Enligt Förenta nationernas miljöprogram Unep tampas vår jord med tre planetära kriser som går in i varandra. Klimatförändringen, naturförlusten och olika föroreningar hotar vår planet på många olika plan. Uneps årsrapport understryker att det vetenskapliga samfundet är ense om behovet av snabba åtgärder för att naturresurser ska konsumeras på ett hållbart sätt.

Det är knappast första gången som vi hör det här budskapet, men Uneps senaste årsrapport är alarmerande. Varför väljer vi människor att strunta i forskarnas råd? Sociologin kan kanske ge några förklaringar till att vi konsumerar som vi gör.

Sociologerna klassar mode som något som förenar och skiljer oss åt. Vår relation till prylar definieras i första hand enligt social status där vi inte köper saker eller kläder för att tillfredsställa våra behov, utan för att signalera utåt något om vårt innersta väsen.

Enligt den tyske filosofen Georg Simmel, som skrev om mode i början av 1900-talet, är mode något som aldrig är beständigt och som alltid rinner mellan fingrarna. Det klädesplagg som vi har suktat efter i affären förvandlas till något alldagligt och tråkigt i det ögonblick som plagget är hemma. En mycket liten andel av våra favoritplagg hålls länge kvar i garderoben.

Ibland köps kläder i terapeutiskt syfte för att bedöva känslan av leda. I vissa fall tror vi oss uppnå ett idealjag genom att trimma vårt utseende med hjälp av nya kläder. Vi kan till och med invagga oss i tron att vi är bättre arbetstagare i en ny fodralklänning eller att slipsen garanterar en högre lön. Vi inbillar oss att vi spelar bättre gitarr i läderbyxor eller att vi är tålmodigare mödrar om vi klär oss i en pigg fickklänning. Vissa sociologer kan likaså tro att trovärdigheten stärks med hjälp av en keps eller luva.

Plaggets pris har ändå den största betydelsen i våra konsumtionsvanor. Vi kan grunna länge på att köpa ett dyrt klädesplagg medan spontana impulsköp är vanliga i samband med rea-fynd och i synnerhet på loppis där vi kan köpa plagg utan att prova dem. Många verkar resonera att ett klädesplagg som sitter dåligt alltid kan säljas vidare på ett annat loppis.

Trots att vi finländare betraktar oss som snåla och jordnära konsumerade vi 4,1 miljarder euro på kläder 2022, enligt Statistikcentralen. Det här innebär att vi konsumerar 730 euro per person på kläder varje år. Utöver detta uppgick värdet på handeln av kläder mellan privatpersoner till cirka 900 miljoner euro i fjol, uppger Finsk Handel.

Vår konsumtionsfixerade livsstil och vårt fantiserande kring konsumtion har blivit en central källa till njutning för den moderna människan i vårt automatiserade tidsvarv.

Den här livsstilen bygger på tanken att det är viktigt att fynda. Användningen och behovet av fyndet är sekundärt i den här ekvationen. Enligt Finsk Handel köper en femtedel av alla finländare kläder av privatpersoner där de köpta kläderna aldrig kommer till användning. Det här om något är ett slöseri med naturresurser.

Kolumnen har ingått i tidskriften Finlands Natur 2/24.