Under försommaren har häggspinnmalens larver kalätit häggarna på många håll. Häggarna ser ut som veritabla spökträd då de förlorat sina blad samtidigt som det är draperade i en vit svepning.
Boven i dramat är häggspinnmalen (Yponomeuta evonymellus) som i år ställvis har massförekomster. Den lilla fjärilens larver förekommer i sådana mängder att de snabbt äter upp häggarnas blad. Då de rör sig i häggarna spinner de vita trådar som tillsammans bildar ett tätt och klibbigt nätverk. Det skyddar larverna mot insektsätande fåglar.
Larverna förpuppar sig och de små och smalvingade fjärilarna kläcks senare på sommaren. Deras framvingar är glänsande vita med små svarta prickar.
Häggarna överlever i regel häggspinnmalens angrepp. Ofta hinner häggen bilda nya blad i juli då larvangreppet är förbi. Häggspinnmalen har massförekomster bara vissa år och de kan gå många år emellan angreppen.
I år har också rapporterats om svåra insektsangrepp på askar, bland annat i Tenala i Raseborg. Det är frågan om en nykomling i Finlands natur, bladstekeln Tomostethus nigritus, vars larver kan kaläta aspar. Den har lokalt angripit askar på flera håll i södra Finland de senaste åren. Arten har spritt sig till Sverige och senare till Finland söderifrån, möjligen till följd av att klimatet blivit varmare. Askarna brukar överleva ett angrepp av bladstekeln så länge angreppen inte förekommer flera år i följd.
