Forststyrelsen har under den gångna sommaren inventerat förekomsten av flodpärlmussla i Lappland med fokus på vattendrag där det inte varit känt om musslan förekommit. Resultatet var att man hittade nya, hittills okända förekomster i 12 av 82 inventerade vattendrag.
Det mest anmäkningsvärda var en förekomst i ett vattendrag inom Tana älvs avrinningsområde. Det är den nordligaste kända populationen av musslan hittills. På en sträcka av cirka 20 meter hittades tusentals musslor.
– Resultaten visar hur dåligt vi känner den här hotade artens förekomst i Finland. Genom att gå igenom kartor är det ännu möjligt att hitta fler populationer som borde tas i beaktande vid användningen av både mark och vatten, säger projektchef Heikki Erkinaro vid Fortststyrelsens naturtjänster.
Långt ifrån alla kända förekomster av flodpärlmussla är livskraftiga och förökande. Ibland annat Svartån i västra Nyland och Esse å i Österbotten lever musslan kvar, men någon naturlig förökning har inte skett här på många år på grund av försämrad vattenkvalitet.
Med dessa musslor har forskare vid Jyväskylä universitet gjort lovande försök där musslorna fått producera larver som sedan växt upp till små musslor i rent vatten i akvarier. Nu pågår försök att återinföra musslorna i de åar deras ”föräldrar” kommer ifrån.
Flodpärlmusslan är beroende av att det finns laxar eller öringar i vattendragen eftersom musslans larver till en början lever parasitiskt på laxfiskarnas gälar. Detta begränsar i hög grad musslans möjligheter till förökning.
Flodpärlmusslan renar vattnet där den lever på partiklar och bidrar därigenom till att skapa en gynnsam livsmiljö för flera andra arter. Musslans reningskapacitet är betydande; tusen musslor kan på ett dygn filtrera inte mindre än 50 000 liter vatten.
