Klimatförändringen värmer vattnen i Östersjön och det påverkar algblomningarna som inträffar allt tidigare. På grund av detta riskerar djurplankton falla ur synk med sin huvudsakliga föda: växtplankton. Det i sin tur har stora konsekvenser för Östersjöns känsliga näringsväv.
Värme, näring och ljus. Det är förutsättningarna som behövs för algblomningar. När alger nämns i folkmun handlar det ofta om blågröna alger, alltså cyanobakterier. Det är dessa blomningar som gör det svårt att bada på somrarna eftersom de blågröna algerna kan vara giftiga både för småbarn och hundar. Men alger är plankton, som faktiskt är Östersjöns artrikaste växtgrupp. Det finns cirka 2 000 arter av växtplankton, varav cyanobakterier utgör en grupp av arter. Många typer av växtplankton är i sin tur föda för djurplankton.
De varmare somrarna, pådriven av klimatförändringen, tillsammans med övergödning, har ökat mängden växtplankton i vårt hav. Nu har forskare tittat närmare på vad de förändrade förhållandena har för konsekvenser för näringsväven i ekosystemet.
Klimatförändringarna har förändrat tidpunkterna för växtplanktonblomningarna, som nu inträffar allt tidigare på våren.
– Vi har en stor mängd övervakningsdata i Sverige på växtplankton och djurplankton så vi bestämde oss för att granska de senaste 15 åren, säger Kinlan Jan som är doktorand vid Stockholms universitet.
Vad forskarna märkte var oroväckande. Klimatförändringarna har förändrat tidpunkterna för växtplanktonblomningarna, som nu inträffar allt tidigare på våren. Men djurplanktonens reproduktionscykel har inte tidigarelagts. Inom ramen för studien tittade man specifikt på hoppkräftan, som formar en stor del av Östersjöns djurplanktonfauna.
Kinlan Jan är doktorand vid Stockholms universitet. Foto: Privat
– I många modelleringar av plankton hittills så antar man att hoppkräftans utveckling följer växtplankton-utvecklingen, men så är alltså inte fallet. Den här studien visar att interaktionen är mer komplex och att de inte reagerar på en förändrande miljö på samma sätt.
Det betyder att djurplankton riskerar bli utan föda.
– Vi kan kalla växtplankton för råvara och djurplankton för konsument. Om en konsument inte existerar under samma tid som råvaran är riklig, så kan den inte äta den. Så om klimatförändringen ändrar på råvarans tidslinje, men inte konsumentens, så blir det en missanpassning.
Det här i sin tur kan leda till att djurplanktonen får svårt att överleva och att större rovdjur mister sin födokälla.
– Det finns många fiskar som äter djurplankton. Det här påverkar majoriteten av det marina ekosystemet.
Kan fiskarter anpassa sig till att börja äta växtplankton direkt?
– Nej, kanske ungfiskar, men inte större. Växtplankton är väldigt små.
Vad kan då göras åt problemet?
– Det bästa vi kan göra är att försöka förstå bättre vad som händer och förutse det. Men vi har orsakat klimatförändringen som kommer att fortsätta driva på förändringarna.
Kan djurplankton anpassa sig till de nya förhållandena för att matcha säsongen för växtplankton?
– Vissa av djurplanktonarterna har en snabb utveckling och skulle kunna anpassa sig. Men det kan också hända att de arter som kan anpassa sig sedan utkonkurrerar andra, så att det blir färre arter.
Strömmingen är en av de fiskar som livnär sig på djurplankton. Strömmingen är också en av de arter som är på nedgång i Östersjön. För två år sedan rapporterade finländska Naturresursinstitutet om utsvultna strömmingar i Bottniska viken.
Då var problemet specifikt brist på större kräftdjur, som hoppkräftan, och pungräkor, som livnär sig på djurplankton. En förändring på plankton-nivå kan alltså ha stora konsekvenser för resten av det marina livet i Östersjön.
Kinlan Jan kommer nu att fortsätta sin forskning på temat och poängterar hur viktigt det är att vi förstår mer av vad som händer på de lägsta trofiska nivåerna i havet.
– De flesta vet att fiskar är viktiga och att många arter minskar i mängd. Men det är också viktigt att veta vad de lever av och vad deras föda i sin tur lever av. Det styrs mycket av säsonger och hur arter kan anpassa sig till vad som finns tillgängligt.
Enligt Kinlan Jan kommer det som drabbar plankton att ha en återverkning på fiskbestånden förr eller senare.
– Det är ett bra sätt att förutspå kommande förändringar i ekosystemet. Klimatförändringen ändrar säsongerna och därför är det viktigt att följa de årliga cyklerna i de pelagiska systemen, säger han.
