Finland är ett land av sommarstugor – med över 500 000 fritidsbostäder spridda över landet är stuglivet en viktig del av den finländska kulturen. För mer än hälften av finländarna innebär stugan en plats för avkoppling, närhet till naturen och kvalitetstid med familjen. Men trots de idylliska omgivningarna har fritidsboendet en betydande klimatpåverkan.
Koldioxidavtrycket från sommarstugor beror på flera faktorer, inklusive energianvändning, transporter, materialval och avfallshantering. Enligt en studie från Finlands miljöcentral (2024) uppgick fritidsboendets totala koldioxidavtryck till cirka 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 2021–2023. Det motsvarar 7,5 procent av den genomsnittliga finländarens årliga utsläpp.
Den största delen av utsläppen från fritidsboende kommer från resorna till och från stugan. Många kör långa sträckor i bil, och när flera familjemedlemmar besöker stugan separat kan det snabbt leda till stora utsläpp.
– Det kan vara svårt att minska utsläppen om bilen är det enda realistiska transportalternativet. Många blir också förvånade över att resorna står för en så stor del av utsläppen, säger Johanna Niemistö, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
För att minska transportutsläppen kan stugägare planera färre men längre vistelser, samåka eller använda kollektivtrafik där det är möjligt. El- och hybridbilar kan också bidra till att minska sin klimatpåverkan.
Kommunerna har en viktig roll i att underlätta mer hållbara resvanor.
– I många kommuner finns det fler fritidshus än permanenta bostäder för boende året runt, och invånarantalet flerdubblas under sommaren. Därför borde kommunerna ta större hänsyn till fritidsboendets effekter i sin planering, säger Kati Pitkänen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
Kommunerna kan exempelvis utveckla stadsplanering och kollektivtrafik, uppmuntra till samåkning från tågstationer och erbjuda bättre information om lokala tjänster som kan minska behovet av långa resor.
Utöver transporterna är energiförbrukningen en stor utsläppsfaktor för fritidsboenden, särskilt när det gäller uppvärmning. Många stugor värms upp med ved eller el, där vedeldning kan bidra till partikelutsläpp. Eluppvärmningens utsläpp beror på andelen fossila bränslen och energikällornas mix i det finländska elnätet.
För att minska utsläppen kan stugägare installera sol- paneler, välja effektiva vedkaminer och värmepumpar samt förbättra stugans isolering.
– Vår forskning visade att det finns ett stort intresse för sådana åtgärder. Närheten till naturen är den främsta anledningen till att människor skaffar en sommarstuga, och många vill agera ansvarsfullt. En koldioxidkalkylator för fritidsboende kan hjälpa stugägare att förstå sin klimatpåverkan och identifiera var förbättringar kan göras, säger Niemistö.
För att ytterligare underlätta hållbara val erbjuder staten hushållsavdrag för arbeten som utförs i fritidsbostäder. Avdraget kan tillämpas på tjänster som installation av värmepumpar, förbättring av avloppssystem och andra energieffektiviserande renoveringar – insatser som direkt minskar klimatpåverkan. Stugägare kan kontrollera vilka åtgärder som är avdragsgilla och hur de kan utnyttja stödet för att göra sitt fritidsboende mer miljövänligt.
När det gäller avfallsvatten är det viktigt att känna till att fastigheter utanför det kommunala avloppsnätet omfattas av miljöbestämmelser som kräver effektiv rening. Otillräcklig hantering av avloppsvatten kan leda till övergödning av sjöar och vattendrag. Genom att installera godkända system för gråvattenrening eller uppgradera gamla avloppslösningar kan man som stugägare minska sin miljöpåverkan och undvika eventuella påföljder från myndigheterna, såsom böter. Även enkla lösningar som torrtoaletter och biologiska filter kan göra stor skillnad i känsliga naturområden.
Fritidsboendets klimatpåverkan är en komplex fråga, men genom att optimera energianvändningen, planera resorna smartare, välja hållbara material och förbättra avfallshanteringen kan stuglivet bli mer hållbart.
Även mindre förändringar i konsumtionsmönster, energianvändning och transportval kan, ackumulerat över tid och på en bredare skala, leda till en märkbar minskning av koldioxidutsläppen och miljöpåverkan inom det finländska fritidsboendet.
