I år utplanteras 93 000 ålyngel i sjöar och havsområden i Finland, meddelar Centralförbundet för Fiskerihushållning. Det härstammar från så kallade glasålar som fångats och fötts upp i Frankrike. Av ålarna som planteras ut sätter Naturresursinstitutet ut 50 000.
Innan ålarna anlände till Finland hölls de fyra månader i karantän i Sverige för att förhindra fisksjukdomar att spridas. Ålynglen är 10 centimeter långa och väger knappt 2 gram.
Ålen klassas som akut hotad i Finland. Den förekommer både i sjöar och i havsområdena. Ålarna som finns i våra vatten är i ett utvecklingsstadium som kallas gulål. De kan leva hos oss i mer än tio år innan de förvandlas till så kallade blankålar och beger sig iväg mot Sargassohavet för att föröka sig där, en sträcka på 6 000 kilometer.
Kraftverksdammar och andra vandringshinder har bidragit till att ålbestånden i Europa under de senaste decennierna minskat till bara en bråkdel av vad de varit. I Finland är ålförekomsten numera helt beroende av utplanteringar. Att riva vandringshinder eller konstruera fiskvägar runt dem kan möjliggöra ålarnas vandring. I Vesijärvi vid Lahtis fångar man in vandringsmogna ålar och transporterar dem till kusten där de släpps ut i havet.
Att fiska ål i Finland är tillåtet bara under juli månad. Det här gäller i sjöar, i havsområdena är ålfisket helt förbjudet sedan 2022. Får man ål i sin ryssja i havet eller under fredningstiden ska den släppas tillbaka i vattnet, oberoende om den är levande eller död. Om man bryter mot skyddsbestämmelserna kan man bli tvungen att till staten betala ålens skyddsvärde, som är 3 510 euro.
