitten av augusti uppdagades att tusentals sällsynta flodpärlmusslor i Suomussalmi blivit förstörda av skogsmaskiner som kört över en fredad å. Skogsbolaget Stora Enso har tagit på sig skulden och beklagat förstörelsen. Fallet utreds nu som grovt naturskyddsbrott och kan kosta företaget stora summor då Miljöministeriet har uppskattat värdet av en enskild mussla till 589 euro.
Fallet har fått stor uppmärksamhet och har satt ett strålkastarljus på miljöbrottslighet i Finland, där det årligen uppdagas mellan 450 och 550 fall. Fjolårets siffra landade på 460.
– Men vi måste komma ihåg att mörkertalet antas vara stort, säger Mimmi Lindqvist, forskare på centralkriminalpolisen.
Hur stort?
– Det är omöjligt att veta, vi kan bara prata om de brotten som upptäcks. Men till exempel i våra grannländer Sverige och Norge får polisen veta om många fler miljöbrottsfall än i Finland. Det är bland annat en av orsakerna varför mörkertalet antas vara stort här.
Miljöbrott kan vara svåra att upptäcka. Det beror bland annat på att den brottsliga verksamheten vid första anblick kan se ut som laglig verksamhet. De flesta miljöbrotten sker i samband med företagsverksamhet och kan ha omfattande följder.
– När verksamheten är storskalig och bred, så som det ofta är i företagsverksamhet, så kan miljökonsekvenserna också vara stora.
Miljöbrottslighet är tyvärr också väldigt lönsamt. Det är idag världens tredje största brottstyp sett ur ekonomiskt perspektiv. Enligt Interpol uppskattas det ha en större avkastning än trafficking. Den internationella miljöbrottsligheten ökar snabbt och bakom ligger ofta stora organiserade aktörer.
– Det ökande antalet miljöbrott är en global trend som både Europol, Interpol och FN har vaknat till. Vi behöver en välfungerande brottsbekämpning för att stansa denna globala trend, och Finland är inget undantag. Finland har globalt sett redan nu ett fungerande samarbete till exempel mellan polisen, tullen och gränsbevakningen. Ett tätt samarbete myndigheterna emellan underlättar och intensifierar arbetet för alla involverade parter, det måste vi sträva efter.
Även i Finland såg man en ökning av antal miljöbrott mellan 2022 och 2023. Den ekonomiska vinningen kan handla om så mycket som hundratusentals euro per fall.
– De vanligaste miljöbrotten som upptäcks i Finland är kring olaglig hantering av avfall.
Men att utreda miljöbrott är utmanande.
– Det är många olika kunskapsområden som måste kombineras i utredningarna, och det är flera myndigheter involverade samtidigt. Dessutom upptäcks brotten ofta så sent att den brottsliga verksamheten kan har stannat och då kan vara svårt att veta vem som står bakom den olagliga verksamheten. Att samla in bevis är också en utmaning i miljöbrott. I provtagningen krävs kunskaper i naturvetenskaper och miljö, kriminaltekniskt tänkande och tekniska kunskaper i provtagning.
Därför startade Centralkriminalpolisen sommaren 2023 ett tvåårigt utbildnings- och utvecklingsprojekt för provtagning vid miljöbrott, kallat Ylpeys.
– Målet med projektet är att uppdatera polisens expertis inom miljöbrottsutredning och en förbättrad förmåga att bekämpa miljöbrottslighet. Målet är också att fördjupa och främja samarbetet mellan polis och intressenter. Vi jobbar nu med att ordna utbildningstillfällen för polisens tekniska och taktiska utredare.
Ylpeys är ett projekt som det kriminaltekniska laboratoriet ansvarar för, och har därför speciellt fokus på att lära ut hur provtagningen ska planeras och utföras i miljöbrott.
– Vi jobbar dessutom med att förbättra samarbetet mellan de olika involverade myndigheterna, samt med att öka medvetenheten kring miljöbrott bland myndigheter och allmänt i samhället.
Varför är det viktigt att sätta ett extra fokus på miljöbrott?
– En välmående och ren natur är en del av Finlands identitet, och vi är mer beroende av vår natur än vi tror. Vi är till exempel beroende av vårt grundvatten, vars renlighet ofta hotas i miljöbrott. Efter att naturen förorenats som en konsekvens av ett miljöbrott, är det ofta omöjligt att återställa den till sitt naturliga läge. I tillägg till brottsnyttan, faller saneringskostnaderna ofta till staten att betala, så det blir mycket dyrt. Det är skattebetalarna som måste stå för en stor del av kostnaderna.
Gällande fallet med flodpärlmusslorna så utreds det nu av Uleåborgspolisen. Tidigare i veckan anmälde Stora Enso att man uppdagat ett nytt fall av regelbrott i samma område. Stora fall med omfattande mediebevakning som detta ökar synligheten för miljöbrott, säger Mimmi Lindqvist.
– Det är bra att fallen väcker diskussioner kring miljöfrågor, även om det är tragiskt att sådana ske.
