Sedan den förra rödlistan publicerades av den svenska SLU Artdatabanken 2020 har antalet rödlistade arter ökat med 10 procent. Nära 23 procent av alla de bedömda arterna finns med på årets lista. Med undantag för vissa ljuspunkter är trenden för Sveriges biologiska mångfald fortsatt negativ.
En del preliminära resultat har släppts tidigare. Redan förra sommaren kom indikationer på att älg, iller, sill, tumlare och vikare som tidigare ansetts livskraftiga blir rödlistade i kategorin nära hotade (NT) i den nya listan.
I december 2025 presenterades också ljuspunkter som att havsörn, utter, fisken asp och långbensgroda nu lämnar rödlistan. Den positiva utvecklingen är exempel på bevarandeåtgärder och långsiktiga prioriteringar som gett resultat.
Det går att vända negativa trender
Negativa trender kan vändas om åtgärder påbörjas innan de gått för långt.
– Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.
Att jakten upphört och att uttern återhämtat sig från 1900-talets giftkatastrofer har medfört en kraftig ökning.
Artdatabanken har bedömt 23 103 arter
Rödlistan presenteras vart femte år. Till årets lista har läget för 23 103 arter av växter, djur, svampar och alger (och 1 687 underarter) bedömts.
Årets rödlista är den sjätte som samlar Sveriges djur, växter, svampar och alger. Fler artgrupper än tidigare finns med, exempelvis iglar, hinnkräftor, svampdjur och nya grupper av tvåvingar.
Fler än var femte art är rödlistad
Av de bedömda arterna 2025 är fler än var femte rödlistad, nära 23 procent. 5 217 arter bedöms som rödlistade, varav 2 373 anses vara hotade. Antalet rödlistade arter har ökat med 10 procent jämfört med 2020, då 4 746 arter var rödlistade.
Det ökade antalet rödlistade arter beror delvis på att fler arter har bedömts, men också på att tidigare livskraftiga arter nu blivit rödlistade. Andelen hotade arter har ökat med 6 procent jämfört med 2020, från 2 249 till 2 373.
Modernt skogsbruk drabbar arter
Viktiga orsaker till att arter på land blir rödlistade är igenväxning av öppna marker, till exempel ängs- och betesmarker, våtmarker och stränder, och modernt skogsbruk där kontinuitetsskogar blir plantager via kalhyggen. Ett annat ökande problem är invasiva främmande arter.
Klimatförändringarna ökar också i betydelse: värmegynnade arter expanderar, medan köldtåliga arter minskar. Extremväder drabbar också många arter.
Älgen anses vara nära hotad
Bland däggdjuren finns älgen för första gången med på rödlistan som Nära hotad (NT). Den har minskat kraftigt till följd av omfattande avskjutning. Igelkotten har också minskat kraftigt och klassas nu i en högre rödlistekategori, från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Illern blir rödlistad för första gången (NT).
Sälen vikare återkommer på rödlistan som Nära hotad (NT). Överlevnaden hotas av minskande havsisar i Bottniska viken. Vikaren är beroende av isar för sin reproduktion.
Två ugglor har dött ut
För fåglar har antalet rödlistade arter varit stabilt, men situationen har försämrats för flera vadare och ugglor. Två av ugglorna betraktas nu som nationellt utdöda, tornuggla och fjälluggla.
Enligt organisationen Birdlife är det första gången på tjugo år som en svensk häckande fågelart försvinner och fler ugglearter riskerar att gå samma väg.
– Prognosen är också mycket dyster för fältpiplärka som bedöms som Akut hotad. Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar på SLU Artdatabanken.
Det fortsätter att gå dåligt för många änder. En ljuspunkt är bedömningen av havsörnen, som för första gången betraktas som livskraftig.
45 procent fler rödlistade fiskarter
Fiskarnas läge har försämrats och antalet rödlistade arter har ökat med 45 procent. Bland dem finns vanliga och uppskattade matfiskar.
– Sill, lax och öring bedöms alla nu som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre rödlistekategorin Starkt hotad (EN). En mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen, säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua, ansvarig för rödlistning av fiskar.
Ökad näringsbelastning, fiske (inte minst bottentrålning) och markavvattning (till exempel dränering och dikning) är de faktorer som påverkar flest arter i vatten.
38 procent av dagfjärilarna rödlistade
Bland insekter sticker fjärilarna ut där antalet rödlistade ökat med 23 arter. 38 procent av dagfjärilarna är nu rödlistade.
– Svensk dagfjärilsövervakning, som till stor del baseras på frivilliginsatser, har nu pågått sedan 2010 och börjat ge så bra data att det går att beräkna trender för ett flertal dagfjärilar. Det gör att flera relativt vanliga arter, exempelvis brunfläckig pärlemorfjäril, starrgräsfjäril och ängsblåvinge nu blir rödlistade utifrån minskningstakt, säger Karin Ahrné, organismgruppsansvarig för fjärilar på SLU Artdatabanken.
Kunskapen om skalbaggarna har förbättrats, något som lett till att 72 arter tagits bort från rödlistan medan 100 arter har tillkommit.
