Allt hårdare tag mot klimatdemonstranter i västvärlden

av | 16.09.24

Aktivister från Elokapina och Greenpeace protesterade 2022 mot frakten av rysk stenkol till Koverhar i Hangö. Foto: Elokapina

Aktivister från Elokapina och Greenpeace protesterade 2022 mot frakten av rysk stenkol till Koverhar i Hangö. Foto: Elokapina

Västerländska länder blir alltmer hårdhänta i sin behandling av klimataktivister. Det framkommer i en rapport av organisationen Climate Rights International.

Aktivister döms till långa fängelsestraff och hindras i viss mån från att utföra fredliga protestaktioner. Samtidigt offentliggjordes ny statistik som visar att 196 aktivister i världen fick sätta livet till i fjol.

Climate Rights International har granskat 40 fall som är relaterade till klimatdemonstrationer i Australien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Sverige, USA och Storbritannien. Rapporten visar hur demokratiska länder utdömer långa fängelsestraff, försöker förhindra demonstrationer och fängslar klimataktivister för ringa förseelser.

Rapportförfattarna lyfter fram ett flertal exempel. I Storbritannien dömdes några klimataktivister till fyra och fem års fängelse för att ha planerat att genomföra en demonstration på en motorväg som omger London. En tysk klimataktivist fick 22 månaders fängelsestraff för att ha deltagit i en sitt-blockad. I USA åtalades två personer för att ha målat skyddsglaset till en staty med vattenlöslig färg – åtalet gällde upp till fem års fängelse och 250 000 dollar i böter.

”Straff som är oproportionerliga i förhållande till den skada som orsakats (…) är oförenliga med staternas skyldigheter enligt internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter, inklusive den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som alla länder som nämns i denna rapport är parter till”, skriver Climate Rights International.

Vissa länder försöker också förhindra demonstrationer innan de ens har börjat, bland annat genom att gripa personer eller förbjuda demonstrationer på vissa platser. I vissa av de dokumenterade fallen hindras också aktivister från att redogöra för sin motivation till aktioner, det vill säga klimatförändringen. Två aktivister i Storbritannien blev beordrade att inte nämna klimatet i sin avslutande argumentation i domstolen – när de gjorde det dömdes de till sju månaders fängelse för ”respektlöshet mot domstolen”.

Rapporten visar hur demokratiska länder utdömer långa fängelsestraff, försöker förhindra demonstrationer och fängslar klimataktivister

Rapporten belyser också hur hårdhänt aktivister bemöts av polisstyrkor. Bland annat vattenkanoner används för att skingra demonstranter, som ibland är minderåriga. Överdrivet våld mot aktivister är något som också varit på tapeten i Finland. Till exempel Elokapina gick i juni gick ut med ett pressmeddelande där de kritiserade det de kallade ”polisens hänsynslösa och våldsamma beteende”.

Även journalister får sin släng av de inskränkta rättigheterna. 2022 blev en svensk journalist gripen av polis när denne dokumenterade en klimataktion på en motorväg. Journalisten gavs inte möjlighet att identifiera sig och polisen tog hans utrustning och telefon. Han hölls gripen i flera timmar och åtalades för sabotage – ett åtal som lades ner senare samma vecka. Bara ett par månader tidigare hindrades två journalister av svenska polisen att rapportera från en demonstration utanför en klimatkonferens.

Climate Rights Internationals granskning går under namnet ”On thin ice”, på tunn is, och syftar till diskrepansen mellan ord och handling eftersom många västerländska, demokratiska länder ofta påtalar vikten av att respektera mänskliga rättigheter, men inte lever som de lär.

Många demokratier kritiserar, med rätta, auktoritära regimer för deras inskränkning av yttrandefriheten och församlingsfriheten”, skriver de för att förtydliga den skenhelighet som till vissa delar präglar behandlingen av klimataktivister i väst.

”Tillslagen mot fredliga protester är inte bara ett brott mot grundläggande rättigheter, de kan också användas av repressiva regeringar som ett grönt ljus för att gå efter klimat-, miljö- och människorättsförsvarare i olika länder”, säger Brad Adams, verkställande direktör för Climate Rights International i ett pressmeddelande.

Situationen i utvecklingsländer är mångfalt värre. Organisationen Global Witness gick nyligen ut med rapporten ”Missing voices” som avslöjar att 196 personer dödades i fjol för att de stod upp för miljön och mänskliga rättigheter. Sedan man började föra statistik på dödsfallen från och med 2012 har över 2 000 aktivister fått sätta livet till.

”De försökte på olika sätt skydda planeten och försvara grundläggande mänskliga rättigheter. Varje mord lämnar världen mer sårbar inför klimat-, biodiversitets- och föroreningskriserna”, skriver Global Witness.

Över 1 500 klimat- och miljöaktivister har mördats sedan Parisavtalet undertecknades den 12 december 2015. Flest mord sker i Latinamerika där 85 procent av fallen registrerades i fjol. Colombia är det absolut farligaste landet för aktivister – där dödades 79 klimataktivister i fjol.

I Climate Rights Internationals rapport understryker man vikten av att alla länder respekterar rätten till yttrandefrihet och fredliga protester.

”Du behöver inte hålla med om deras tillvägagångssätt för att förstå vikten av att försvara deras rätt att protestera och utöva yttrandefrihet. Regeringar borde se klimatdemonstranterna och aktivisterna som allierade i kampen mot klimatförändringen, inte som kriminella”, säger Adams.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Lagen om restaurering trädde i kraft – vad händer nu?

Lagen om restaurering trädde i kraft – vad händer nu?

NTM-centralen upptäckte ny musselmassaker

NTM-centralen upptäckte ny musselmassaker

Lagring av data släpper ut mer koldioxid än flygindustrin

Lagring av data släpper ut mer koldioxid än flygindustrin