Människans framfart hotar fågelbestånden

av | 5 april 2024

Allt fler fågelarter tar stryk då människan bygger ut olika livsmiljöer. Men det finns undantag. Graffiti, cykeltrafik och oväsen har inte hindrat koltrasten från att bygga bo i en tunnel i Esbo. Foto: Andrea Santangeli

Allt fler fågelarter tar stryk då människan bygger ut olika livsmiljöer. Men det finns undantag. Graffiti, cykeltrafik och oväsen har inte hindrat koltrasten från att bygga bo i en tunnel i Esbo. Foto: Andrea Santangeli

Fyra av fem fågelarter klarar sig inte i livsmiljöer som präglas av mänsklig verksamhet. Det visar en ny forskningsrapport som har sammanställts av Helsingfors universitet.

Upp till 14 procent av världens fågelarter är utrotningshotade. Rapporten utvärderar fågelbestånden både i orörda miljöer och livsmiljöer som är starkt påverkade av människan. Enligt forskarna har 78 procent av alla fågelarter svårt att klara sig i sådana miljöer som har formats av människan.

”Utrotningshotade fågelarter får det allt svårare att häcka i miljöer som har formats av människan. Till exempel dubbelbeckasinen, som är ytterst utrotningshotad i Finland, lider av en minskande population samtidigt som arten har svårt att hantera klimatförändringen”, säger Emma-Liina Marjakangas, som leder forskningsprojektet vid Helsingfors universitet och Aarhus universitet i Danmark.

En del fågelarter klarar ändå av att leva i närheten av människan.

”Tornseglaren är ett exempel på en fågelart som klarar av att häcka i stadsmiljöer i olika delar av världen”, säger Marjakangas.

Enligt forskarna har 78 procent av alla fågelarter svårt att klara sig i miljöer som har formats av människan.

Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald i Montreal 2022 slår fast att alla avtalsparter ska skydda minst 30 procent av sina land-och havsområden. Den nya forskningsrapporten identifierar sådana fågelarter som allra mest behöver skyddade områden för att klara sig.

Enligt rapporten finns det fler fågelarter som har anpassat sig till urbana miljöer i Europa och Nordamerika än i Latinamerika och Afrika.

Forskarna använde sig bland annat av indexet Human Footprint och databasen eBird som bygger på observationer av cirka 6000 fågelarter åren 2013–2021. Indexet Human Footprint mäter till exempel byggda miljöer, befolkningstäthet, jordbruksarealer, vägnätverk och upplysta platser.

Forskningsrapporten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Global Ecology and Biogeography. Forskare från Finland, Danmark, Storbritannien och Spanien deltog i forskningsprojektet.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Förbudet att fiska strömming slog fel i Sverige

Förbudet att fiska strömming slog fel i Sverige

Det nordiska järvbeståndet ligger risigt till

Det nordiska järvbeståndet ligger risigt till

Etla: De största företagsstöden går fortfarande till klimatskadlig verksamhet

Etla: De största företagsstöden går fortfarande till klimatskadlig verksamhet