Finländarna lämnade in 1,8 miljoner kilogram batterier för återvinning under 2022. Av denna mängd kunde 0,9 miljoner kilogram material återvinnas, vilket motsvarar 30 fullastade långtradare. Materialet utgjordes av bland annat järn, zink, nickel, koppar och kobolt.
Enligt en färsk undersökning, som Recser Oy låtit göra, ger användningen av återvunnet råmaterial upphov till 50–98 procent mindre utsläpp än om man använde nytt råmaterial som innebär energiförbrukande brytning av metaller.
Zink (över 400 ton) och järn (knappt 350 ton) var de metaller som återvanns mest. Återvunnen zink har en klimatpåverkan som är 50 procent lägre än nybruten zink. Motsvarande siffra för återvunnet järn är 85 procent.
Återvinningen av nickel och mangan ger upphov till bara 2 procent av de koldioxidutsläpp som brytning av metallerna medför.
– Återvinning är absolut en klimatgärning. De koldioxidutsläpp som uppkommer vid transporten och behandlingen av insamlade batterier förbleknar i jämförelse med brytning av nya råvaror, säger Liisa-Marie Stenbäck, VD vid Recser Oy som organiserar insamlingen av batterier.
Av de batterier som insamlades 2022 var 80 procent alkalibatterier, 7 procent laddbara blybatterier, 6 procent laddbara litiumjonbatterier och 7 procent övriga typer av batterier.
År 2022 sjönk mängden insamlade batterier med 10 procent från föregående år. Detta kan bero på att andelen laddbara batterier som kommit ut på marknaden har ökat på bekostnad av icke-laddbara batterier. De laddbara batterierna går till återvinning först efter åratals användning.
Trots ett täckande nätverk av insamlingspunkter hamnar fortfarande batterier i blandavfallet, varvid de inte återvinns och dessutom utgör en säkerhetsrisk. Det lönar sig inte att lagra ur bruk tagna batterier hemma eftersom laddningen av ett litiumjonbatterie som inte använts på länge medför risk för kortslutning.
