Slamkrabban är den enda krabbart som har en fast förekomst i Finlands kustvatten. Den är en nykomling hos oss – den påträffades för första gången år 2009 i Nådendals hamn, dit den kommit med fartygs barlastvatten från Nordamerika. Slamkrabban spred sig rätt snabbt i Åbolands skärgård och i åländska vatten. Under de senaste åren har den spritt sig även norrut och österut. I sommar har den påträffats i Kyrkslätt, Esbo och Helsingfors skärgårdar. De nordligaste fynden är från Raumotrakten. Arten trivs i brackvatten.
Slamkrabban är liten, ryggskölden är högst 2,5 centimeter bred. Den kan möjligen förväxlas med en annan främmande art, ullhandskrabban, som påträffas fåtaligt i hela skärgården. Slamkrabban saknar ullhandskrabbans typiska knölar på pannan och har istället en tydligt fördjupning. Slamkrabbans ryggsköld och ben är ofta fläckiga och dess högra klo är i regel större än den vänstra.
Slamkrabban äter bland annat kräftdjur och musslor som i normala fall håller blåstången ren från trådalger. Dess predation kan ha långtgående ekologiska konsekvenser. Å andra sidan äts slamkrabban i sin tur av fisk och fåglar.
Slamkrabban får inte flyttas från ett område till ett annat. Upphittade exemplar bör avlägsnas från vattnet och avlivas. Observationer av slamkrabba kan meddelas till den nationella portalen för främmande arter.
