Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Foto Magnus Östman
För den som genom ekonomiska satsningar vill gynna övergången till ett mer hållbart samhälle finns numera ett antal olika möjligheter. Enklast är att placera pengar i en miljömärkt fond.
Den nordiska miljömärkningen Svanen omfattar sedan hösten 2017 även aktie- och räntefonder. Svanenmärket kan på ansökan beviljas fonder med innehav i företag som uppfyller 25 obligatoriska kriterier inom hållbara investeringar. Bland annat utesluts vissa branscher som bedriver miljöskadlig verksamhet. Hit hör kärnkraft och utvinning och förädling av fossila bränslen.
Å andra sidan möjliggör kriterierna att fonderna får poäng för att kunna uppfylla ett obligatoriskt krav, om de har innehav i företag som producerar förnybar energi eller i övrigt är verksamma i branscher som gynnar miljön.
En sådan uteslutning eller inkludering är två huvudstrategier som kriterierna för Svanenmärket utgår från. Sebastian Högnabba, rådgivare vid Miljömärkning Sverige AB, berättar att det finns ytterligare två strategier: aktivt ägarskap samt rapportering och transparens.
– Aktivt ägarskap innebär att den Svanenmärkta fonden bör föra en proaktiv dialog med bolagen i syfte att få dem att utvecklas mot ökad hållbarhet. Fonden kan också påverka bolagen med hjälp av de röster i bolagsstämman som aktieinnehavet berättigar till, säger Högnabba.
Aktivt ägarskap kommer att bli obligatoriskt enligt den revision av Svanens kriterier som nu är på gång. Kriterierna för att få Svanenmärket skärps över hela linjen, men speciellt fondens åligganden när det gäller klimatförändringen ses över. En annan nyhet kommer att vara kriterier gällande skydd av biodiversiteten.
Åtstramningen av kriterierna följer Svanens allmänna linje att gradvis öka kraven för att få ett miljömärke. Detta tillsammans med en oberoende granskning av fondens hållbarhetskriterier skiljer Svanen från andra system för klassificering av fonder. Exempelvis Morningstar rankar och jämför fonder enligt deras miljövänlighet genom att tilldela dem 1–5 ”jordglober”. Hållbarhetsinformationen som används här bygger på en självdeklaration från fondbolaget.
Enligt ny EU-lagstiftning ska fondbolags och bankers informationsmaterial numera omfatta också hållbarhetsrelaterade risker, speciellt i fråga om klimatpåverkan. Fonderna ska grovt indelas i mörkgröna, gröna eller neutrala (artikel 9, 8 och 6) utgående från deras hållbarhet. Det här systemet är ännu inte helt etablerat, och det är uppenbart att klassificeringen och dess grunder tolkas mycket olika av olika aktörer.
Den som vill placera hållbart kan givetvis köpa aktier eller fonder som utåt har en hållbar profil. Det är dock inte alltid lätt att avgöra om det är fråga om green wash eller inte. Sebastian Högnabba betonar att Svanenmärkningen gör det hela lättare.
– Då en fond är Svanenmärkt kan man vara försäkrad om att en extern oberoende part gått igenom fondens hållbarhetsprocesser och bekräftat att den lever upp till Svanens kriterier, säger han.
Under ansökningsprocessen bedöms huruvida fonden uppfyller Svanens kriterier och således kan beviljas Svanenmärket.
Efterlevnaden av kriterierna övervakas dels genom att bolagen årligen producerar hållbarhetsrapporter och dels genom stickprov som Svanenmärkningens kontrollörer utför regelbundet.
Högnabba påpekar att den miljöpåverkan som Svanenmärkningen har är indirekt. Genom märkningen ställs krav på att fond-bolagen vidtar åtgärder för att dess innehav utvecklas i en mer hållbar riktning.
På finansmarknaden är placeringar i hållbara fonder en ökande trend. Sedan starten 2017 har de Svanenmärkta fondernas sammanlagda värde ökat till mellan 25 och 30 miljarder euro. Fonderna är 65 till antalet, av vilka 14 är aktiva i Finland. Här ingår även två räntefonder. Förkortningen ESG, som ingår i flera av fondernas namn, står för Environmental, Social och Governance. Det innebär att investeringsobjekt granskas ur ekologisk, social och förvaltningsmässig synvinkel.
Vill man gå ett steg längre kan man låta hållbarhetsfaktorer påverka vilken bank man anlitar. Att ha ett konto i en bank innebär att banken använder ens pengar även då den beviljar lån åt företag som är tvivelaktiga ur hållbarhetssynvinkel. Det internationella granskningsinitiativet Fair Finance Guide gör opartiska bedömningar av banker utgående från hur hållbara projekt de finansierar. I bedömningarna ingår 12 hållbarhets-teman. Ekologisk hållbarhet innefattar bland annat klimat, biodiversitet, skogsbruk och gruvdrift. Social hållbarhet finns med i form av jämlikhet, arbetsvillkor och motverkan av korruption och skatteflykt.
Fair Finance Guide är inte verksam i Finland men nog i flera andra nordiska länder. I Sverige är Svenska naturskyddsföreningen en av krafterna bakom initiativet. Bland de banker Fair Finance Guide Sweden bedömer på sin webbplats finns flera större banker med verksamhet även i Finland. Dessa placerar sig i mitten på hållbarhetsskalan.
I bankvärlden har man reagerat på det ökande intresse för hållbarhet och många banker har numera egna ESG-avdelningar. Bland annat Nordiska investeringsbanken granskar noga företagens hållbarhetsprofil innan banken fattar beslut om att ge dem lån.
Kriterier för Svanenmärkta fonder
Uteslutning
– Företag som producerar fossila bränslen eller utvinner energi ur dem eller kärnkraft kan inte ingå i en Svanenmärkt fond. På samma sätt utesluts produktion av vapen och tobak, liksom även företag som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter eller allvarliga miljöbrott.
Inkludering
– 90 procent av före-tagen i en Svanenmärkt fond bör ha genomgått en ESG-analys. Utgående från den bör fonden placera minst hälften av
kapitalet i företag som har en stark profil i fråga om samhällsansvar. Fonden kan få tilläggspoäng för investeringar inom områden som förnybar energi, vattenrening och energieffektivitet.
Aktivt ägande
– Fonden kan samla poäng till ett obligatoriskt krav genom att påverka företagets verksamhet i hållbar riktning utgående från de andelar fonden har i företaget.
Regelbunden rapportering
– Fonden bör minst en gång om året framlägga en rapport om resultaten av det hållbarhetsarbete som den svanenmärkta fonden förutsätter. Fonden bör dessutom fyra gånger om året offentliggöra uppdaterade uppgifter om den Svanenmärkta fondens innehav.
