Klädbranschen förstör miljön mer än vad flygtrafiken och sjöfarten gör sammanlagt. Och vi konsumerar mer kläder än någonsin. Klädindustrin satsar på snabbmode och ultrasnabbt mode. Kommer det att hålla i längden? Nej.

Bomullen är en kräsen växt som odlas främst på sydligare breddgrader. Bomullen kräver mycket konstbevattning och framför allt sol. När bomullen ska skördas används gift som får bladen att vissna så att man enkelt kan ta de mjuka trådarna som i en tät härva omger fröna. Enligt miljöexperten Heli Antila används 25 procent av världens bekämpningsmedel till detta syfte. För att framställa ett kilo bomull går det åt tusentals liter vatten.

När bomullen väl är skördad skickas den ofta i väg till en fabrik i Asien där den omvandlas till tyg. Den här processen kräver ytterligare massor med vatten och släpper ut koldioxid, för att inte tala om alla transportutsläpp. Tyget skickas ännu längre bort för att sys ihop av fabriksarbetare som ofta jobbar under odrägliga förhållanden.

Då klädesplaggen sedan transporteras till oss i Finland uppstår ytterligare koldioxidutsläpp. Det går åt ungefär 2500 liter vatten, vilket motsvarar 15 badkar med vatten, för att tillverka en t-tröja.

Ett annat problem är trenden som går ut på att köpa kläder på nätet. I stället för att leverera kläder i stora partier till affärer, fraktas det små lådor, med ett genomsnittsvärde på 5 euro, över hela världen. En stor del av dessa produkter återbördas och skickas tillbaka till avsändaren. Vad som händer med de tillbakaskickade kläderna är ett kapitel för sig.

På senare tid har man till all lycka lyckats komma på allt fler metoder i att återanvända material för framställning av nya textilier. Och så kan man köpa kläder på second hand. Men det kommer tyvärr inte att lösa kärnan i problemet. Kärnan är vår överkonsumtion.

Vi kan inte bara shoppa loss varje vecka på loppmarknader, fastän det är ett bättre alternativ än att köpa nya kläder. Vi kan inte heller vara citygröna och köpa miljöskadliga produkter som marknadsförs med ekologiska argument. Det allra viktigaste vore att använda samma kläder i minst 30 år så länge de inte blivit för små eller söndriga. Till exempel Marthaförbundet ger utmärkta tips på klädvård som kan förlänga livet på många klädesplagg.

Och så ett konkret tips till alla modelejon. Ifall modet ändrar kan man låta kreativiteten flöda och till exempel kombinera klädesplagg på ett helt nytt sätt så att de blir inne igen. Om du har ett klädesplagg som du inte behöver kan du ge det till en vän, familjemedlem eller välgörenhetsorganisationer.

Har du ett uttjänt och slitet plagg finns det egentligen inga gränser för vad allt det kan återanvändas till, allt från stoppning till en hundleksak.  Både på nätet och i biblioteket hittar man oändligt med tips och trix om återanvändning. Och så kan man ställa sig den filosofiska frågan – behöver vi mycket prylar och kläder för att vara lyckliga? Eller borde man i stället prioritera kvalitet över kvantitet och vara nöjd med det man har?

Varje konsument måste inse någon gång under sitt liv att vår slit och släng-kultur inte fungerar ifall vi ska jobba för en ekologiskt hållbar värld.