Forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg slår larm om hålet i ozonlagret över Antarktis. Enligt nya vetenskapliga mätningar är ozonhålet större idag än det var på 1980-talet.
”De senaste fem åren har vi sett att hålet i ozonlagret är större än någonsin. Det kan läka för egen maskin, men det tar väldigt lång tid och det är därför viktigt att vi fortsätter att observera ozonlagret och de ämnen som påverkar det i många år framöver”, säger Johan Mellqvist, professor vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys på Chalmers.
Ozonlagret absorberar solens ultravioletta ljus och skyddar därmed allt liv på jorden från skadlig UV-strålning. Om ozonlagret tunnas ut ytterligare kan den ultravioletta strålningen ödelägga enorma bestånd av plankton i världshaven med ödesdigra följder för den marina mångfalden, uppger Husamuddin Ahmadzai, doktor i teknik och rådgivare på konsultbolaget Mensa Milieu.
Världssamfundet undertecknade den 16 september 1987 det så kallade Montrealprotokollet – ett folkrättsligt avtal där en lång rad länder enades om att sluta använda freoner för att stoppa det snabbt växande hålet i ozonlagret.
Långlivade freoner eller så kallade klorfluorväten (CFC) användes tidigare i till exempel kylskåp, luftkonditionering, aerosoler, skumplast och inom verkstadsindustrin.
I de mätningar som Johan Mellqvist genomför syns ännu inga tecken på att ozonlagret läker.
”Det var positivt att Montrealprotokollet kom på plats, men det är fortfarande för tidigt att utropa det till en absolut framgång. Användningen av freon har minskat sedan dess, men halterna i atmosfären har bara minskat med 10 procent. Vi har fortfarande ett gigantiskt ozonhål i Antarktis”, säger Mellqvist.
Johan Mellqvist är professor vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys på Chalmers. Foto: Chalmers tekniska högskola
Forskarna vid Chalmers utför sedan 2023 mätningar med ett nytt instrument vid Onsala rymdobservatorium. Mätningarna genomförs med en så kallad FTIR-spektrometer som mäter solljusets infraröda strålar. Ur mätresultatet kan forskarna räkna ut precis vilka molekyler strålarna har passerat genom och på vilken höjd de befinner sig. Förutom att mäta mängden ozon och ämnen som påverkar ozonlagret mäts också förekomsten av klimatgaser som metan, lustgas och koldioxid, samt mängden vattenånga i atmosfären.
Mätningarna ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakning och data rapporteras till det globala observationsnätverket NDACC (Network for the Detection of Atmospheric Composition Change).
I en FN-rapport från 2022 anges att ozonlagret är på väg att återhämta sig och att det runt år 2066 kan hamna på samma nivåer som före larmet på 1980-talet. Men i de mätningar som Johan Mellqvist och hans kollegor genomför syns ännu inga tecken på att ozonlagret läker.
Trots att halterna av freon sjunker finns det nu andra ämnen i omlopp som hotar ozonskiktets återhämtning. Ett sådant exempel är lustgas, som framför allt släpps ut från jordbrukssektorn och annan markanvändning. Lustgasen har på senare tid kommit att stå för en allt större andel av den totala påverkan på ozonskiktet, och kan finnas kvar i atmosfären i över 100 år.
”Det finns uppenbara risker om vi glömmer bort ozonhålet. Prioriteras frågan bort blir det svårare att för oss som arbetar med att observera det”, säger Johan Mellqvist.
Förenta Nationerna uppmärksammar vikten av att värna om ozonlagret på en temadag som infaller på tisdag den 16 september.
