Europeiska unionens gröna giv avancerar inte som planerat. Det anser flera finländska europaparlamentariker som Finlands Natur har talat med i Strasbourg.
– Den gröna omställningen har kommit på avvägar. En lång rad viktiga miljödirektiv har urvattnats och många lagförslag har stoppats av högern och de nationalkonservativa partierna under denna mandatperiod, säger Li Andersson, europaparlamentariker i Vänstergruppen.
Andersson nämner bland annat avregleringen av de miljökrav som ställs på bilindustrin, urvattningen av direktivet om företagsansvar och den kapsejsade revideringen av avskogningsförordningen.
– Försämringarna har att göra med den förändrade maktbalansen i Europaparlamentet. Europeiska folkpartiet EPP allierar sig allt oftare med de högerextrema partierna ECR och Patrioterna för att motarbeta olika miljöinitiativ, säger Andersson.
Hon får medhåll av kollegan och partikamraten Merja Kyllönen.
– Det är lite ironiskt att samma krafter som har motsatt sig en tuffare klimatpolitik nu kräver ekonomiskt stöd och EU-finansiering för att åtgärda miljöskadorna efter de klimatrelaterade skyfallen i Spanien och Portugal, säger hon.
Europaparlamentet diskuterade den akuta naturkatastrofen i Sydeuropa och effekterna av skyfallen och översvämningarna på tisdagens session i Strasbourg. Diskussionen utmynnade inte i vare sig omröstningar eller konkreta beslut denna vecka, men tärningen är kastad.
Mercosuravtalet krävde inga skyldigheter att värna om miljön.
– Det vore fint om klimatdebatten skulle fokusera på behovet av förebyggande åtgärder i stället för behovet av att betala för de skador som klimatkrisen orsakar, säger Kyllönen.
Maria Ohisalo från De Gröna är vice ledamot i Europaparlamentets miljöutskott. Hon ser samma utvecklingstrend även i utskottsbehandlingen.
– Det finns många parlamentariker som bromsar beredningen av viktiga miljölagar också i miljöutskottet. EPP och Renew är väldigt delade i naturskyddsfrågor. Många av dem motarbetar EU:s Gröna giv och ambitionen att bli en klimatneutral region. Den gröna given är utan tvekan i motvind just nu, säger Ohisalo.
Centerpartisten Elsi Katainen från den liberala Renew-grupperingen hör till Europaparlamentets veteraner och är redan inne på sin tredje mandatperiod. Hon sitter i parlamentets jordbruksutskott och hade en viktig roll i förhandlingarna om det så kallade Mercosur-avtalet som strandade i fjol.
– Det finns företag i Brasilien som är specialiserade på att exportera soja och andra jordbruksprodukter till Europa. De vill anpassa sig till europeiska miljöstandarder och säger sig motverka avskogningen i Amazonas. Jag tror inte riktigt på deras utfästelser, säger Katainen.
EU:s utkast till handelsavtal med tullunionen Mercosur, som omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, röstades ned i fjol med tio rösters marginal. Frihandelsavtalet genomgår nu en juridisk utvärdering som handläggs av EU-kommissionen.
– Vi röstade mot handelsavtalet på grund av förhöjda risker för ökad skövling av regnskog i Amazonas. Avtalet krävde inga skyldigheter att värna om miljön, säger europaparlamentariker Jussi Saramo från Vänstergruppen.
Ledamot Sirpa Pietikäinen från EPP valde att balansera på en slak lina i frågan.
– För mig var det litet av Sophies val, säger hon och hänvisar till filmen med samma namn där den polska kvinnan Sophie Zawistowski tvingas välja mellan sina barn i samband med förintelsen under andra världskriget.
Nästan en fjärdedel av EPP-gruppen röstade mot frihandelsavtalet med Mercosur. Pietikäinen röstade för avtalet efter en lång tvekan.
– Avtalet är problematiskt med tanke på miljön eftersom det också blir ett prejudikat för framtida handelsavtal. Vi behöver välformulerade skyddsklausuler i avtalet som ser till att miljön och i synnerhet Amazonas regnskogar skyddas bättre. Avtalets handelspolitiska nytta är ändå betydande. Därför röstade jag inte mot avtalet, förklarar Pietikäinen.
För europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (EPP) var röstningen om Mercosuravtalet en pina. Foto: Mikael Sjövall
