Sommaren 2023 räknades det cirka 27 920 häckplatser för skarvar i Finland. Den finska häckpopulationen ökade med 14 procent, cirka 3 460 bon, jämfört med föregående sommar. Sedan 2015 har antalet skarvbon varierat mellan cirka 24 000 och 27 000 bon. Detta uppger Finlands Miljöcentral i ett pressmeddelande.
Ökningen av storskarvpopulationen koncentrerades till södra Skärgårdshavet och västra delen av Finska viken, där ökningen var ungefär 2500 storskarvar, och knappt 2 300 bon. I Kvarken har dock antalet bon minskat för femte året i rad, med cirka 440 färre bon är föregående sommar.
I hela Finska viken ökade storskarvpopulationen med nästan en tredjedel och i Skärgårdshavet med en femtedel. I Kvarken minskade populationen däremot med nästan en femtedel. I Skärgårdshavet och Bottenhavet förblev antalet bon oförändrat.
”Föregående vinter var mildare än genomsnittet i Europa, vilket har underlättat storskarvarnas överlevnad under vintern och kan även ha påverkat populationstillväxten i Finland. Det är också möjligt att storskarvar som fötts i andra Östersjöländer har flyttat hit för att häcka. Storskarvarnas häckningspopulation var fyra procent, cirka 1 200 bon, större än toppåret 2018”, säger forskaren Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.
Bottenhavets storskarvpopulation ökade som helhet med tio procent. I Bottenhavet fanns det cirka 13 900 bon, varav cirka 9 670 i Skärgårdshavet, 2 195 i Bottenhavet och 2 030 i Kvarken. I Finska viken fanns det cirka 9 590 bon och i Skärgårdshavet 4 430 bon. Fastlandet hade endast en liten andel med några få par i Päijänne-Tavastland.
Det fanns 51 storskarvkolonier i Finland som häckade på totalt 68 skär eller öar, och sju av dessa kolonier häckade i små grupper enbart på ställen som fyrar, linjeplankor eller fyrbyggnader.
I storskarvkolonin vid Raumo hamn, där cirka 6 830 bon räknades, häckade en fjärdedel av alla storskarvar i Finland. Skarvkolonin vid Raumo hamn är den största dokumenterade fågelkolonin i Finlands historia.
”Kolonins framtida naturliga utveckling beror på tillgången på lämplig fiskföda för ungarna i närheten av häckningsplatsen samt om havsörnsparet fortsätter häcka på platsen. Ett häckande havsörnpar skyddar kolonin från att unga havsörnar ska attackera. Under sommaren observerades att 10-20 individer av havsörn jagade storskarvungar i flera stora kolonier”, berättar Rusanen.
På kommunnivå ökade storskarvpopulationen mest i Raumo, där hamnkolonin ökade med nästan hälften, det vill säga 2 130 bon. I Kyrkslätt ökade kolonin med cirka 1 000 bon när den återvände till sin tidigare styrka efter en nedgångsperiod. Signifikant ökning observerades också i Borgå, Raseborg och Björneborg, där antalet bon ökade med cirka 450-650. Populationen minskade mest i Kristinestad med 930 bon och i Korsholm med 510 bon. Även i Hangö, Nystad och Siikajoki minskade antalet bon betydligt.
Totalt täckte storskarvkoloniernas häckningsområde cirka 60 hektar. Andelen skarvar som häckade i träd fortsatte att öka. Den här sommaren utgjorde andelen trädhäckande storskarvar nästan 60 procent av antalet bon, jämfört med en fjärdedel för fyra år sedan.
På grund av havsörnens ökade predation mot storskarvungarna har andelen kolonier som häckar i skärgården och i träd ökat. Dessutom har vissa kolonier som varit utsatta för havsörnens predation i flera år minskat i storlek och bytt häckningsplatser.
Bildtext: Det fanns 51 storskarvkolonier i Finland som häckade på totalt 68 skär eller öar, och sju av dessa kolonier häckade i små grupper enbart på ställen som fyrar, linjeplankor eller fyrbyggnader. Foto: Magnus Östman
