När dagarna blir kortare och kallare börjar många djur förbereda sig för vintern. En del sover vintersömn, andra går i vinterdvala och vissa övervintrar genom att dra sig undan till skyddade platser. I den finländska naturen övervintrar bland annat björnar, igelkottar, snokar, grodor och paddor, men arterna gör det på olika sätt.
Finlands Naturs redaktion har besökt Högholmens djurpark i Helsingfors för att ta reda på hur personalen sköter om de djur som övervintrar på olika sätt. För vissa arter, som brunbjörnen, krävs en hel del förberedelser.
På Högholmen finns för tillfället två brunbjörnar. Susan Nuurtila, som har arbetat på djurparken i snart 30 år, är expert på björnarnas beteende. När björnarna går i ide påverkas tidpunkten både av vädret och av hur mycket de äter. Vanligtvis sker det i första halvan av november.
– Redan i juli börjar vi förbereda björnarna för vintersömnen genom att ge dem mat med mycket kolhydrater, så som bär. Innan de går i ide behöver de få tillräckligt med mat och bygga ett tjockt fettlager så att de sover igenom hela vintern, säger Nuurtila.
Redan nu trivs brunbjörnarna mer inomhus än utomhus. Foto: Sandra Weckström
På Högholmen får björnarna allt från bär till kött, torrfoder menat för hundar och grönsaker. När hösten närmar sig minskar djurskötarna på mängden kött.
– När björnarna inte äter så mycket mer, då vet vi att de snart vill gå i ide, säger Nuurtila.
Susan Nuurtila har jobbat på Högholmens djurpark i snart 30 år. Foto: Sandra Weckström
Djurskötarna följer också noggrant björnarnas vikt. Inför vintern ligger den optimala vikten vanligtvis på 220–230 kilo, medan björnarna normalt väger mellan 160 och 170 kilo.
Kameror håller koll på björnarna
Även om björnarna sover under stora delar av vintern behöver personalen hålla uppsikt över dem. Sedan några år tillbaka använder djurskötarna en kamera för att följa björnarna i deras bon.
– Sedan ett par år tillbaka har vi kollat på dem via en kamera som finns i deras bo. Björnarna bygger själva sina bon med olika material, säger Nuurtila. Ibland vaknar de på vintern, då knackar de på luckorna. Det är ett högt ljud, skrattar Nuurtila.
Men vad händer om björnarna vaknar mitt i vintern?
– Vi ger dem lite mat och hoppas att de somnar om, men om de inte gör det släpper vi ut dem en stund. Speciellt den yngre björnen Yulia vill ibland komma ut på vintern, konstaterar Nuurtila.
Björnarna brukar vakna igen under första halvan av februari, berättar Nuurtila. Exakt när det sker beror bland annat på vädret. Om våren är ovanligt kall kan de vakna senare under månaden.
Flera andra djur övervintrar på olika sätt
Brunbjörnarna är långt ifrån de enda invånarna på Högholmen som anpassar sig till vintern. Även andra arter minskar sin aktivitet eller går i dvala när temperaturen sjunker.
Ulla Tuomainen är kurator på Högholmens djurpark och koordinerar forskningen där. Hon har kunskap om flera av djurparkens arter.
Vilka andra djur på Högholmens djurgård går i ide eller vinterdvala?
– På Högholmens djurgård finns bland annat svartsvansad präriehund, snok och padda. Dessa ser man inte av på vintern alls, konstaterar Tuomainen.
Ulla Tuomainen är kurator på Högholmens djurpark och har jobbat på djurparken i cirka 5 år. Foto: Sandra Weckström
Alla dessa djur övervintrar dock inte på samma sätt. Snokar och paddor går i dvala, medan präriehundarna håller sig i sina gångsystem under kalla perioder och minskar därmed sin aktivitet.
Hur vet ni när de går i ide eller vinterdvala?
– Vi vet inte exakt, men när man inte ser dem mer så antar vi de har gått för att sova. Präriehunden bygger tunnlar och försvinner in i dem till vintern. Där har de samlat mat färdigt. Snoken övernattar i ett rör i terrariet, säger Tuomainen.
Till skillnad från björnarna kräver de svartsvansade präriehundarna, snokarna och paddorna inga särskilda förberedelser inför vintern från djurskötarnas sida. Om snokarna eller paddorna vaknar under vintervilan kan personalen inte heller ge dem mat, eftersom deras begränsade energiförbrukning och långsammare matsmältning gör det svårt för dem att tillgodogöra sig födan.
Hur klarar de exotiska djuren vintern?
På Högholmens djurgård finns också många exotiska djur som måste kunna hantera det finländska vinterklimatet. Enligt Tuomainen är de arter som vistas utomhus i parken sådana som klarar förhållandena, även om de har olika behov. De exotiska djur som inte klarar det finländska klimatet, vistas inomhus året runt.
Hur klarar de exotiska djuren på Högholmens djurpark vintern?
– Utomhus har vi bara djur som klarar vintern bra. Kamelen kommer från Centralasiens kalla stäpper och amurtigern, som härstammar från Sibirien, är den nordligaste av alla tigerunderarter. De trivs därför bra i kyla. Kamelen och lejonen får också lite tjockare päls för att klara vinterkylan, säger Tuomainen.
I djurparken finns också det asiatiska lejonet, som härstammar från Indien och är mer anpassat till ett varmare klimat. Därför har lejonen möjlighet att gå in i värmen under vintern.
Kamelerna får tjockare päls till vintern. Foto: Sandra Weckström
Medan vissa djur tillbringar vintern i dvala eller vintersömn, fortsätter andra att vara aktiva eller anpassar sig genom att söka skydd. På Högholmens djurgård anpassas skötseln efter varje arts behov, så att djuren kan ta sig igenom vintern på bästa möjliga sätt.
Faktaruta om Högholmens djurpark
- Öppnades 1889 på ön Högholmen i Helsingfors.
- Upprätthålls av en allmännyttig stiftelse som tillhör Helsingfors stadskoncern.
- Öppen året runt.
