Yta framom hållbarhet bland årets nyord

Coolcation är ett av nyorden för 2025, utsett av Språkrådet och Språktidningen i Sverige. Det hänvisar till semester som tillbringas på en plats med svalare klimat.

Våra nyord och användningen av etablerade ord formar samhällsutvecklingen och har stor inverkan på den hållbara utvecklingen, konstaterar forskaren och språkvårdaren Linnea Hanell.

– Språket är kanske det allra viktigaste redskapet vi har.

Linnea Hanell är forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen. Hon sitter med i den grupp som årligen väljer ut svenska nyord.

– Vi tar en massa anteckningar på kandidater under året och får tips från kollegor samt allmänheten.

I slutet av året sätter de sig ner med alla ordförslag och gör sökningar i databaser, bland annat mediearkiv, för att se hur pass använda orden har varit. Under åren har gruppen märkt att vissa nyord tenderar att ”fastna” bättre i folklig användning än andra.

– Sammansättningar är den absolut vanligaste nyordsformen, som curlingförälder från 2004 eller tjejnyår från 2024.

Det har gjorts forskning på vilka kännetecken som gör att ord tenderar att bli populära och ett sådant är fyndiga uttryck, som just curlingförälder.

– Det väcker uppmärksamhet och är lite fyndigt, man skrattar till när man fattar vad det är. Det uppmärksammar dessutom ett fenomen som folk vill prata om.

Språkrådet har publicerat en nyordslista sedan 1986 och av de som man valt ut har nästan hälften under årens lopp sedan också tagits upp i ordböcker.

– Idag uppmärksammas nyordslistan mycket av medier, så var det inte tidigare.

Vad är fascinationen med nyord?

– Folk är generellt intresserade av språk. Det väcker diskussioner. Ord kan sätta en etikett på en företeelse som man tycker är intressant.

I årets lista hittar man ord som terian – människor som klär ut sig till och delvis känner sig som djur, slop – lågkvalitativt innehåll genererat av AI och grisch – en framtoning som går ut på att se välbeställd ut.

Globalt går utsläppen upp fortfarande. Språket är det allra viktigaste redskapet vi har för att sprida kunskap och för att kunna föreställa sig en annan framtid.

– Många av nyorden lyfter fram att vår tid är ganska ytlig nu. Tidigare kunde det vara mer ambitiösa och visionära ord. Nu har vi ord som looksmaxing, grisch och rawdogga, ord som har att göra med lättja och skönhet. Nyordslistan speglar vår tid och språkutvecklingen. Kanske behöver vi den där ytliga världen mer när det också pratas så mycket om hemska företeelser som ungdomskriminalitet, krig och klimatkris.

Om man får tro urvalet till listan så är hållbarhet inte ett stort fokus i samhällsdebatten just nu. Endast ett ord har en klar koppling till miljö och klimatfrågor – coolcation. Det beskriver semester som tillbringas på en plats med svalare klimat, något som alltmer efterfrågas när de klimatrelaterade värmeböljorna sveper över tidigare populära turistorter.

– Det var ganska slående att det inte var så mycket klimatnyord. Man kan relatera ordet ankkurva också till hållbarhetsfrågor om man vill, det har att göra med att elsystemet ställer om till mer förnybart.

Ett av de miljörelaterade nyorden från 2023, evighetskemikalier, har dock fått ett starkt fäste senaste året.

– Det har fortsatt diskuteras väldigt mycket. Det är ett väldigt begripligt ord, vi brukar kalla sådana ord genomsynliga i terminologilära.

Hon säger att många hållbarhetsord är genomsynliga.

– Som havsdöd, som blev nyord 1986, när havsområden blir så förorenade att djur och växter dör. Sen finns det hållbarhetsrelaterade nyord som har mer att göra med samhällsdebatten, de kan vara lite mer målande.

Hon tar som exempel ordet trädkramare, också ett nyord från 80-talet.

– Jag tror det var mer bokstavligt då. Sedan dess har man också talat om brokramare, järnvägskramare. Det har blivit ett ord för aktivism som anses ha något sentimentalt över sig.

Varför behövs nya ord?

– Det kan vara av olika orsaker. Ibland dyker det upp nya grejer som vi behöver ord för. Som exempelvis batteriholk som kom på 80-talet, man behövde ett ord för infrastrukturen för återvinning av batterier. Sen finns det ord som innebär ett nytt sätt att se på något. Till exempel kolsänka, ett ord som har använts sedan 70-talet men blev ett nyord 2001, då det blev relevant för samhällsdebatten om klimat. Sen finns det en tredje sort, nyord som benämner idéer, som cirkulär ekonomi. Det är inte en ny företeelse i den fysiska världen, utan ett förhållningssätt.

Den tredje sortens ord tycker Hanell är speciellt intressanta.

– När sådana uttryck blir framgångsrika kan de bli ett sätt att samlas kring en ny samhällsriktning. Ett sådant är begreppet hållbar utveckling som populariserades 1987.

Endast ett ord har en klar koppling till miljö och klimatfrågor – coolcation.

Många hållbarhetsord idag är också låneord eller direkta översättningar från engelskan, ett annat sätt som vår vokabulär berikas.

– Engelskan är det största långivande språket i svenskan. Det har varit så ganska länge. Hälften av nyorden kommer från engelskan.

Språkrådet brukar rekommendera användning av de svenska översättningarna, när möjligt.

– De är smidigare att hantera rent språkligt, att stava, böja och uttala.

Men ibland är det inte möjligt.

– Som i fallet med coolcation. Vi undersökte om det fanns ett bra svenskt alternativ som används, vilket det inte fanns i det här fallet. Men i den norska nyordslistan så används i stället ordet ”kjøleferie”.

Hanell sitter med i Språkrådets hållbarhetstermgrupp, som består av ämnesexperter och språkvetare som tillsammans reder ut termer och begrepp inom hållbar utveckling.

– Där sitter folk som dels är sakkunniga i miljö och klimat och folk som arbetar med kommunikation. Vi vill tillgängliggöra terminologin, genom att beskriva termer och förklara när de kan användas.

Det är viktigt att rätt ord används för att förmedla rätt information.

– Till exempel tipping point. Vissa använder ”tröskelvärde” eller ”brytpunkt”, men vi såg att det fanns ett frö i språket att använda tippningspunkt eller tipp-punkt. Vi landade i att det är ett bättre ord eftersom det bygger på samma metafor som ursprungsordet, så vi rekommenderar nu tippningspunkt. Det finns en poäng med att behålla metaforer eftersom debatten är internationell.

Varför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur vi pratar om hållbarhet?

– Vi står inför uppgiften att sätta i gång en omfattande omställning. Globalt går utsläppen upp fortfarande och det måste förändras. Det förändras inte bara genom att några experter eller ens politiker förstår hur allvarligt läget är. Man måste förankra omställningen hos hela folket. Då är språket kanske det allra viktigaste redskapet vi har, både för att sprida kunskap och för att kunna föreställa sig en annan framtid.

För några år sedan ändrade The Guardian sin stilguide, från att till exempel prata om klimatförändring till att i stället använda klimatkris. Hur viktigt är det att medier ser över sitt språkbruk?

– Alla som använder språk, speciellt de som använder det i breda kanaler har ett ansvar för att reflektera kring vad man använder för ord och vad de förmedlar.

Hur bra tycker du att medier är på att beskriva miljö och hållbarhetsfrågor?

– Det är inget jag studerat, men min spontana känsla är att det utvecklats mycket. Jordsystemets inneboende värde har fått mycket mer utrymme. Men det som kan slå mig som tidningsläsare och mediekonsument är att det kan vara många positiva ord om omställning och vikten att skydda jorden i en artikel och sen i nästa handlar det om hemrenovering och semester i Karibien. Men klimat- och miljöjournalistiken har blivit bättre och det har vuxit fram en stor generation av journalister som granskar. Det är superpositivt men det har kanske inte riktigt nått alla redaktioner och det kan vara lite frustrerande.

Inom ramen för sitt arbete på Språkrådet har Hanell också varit med och tagit fram språkpolitiska visioner för framtiden.

– Det var en öppen utlysning där vi bad folk skicka in sina idéer om hur språksamhället kunde bli bättre. Det var delvis för att få folk att inse att det spelar roll hur vi använder språket och att vi alla är ansvariga för att tänka på vår roll i språksamhället. Vi måste också tänka mer på hur språksamhället bättre kan främja hållbar utveckling.

Den senaste tiden har mycket av Hanells tid tagits upp av tankar kring demokrati och språk.

– Vi har ett samhälle som är dominerat av inställningen att ”Jag har rätt och du är en idiot”. Vi använder inte den demokratiska plattformen som den är tänkt, vi stöter och blöter inte idéer utan vi skäller på varandra. Vad kan man göra för att komma framåt och befrämja ett bättre språkbruk? Demokrati är centralt för den hållbara omställningen och språk är ett centralt redskap i demokratin.

***

FAKTA

Här är är nyordslistan för 2025

aktivklubb klubb där högerextremister tränar kampsport tillsammans

ankkurva graf som visar ett visst förhållande mellan tillgången till elektricitet från solenergi och efterfrågan på elektricitet, där de två linjerna bildar en figur som påminner om en tecknad anka

avokadoskanner apparat som visar en avokados mognadsgrad

barntorped barn som begår ett allvarligt brott på uppdrag av ett kriminellt gäng

bratsommar sommar som präglas av en bekymmerslös livsstil med fokus på njutning och frihet

coolcation semester som tillbringas på en plats med svalare klimat

demure anständig, måttfull

drakdrönare eldkastande obemannad flygfarkost som används i strid

dubbelklubb idrottsklubb med elitverksamhet för både damer och herrar

dubbelsänkning sänkning av styrräntan med 50 räntepunkter

gisslandiplomati förhandlingsmetod där en stat godtyckligt fängslar en annan stats medborgare för att kunna använda dessa i fångutväxlingar

grisch framtoning som går ut på att se välbeställd ut

grön gumma tidigare ostraffad kvinna som anlitas av kriminella nätverk

looksmaxing strävan att optimera sitt utseende med hjälp av exempelvis kost, träning, hudvård och kirurgi

Magdamoderat tidigare borgerlig väljare som numera röstar på Socialdemokraterna, främst på grund av ovilja att stödja ett regeringsunderlag där Sverigedemokraterna ingår

mittokrati organisationsform där alltmer makt och resurser samlas i mitten, ovanför kärnverksamheten och nedanför högsta ledningen

quishing bedrägeri med hjälp av qr-koder

rawdogga genomföra en aktivitet utan planering eller förströelser

romantasy genre inom litteratur och film som kombinerar romance och fantasy

skräpballong ballong som innehåller exempelvis avfall eller avföring och som används i en politisk konflikt

skuggflotta oregistrerade och oförsäkrade fartyg som används för att runda sanktioner

slop lågkvalitativt innehåll genererat av AI

soft girl ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären

swiftiepappa pappa som liksom sitt barn är ett fan av Taylor Swift

terian människa, framför allt ett barn, som klär ut sig till och delvis känner sig som djur

tiktokifiera göra videor och annat innehåll mer svåremotståndligt och klickbart

tjejnyår nystart i samband med höstens inträde

totalsträckskryptering teknik som innebär att bara sändaren och mottagaren kan läsa ett meddelande i klartext

tryckarlägenhet tillfällig bostad där en gärningsperson kan gömma sig före och efter brottet

ultrasnabbt mode kläder och accessoarer som skapats i en mycket snabb och ofta oetisk produktionscykel inom modeindustrin

umarell äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet

vänskapsbänk utplacerad bänk som ska uppmuntra till samtal mellan människor, som ett led i att motverka psykisk ohälsa