Europaparlamentet, EU-kommissionen och Europeiska rådet nådde på torsdagen en överenskommelse om revideringen av det så kallade miljöbrottsdirektivet.
Syftet med uppdateringen av direktivet är att bredda tillämpningen av EU:s miljölagstiftning, skärpa de straffrättsliga bestämmelserna och införa fler straffbara gärningar i miljöbrottsdirektivet. Det tidigare direktivet godkändes 2008.
Den reviderade miljölagstiftningen anger bland annat miniminivåer för sådana straff som ska utmätas till juridiska personer som har gjort sig skyldiga till miljöbrott.
Takorganisationen European Environmental Bureau välkomnar det nya miljöbrottsdirektivet med vissa förbehåll. EEB påpekar att den nya lagen är otillräcklig ifall vi vill förebygga, hindra och sanktionera den typen av miljöbrottslighet som uppdagades i samband med dieselskandalen som avslöjades 2015.
Med dieselskandalen avses en härva där flera biltillverkare av bilmärken såsom Mercedes, Audi och Volkswagen manipulerade dieselbilars avgasvärden så att allmänheten förleddes att tro att bilarna var skonsamma mot miljön.
Manglingen av det reviderade miljöbrottsdirektivet pågick i två år. Enligt EEB urvattnades EU-kommissionens ursprungliga förslag på grund av stora EU-medlemsstaters motstånd i samband med den politiska behandlingen av direktivet i Europaparlamentet.
Direktivet förpliktar till exempel inte EU:s medlemsstater att undersöka, åtala och sanktionera miljöbrott. Direktivet försummar likaså det illegala fisket helt och hållet. De sanktioner som nämns i direktivet är därtill otillräckliga för att de skulle avskräcka företag från att hemfalla till miljöbrottslighet, skriver EEB i ett pressmeddelande.
”Trots att direktivet på det stora hela är ett stort framsteg förblir den nya lagen ändå tandlös”, säger Frederik Hafen, expert på miljörätt på EEB.
Europaparlamentet godkände det nya miljöbrottsdirektivet i torsdags. Foto: Wikimedia Commons / EU
