Många av de nuvarande experterna inom kemikaliesäkerhet närmar sig pensionsåldern, branschen skär ner och allt för få nya utbildas. Det kan ha stora konsekvenser, säger Jaana Rysä, professor på Östra Finlands universitet.
– Bristen på experter innebär att det kan uppstå förseningar i att införa nya kemikalieförordningar, liksom i arbetet med riskbedömning och övervakning av kemikalier och deras reglering.
En nordisk studie visar att det finns en oroande brist på kemikalie-experter i hela Norden. En enkät som genomförts i de nordiska länderna visar att det är svårt att hitta kompetent personal för att jobba med exempelvis riskbedömningar och kommunikation. I Finland har problemet varit känt i branschen i flera år.
– Under de senaste åren har den toxikologiska expertisen försvagats i flera expertmyndigheter, främst som en följd av personalnedskärningar. Samtidigt har resurserna för både grundutbildning och fortbildning inom toxikologi minskat, vilket ytterligare försvårar kompetensförsörjningen inom området, säger Jaana Rysä, professor i farmaceutisk toxikologi vid Östra Finlands universitet.
Rysä är en av medförfattarna till studien. Av de experter som finns att tillgå är det många som snart går i pension och lämnar efter sig ett stort kunskapstomrum. Konsekvenserna är farliga.
– Kemikaliesäkerhet är en avgörande del av den övergripande säkerheten.
Bristen på experter kan påverka allt från reglering till kontroll av farliga kemikalier.
– Det finns en ökad risk att farliga ämnen förblir oupptäckta. Dessutom kan kapaciteten för innovation inom säkra och hållbara kemiska lösningar minska.
Övervakningen av kemikaliesäkerhet i Finland bygger på ett brett myndighetssamarbete mellan Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Social- och hälsovårdsministeriet, Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, NTM-centralerna och kommunernas miljöskyddsmyndigheter.
Utbildningsmöjligheterna för bred och gedigen expertis är få. I dagsläget är det endast Östra Finlands universitet i Kuopio som erbjuder ett magisterprogram i toxikologi. Sedan finns det universitet som erbjuder enstaka kurser inom området, vanligtvis som en del av bredare utbildningar inom biovetenskap, farmaci eller miljövetenskap.
Rysä poängterar att det finns behov av välutbildade experter bland annat i internationellt samarbete kring kemikaliehantering.
– Beslutsfattandet kräver förståelse för både hälsorisker, miljöpåverkan och regulatoriska aspekter.
Arbetsplatserna inom området har också minskat. Statens forskningsanstalter har sett en stor del av sin expertis minska genom nedskärningar genom åren.
– Situationen är kanske mest allvarlig vid Institutet för hälsa och välfärd. Av den toxikologiska enheten som tidigare bestod av cirka 40 anställda vid avdelningen för miljöhälsa, återstår idag endast två toxikologer. Att förlora kompetensen går snabbt och enkelt, men att bygga den upp den igen är ytterst svårt och långsamt.
2018 gick berörda myndigheter ut med ett gemensamt brev, där man lyfte upp det växande behovet av toxikologisk expertis. Det har också pratats om att inrätta ett toxikologiskt center för experter i Finland, något som nu ser ut att bli verklighet. I april i år beslutade Orpos regering vid halvtidsöverläggningen att ett administrativt centrum för toxikologisk kompetens ska inrättas i Kuopio.
– Centrumets uppgifter kommer bland annat att omfatta forskning om kemikalier som är skadliga för människan, toxikologiska riskbedömningar samt utbildning i samarbete med universiteten.
Det blivande centret blir en del av det nya kompetenscentret för totalförsvar som också ska placeras i Kuopio. I den gemensamma nordiska studien efterlyses också ett Nordiskt institut.
– Denna fråga har ännu inte diskuterats formellt, men den nordiska gemenskapen för toxikologer kommer med all säkerhet att vara aktiv i att driva frågan framåt. Behovet av gemensamma lösningar är tydligt, särskilt med tanke på att flera länder i regionen står inför liknande utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och regulatoriska krav. Lyckligtvis har vi en lång nordisk forskningstradition inom toxikologi, och därmed redan goda kontakter. Jag vill också passa på att välkomna finlandssvenska forskare med intresse för toxikologi att delta i detta samarbete.
Kommer vi se ett ökat behov av kemikalieexperter i framtiden?
– Toxikologi blir allt viktigare i vår vardag. I takt med att vi återvinner mer material och satsar på en cirkulär ekonomi, behöver vi förstå vilka kemikalier som finns i de produkter vi återanvänder – och om de kan vara skadliga för människor eller miljön. När vi försöker bromsa klimatförändringen spelar toxikologin också en viktig roll. Den hjälper till att sätta gränser för utsläpp och avgöra vad som är säkert. Ett varmare klimat gör dessutom att nya växtskadegörare kan sprida sig till Finland. För att skydda våra grödor behöver vi nya växtskyddsmedel som både fungerar bra och är säkra att använda.
Rysä understryker att toxikologer inte bara arbetar med forskning och riskbedömningar i vardagen utan också utgör en del av samhällsberedskapen.
– Deras kunskap behövs också i krissituationer och när något oväntat händer.
**
Kemikalieövervakning i Finland
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har en central roll i kemikalieövervakningen i Finland. Tukes ansvarar bland annat för tillsynen av tillverkning, import, marknadsföring och användning av kemikalier samt för tillståndsprövning och hantering av säkerhetsutredningar.
Livsmedelsverket deltar i övervakningen ur livsmedelssäkerhetens perspektiv. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea ansvarar för säkerheten hos läkemedel och medicintekniska produkter. Social- och hälsovårdsministeriet styr Tukes verksamhet i frågor som rör kemikaliers påverkan på människors hälsa. Miljöministeriet har ansvarar för att förebygga miljöskador. Dessutom deltar Finlands miljöcentral, NTM-centralerna och kommunernas miljöskyddsmyndigheter i hanteringen av kemikaliers miljörisker.
