Holkdags!

av | 13 mars 2019

Nu är det är hög tid att se till att fågelholkarna är i gott skick. Här får du tips om skötsel, bygge och uppsättning av bostäder för vårens fåglar.

Skivor av filmfaner hindrar hackspetten från att hacka sig in genom holkens väggar. Foto: Ralf Wistbacka

Helst ska det gamla bomaterialet i holken avlägsnas, även om stararna i viss mån städar holken innan de inleder sin häckning. Mesar och flugsnappare städar inte ut gammalt bomaterial och deras holkar kan med tiden fyllas upp till ingångshålet och bli odugliga som fågelbostad. Här får alltså du som holkägare göra en insats.
Det gäller också att se till att holkarna är hela. Om det finns springor i väggarna bör holken tas ned och ersättas med en ny, annars finns risk att fåglarnas fötter fastnar – med tragiska följder.

Den skatsäkra holken har ett brant sluttande tak som skjuter ut långt över ingångshålet. Det är förstärkt med några långa spikar. Foto Magnus Östman

Ralf Wistbacka, hemma i Larsmo, har lång erfarenhet av holkbygge och holkuppsättning. 
Enligt honom gör många ivriga holkbyggare misstaget att spika fast holkens golv underifrån, vilket innebär en risk att bottnen med tiden sjunker ned och till slut faller ur holken. Det är därför klart bättre att fälla in bottnen mellan väggarna och spika fast den från sidorna. Använd galvaniserade spikar!
En del skator och andra rovfåglar har för vana att sätta sig på holken tak och där-ifrån sträcker in näbben i ingångshålet för att nappa åt sig av fågelungarna. För att förhindra detta rekommenderar Wistbacka en holk med mycket långt utskjutande och lutande tak. Den här holktypen har använts en del i Österbotten och visat sig vara ”skatsäker”.

Att förhindra hackspettar att ta småfågelungar ur holkar är inte helt lätt. En plåtbit eller en bit takfilt runt ingångshålet gör det svårt för hackspetten att förstora hålet och tränga in i holken. Takfiltens klibbiga material upplevs av hackspettar som mycket obehagligt, enligt holkbyggaren Urpo Koponen intervjuad i Lintumies nr 1/2018. Genom att fästa skivor av filmfaner på utsidan av holkens väggar förhindrar man att hackspetten hackar sig in från sidan. 
Det finns ändå tyvärr hackspettar som de här åtgärderna inte biter på. En del av dem har specialiserat sig på att ta fågelungar då dessa är så stora att de klättrat upp och sitter vid ingångshålet och tigger mat. Då nås de enkelt av hackspettsnäbben, till fågelföräldrarnas (och holkägarens) bestörtning.

Fäst holken med band av nylon, gärna runt grenar. Undvik järntråd och spika inte i växande träd. Några längsgående träribbor mellan stammen och holkens bakvägg hindrar att regnvatten som rinner ned längs stammen får bakväggen att ruttna i förtid. Foto Ralf Wistbacka

I stora holkar avsedda för knipa, storskrake eller ugglor är det viktigt att lägga ett bomaterial i form av torv eller kutterspån på bottnen. De här fåglarna behöver ett mjukt underlag för sina ägg eftersom de inte bygger något egentligt bo. För att knipans och skrakens ungar säkert ska kunna ta sig ut ur de djupa holkarna är det bra att räffla upp innerväggen under ingångshålet. Man kan också spika fast några tunna tvärribbor som ”trappsteg” åt ungarna. 

Utförlig information om fågelholkar på svenska:
Holkar & fåglar (Birdlife Finland)

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Bäckarna behöver dig

Bäckarna behöver dig

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Karga klippor, djupa havsvikar och lövängar

Långa sandstränder och orörda myrar

Långa sandstränder och orörda myrar