Färre små mjölkgårdar hot mot biodiversitet och beredskap

Antalet mjölkproducenter minskar i rask takt i både Finland och Sverige. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet varnar nu för långtgående konsekvenser för både biologisk mångfald, minskad kolinlagring och beredskap.

– Den diskussionen finns inte mig veterligen i Finland. Däremot borde den föras, säger Niclas Sjöskog, sakkunnig i Svenska lantbruksproducenternas mjölkutskott.

Antalet mjölkproducenter minskade i Finland med cirka 8 procent ifjol. Det är främst de mindre gårdarna som upphör med sin verksamhet. Det är en trend som pågått i flera år.

– Den största faktorn är dålig lönsamhet. Sen 2014 har mjölkproduktionens lönsamhet varit mycket dålig. Orsaken var Rysslands invasion av Krimhalvön, som gjorde att exporten av mejeriprodukter till Ryssland stannade över en natt. Den exporten hade varit lönsam. 2015 slopade EU mjölkkvoterna, vilket ledde till att produktionen ökade i länder med låga produktionskostnader. Till exempel Irland och länder i det forna Östeuropa. Detta ledde till högre utbud av mjölkprodukter, och priserna gick ner, säger Niclas Sjöskog, sakkunnig vid  Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

Även om många små gårdar till viss del ersätts med större centraliserade enheter så fortsätter också mjölkproduktionen att minska.

– Det är lite olika för varje år, men en minskning på mellan 1-4 procent av mjölkmängderna varje år. Denna trend har pågått sen 2014.

Den ekologiska mjölkproduktionen har också gått ned, förra året minskade den med 9 procent.

– Konsumtionen av ekologiska produkter har gått ner, sannolikt mycket mera än produktionen. Orsakerna till det kan jag bara spekulera i. Men jag tror att många som förut har köpt ekologiska livsmedel har gått över till vegetariska alternativ i stället.

Många som förut har köpt ekologiska livsmedel har gått över till vegetariska alternativ i stället.

Sjöskog listar bristande lönsamhet som den största utmaningen för mjölkproducenterna.

– Ett problem det leder till är att det är mycket svårt att få finansiering från bankerna. Bankregleringen har skärpts de senaste åren, och eftersom mjölkproduktion inte kan visa bra lönsamhet leder det till att bankerna inte vill finansiera investeringar i mjölkproduktion.

Ett annat problem är omfattande reglering.

– Lagar och förordningar ökar produktionskostnaderna, mera än det gör i andra europeiska länder. Vi konkurrerar på samma marknad, så alla lagar och förordningar som ökar våra produktionskostnader mera än i andra europeiska länder, sänker vår konkurrenskraft.

Liknande trender märks av i vårt grannland, där antalet mjölkgårdar de senaste 40 åren har minskat med över 90 procent. Forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Sverige varnar nu för att förlust av speciellt mindre gårdar leder till igenväxning och minskad biologisk mångfald, tappade cirkulära kretslopp och minskad kolinlagring. Det är en aspekt av diskussionen som Sjöskog efterlyser i Finland.

– Jag förundrade mig över när det i radion talades om att svalorna minskat i Finland. På min gård har de inte minskat. Svalor är beroende av flygande insekter för föda. På en djurgård finns gödsel, som ger upphov till flugor. När djurgårdarna minskar, minskar också antalet flugor. Det leder onekligen till att svalorna inte har lika mycket mat, och alltså minskar i antal. Mjölkgårdar har traditionellt funnits på de sämre markerna, som inte passar för spannmålsproduktion. När mjölkgårdar läggs ner, så växer många åkrar igen, eftersom det inte är lönsamt med andra grödor än vall på dessa åkrar.

Vad är för och nackdelar med mindre gårdar jämfört med större gårdar?
– Det är väl i betraktarens ögon. Men mindre gårdar ger möjlighet till mjölkproduktion i skogsbygder med mindre åkrar. Större gårdar ger en mera effektiv produktion, möjlighet till automatisering i större utsträckning än på de mindre gårdarna.

Det talas ju mycket om beredskap i dessa tider, är centraliseringen av mjölkproduktionen (och övrigt jordbruk) ett problem när det kommer till livsmedelsförsörjning?

– Livsmedelsproduktion som är utspridd över hela landet är ur beredskapssynpunkt att föredra. Det ger bättre möjlighet att hantera olika kriser som kan uppstå.

Sjöskog beskriver mjölkproduktionen som motorn i Finlands jordbruk.

– Mjölkkons huvudsakliga föda är gräs, som kan odlas på sämre marker än spannmål. Spannmål som inte duger till human konsumtion kan ätas av mjölkkor, även en massa biprodukter från livsmedelsindustrin kan användas som foder till mjölkkor.

Tar man bort mjölkkorna ur systemet står man mitt i allt med en massa outnyttjade resurser. Dessutom lämpar sig Finland väl för mjölkproduktion i ett globalt perspektiv då vi har gott om tillgång till vatten.

– Bristen på vatten är det största problemet för mjölkproduktion och jordbruk i världen, ett problem som vi inte har. Klimatförändringarna gör att denna brist förvärras. Det kommer att finnas områden i världen som inte längre kan odlas på grund av vattenbristen. Eftersom vi har de naturliga förutsättningarna för mjölkproduktion, så borde vi i stället öka produktionen i Finland. FAO förutspår att konsumtionen av mjölkprodukter globalt kommer att öka med 13 procent de kommande 10 åren. I Finland kan vi producera hållbart, vi borde som sagt öka produktionen.

Vad kunde göras för att fler mjölkgårdar ska kunna gå runt?

– Eftersom denna trend varat så länge är den mycket svår att ändra på. Vad gäller politik så kan man minska på byråkratin, men den ökar för varje år, så någon ändring där är svår att skönja. Stöd kan hjälpa att ge en knuff, men utan lönsam produktion hjälper inga stöd i världen. Mjölkproduktion är långsiktig verksamhet.

Sjöskog efterlyser långsiktig politik.

– Att bygga en ny ladugård är en investering som tar 20 år att betala tillbaka. På de åren hinner politiken ändra många gånger.

När det kommer till konsumtion borde systemet av jakten på låga priser, som inte gynnar producenterna, förändras i grunden.

– Livsmedelshandeln i Finland är den mest koncentrerade i världen. Vi har i praktiken bara två uppköpare, K- och S-gruppen. Dessa gör enorma vinster, som inte förs vidare i livsmedelskedjan. Vinsterna investeras i stället i den egna verksamheten som växer.

***

FAKTA

Mjölk- och mjölkprodukter i Finland 2024

• Mjölkproduktionen minskade med drygt 1 procent till 2 145 miljoner liter.
• Antalet mjölkproducenter minskade med cirka 8 procent under det senaste året. I slutet av året fanns det cirka 3 880 mjölkproducenter.
• Den ekologiska mjölkproduktionen uppgick till knappt 67 miljoner liter, en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. I slutet av året fanns det 92 ekologiska mjölkproducenter.

Källa: Naturresursinstitutet