Det bor fem miljoner människor i Finland. Det finns sammanlagt 1,8 miljoner nötkreatur, svin och får i Finland. Fjäderfän är i en egen kategori med nästan 15 miljoner exemplar. Det fanns uppskattningsvis 430 vargar i mars för ett år sedan.

Det är för mycket, enligt ledande politiker, som drev igenom en lag om kvotjakt på varg. Kvotjakten på 100 vargar  rivstartade i början av år 2026. Redan de första dagarna i januari hade nästan alla vargar i kvoten för Egentliga Finland dödats. Jakten tog slut den 10 februari.

Naturresursinstitutet ger den uppdaterade statistiken över vargstammen i juni. Möjligen har stammen reducerats med en fjärdedel sedan förra året.

När jag tog del av vargdebatten under hösten och första gången hörde vargarnas verkliga antal hajade jag till. Några hundra vargar. Kan det här verkligen stämma? Hur kan så få vargar vara ett så stort problem?

Människor har i flera års tid upplevt sig eller sina barn hotade när vargen smugit kring husknutarna. Får har rivits, hundar har dödats på gården eller i jakt. Den nya lagen om kvotjakt tog också fasta på att rovdjursstammen bör vara på en socialt hållbar nivå, vilket alltså inte hittills varit fallet, enligt regeringspartierna och Centern.

Ett dödat husdjur är en verklig förlust, rädslan för ens barn är verklig, och även om skador som vargar orsakar produktionsdjur i viss mån ersätts, kan det vara psykiskt och byråkratiskt påfrestande för lantbrukaren.

Social hållbarhet låter bra. Man brukar till exempel tala om att det är viktigt med social hållbarhet i klimatomställningen: de nödvändiga klimatåtgärderna bör genomföras på ett sätt som inte drabbar vissa befolkningsgrupper, till exempel låginkomsttagare, orimligt högt. På det sättet försäkrar man också det folkliga stödet för åtgärderna.

Tjuvjakten på varg har av vissa setts som att vargskyddet inte åtnjuter samhällelig acceptans och ett tecken på att situationen inte är socialt hållbar. För att återställa det folkliga förtroendet för myndigheterna bör utökad jakt tillåtas.

Men vi kan fortsätta med lite siffror. Det finns 80 000 jakthundar i Finland och under det senaste året har 56 hundar dödats av en varg. Det är 0,0007 procent av jakthundarna i landet. Under det senaste året har fårägare fått ersättning för 67 rivna får. Det är 0,6 promille av antalet får inom lantbruket.

Riksdagens jord- och skogsbruksutskott fick svidande kritik av Rådet för bedömning av lagstiftningen för att varken ha inkluderat fakta om de verkliga skador som vargen orsakar i dagsläget eller konsekvenser både för vargstammen och människor som bor i områden med varg.

Social hållbarhet handlar i detta fall mest om att ta fasta på en viss känsla och inte att med fakta som underlag försöka utarbeta lagar som faktiskt är både socialt och ekologiskt hållbara.

Det är slående att utskottet i sitt utlåtande inte överhuvudtaget nämner miljöorganisationernas utlåtanden, däremot får polisens utlåtande stor tyngd. Antalet polisuppdrag kopplade till stora rovdjur har ökat, och polisen stöder därför kvotjakten. Jord- och skogsbruksutskottet anser att lagen är nödvändig också för att säkerställa den ”inre säkerheten”. Även vargen är alltså ett av de inre hoten mot landet.