Allt fler finländska mödrar engagerar sig i det internationella nätverket Rebellmammor. Nätverket vill fästa uppmärksamhet vid klimatkrisen och barnens framtid.
Meteorologiska världsorganisationen IMO rapporterade nyligen att fjolåret var det varmaste året någonsin. På Förenta nationernas klimatmöte i Dubai i fjol var världens ledare för första gången överens om att världssamfundet ska fasa ut konsumtionen av fossila bränslen. Trots det kunde beslutsfattarna inte enas om hur det ska gå till.
– Det behövs ett känslomässigt skifte för att trigga aktivt agerande. Klimatkrisen kan lätt uppfattas som abstrakt, men i slutändan handlar det ju om framtiden för mina och dina barn, säger Sara Nilsson Lööv, initiativtagare till klimatrörelsen Rebellmammorna i Sverige.
Nilsson Lööv är psykolog och bosatt i Malmö. Då hon 2017 fick upp ögonen för allvaret i klimatkrisen började hon fundera på människors reaktioner inför abstrakta hot och vilka slags beteendeförändringar som behövs för att stoppa klimatkrisen.
Hon påbörjade studier i klimatpsykologi och förstod genast att det behövs en genomgående systemförändring i vårt samhälle. Ganska snart ledde dessa insikter till att Nilsson Lööv gick med i klimatrörelsen Extinction Rebellion.
Nilsson Lööv förvånades över mediernas och allmänhetens inställning till Extinction Rebellion. Enligt henne glömde medierna ofta bort sakfrågan i sin rapportering av klimatrörelsens aktioner.
– Folk gav oss aktiviststämplar och hade svårt att identifiera sig med oss och det vi gjorde, trots att vi själva upplevde att vi var helt vanliga föräldrar.
Nilsson Lööv tog initiativet till att grunda Rebellmammorna för att sänka ribban att våga gå med. Den största skillnaden till moderorganisationen Extinction Rebellion är att Rebellmammorna inte använder sig av civil olydnad. I dag finns den globala rörelsen Mother’s Rebellion i åtminstone 21 länder på fem kontinenter.
– Det märktes snabbt att det fanns ett sug bland föräldrar att träffas, prata om föräldraskap och klimatfrågor och agera tillsammans, säger Nilsson Lööv.
Alessandra Sarelin är politices doktor i samhällsvetenskap och bosatt i Pargas. Hon tog initiativet till en motsvarande manifestation i Finland efter ett besök hos sin syster i Malmö ifjol. Hon kontaktade organisationen Elokapina och ordnade en manifestation i Åbo inför morsdagen. Idag finns det Rebellmammagrupper i Helsingfors, Åbo och Uleåborg.
– En stor orsak att gå med i Rebellmammorna är att motverka känslan av hopplöshet och hjälplöshet, berättar Sarelin.
Alessandra Sarelin deltog i den globala manifestationen i Åbo den 9 mars 2024. Foto: Äitikapina Turku
Rebellmammorna vill väcka beslutsfattarna och skapa massmobilisering. Sarelin förundrar sig över tankegången att vi kan fortsätta leva som vanligt trots att det är klimatkris.
– Med tanke på det katastrofala läget känns det naturligt att uttrycka sin sorg tillsammans med andra offentligt och öppet på gator och torg, säger Sarelin.
Hon berättar att Rebellmammornas manifestationer går ut på att demonstranterna sitter i en cirkel på en gågata eller ett torg. Till skillnad från Extinction Rebellion blockerar Rebellmammorna aldrig bilvägar. Plakaten har budskap som anknyter till barnens framtid. Eftersom klimatkrisen och naturförlusten är teman som är så överväldigande är det lätt att tänka att det inte spelar någon roll vad den enskilda individen gör.
– Att agera tillsammans bryter handlingsförlamningen. Cirkeln känns trygg. Vi stör inte någon. Folk blir ofta berörda när de ser oss, berättar Sarelin.
Rebellmammorna fokuserar på att väcka känslor kring klimatet. Sarelin vet att många människor känner stor vanmakt inför informationsflödet om klimatförändringen. En del drabbas av hjälplöshet, ilska, sorg och förtvivlan. Rebellmammorna vill hjälpa föräldrar att få tag i dessa svåra känslor och styra dem till engagemang för att lösa klimatkrisen.
– Mammor kan bli oerhört kreativa när de ska skydda sina barn. Mammor kan flytta berg när de väl inser allvaret i situationen.
Sara Nilsson Lööv understryker att människan behöver ett sammanhang och en gemenskap. Då vi går med och skapar förändring tillsammans kan vi minska vår känsla av maktlöshet. Enligt Nilsson Lööv behöver klimatångest inte vara paralyserande. De människor som har klimatångest är oftast de som också gör de största förändringarna i sin livsstil. Nilsson Lööv menar att ångest kan omvandlas till handlingskraft och gemenskap. Av samma anledning jobbar Rebellmammorna aldrig med skuldbeläggning.
– Många fastnar i den individuella skuldkänslan. Visst måste vi se över vår konsumtion, men det är ingen idé att skapa en klyfta till aktivismen. Man måste inte leva perfekt för att kunna bli aktivist, säger Nilsson Lööv.
Sarelin menar att det är onödigt att beskylla varandra eftersom det är omöjligt att leva hållbart i en ohållbar kultur. Vi måste alla avstå från saker som vi har vant oss vid. Få är beredda att göra det frivilligt utan reglering från beslutsfattarna, resonerar hon.
– Tiden då vi flyger runt världen är över. Vi måste hitta andra kollektiva ritualer som ersätter shopping och konsumtion. Vad är det som skapar ett meningsfullt liv? Vi behöver tänka på dessa frågor och se oss själva i spegeln, säger Sarelin.
