Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.

Finlands riksdag stiftar landsomfattande, nationella lagar. Innan riksdagsledamöterna får klubba igenom beslut och nya lagar eller lagändringar, har detaljerna i lagutkastet cirkulerat i en eller flera omgångar i olika remissinstanser. På så sätt kan möjligast många parter ta del av processen och kommentera sina synpunkter. Remissinstanser är bland annat olika myndigheter, kommuner, fackförbund och intresseorganisationer samt aktörer inom tredje sektorn, till exempel medborgarorganisationer.
Hur ett lagutkast utformas är alltså summan av flera parters påverkan vid flera tidpunkter. Ett viktigt skede i lagberedningen är starten då ett ministerium utser en arbetsgrupp för beredningen. Efter förarbetet behandlar regeringen lagutkastet, som sedan går vidare till riksdagens utskott. Riksdagens tematiska utskott behandlar lagutkastet och bereder det för riksdagens plenum där det antingen röstas igenom eller förkastas. Intressentgrupper och sakkunniga inom det aktuella området brukar bli hörda både i början då ministerierna förbereder utkast och i ett senare skede av riksdagens utskott.
 

En stor del av bakgrundsarbetet i lagberedning görs av tjänstemän i ministerier. Som stöd för detta arbete tillsätts arbetsgrupper där intressenter, såsom intresse- och medborgarorganisationer, får vara delaktiga i. Relevanta org-anisationer får en inbjudan att medverka för att det ansvariga ministeriet vill höra organisationers åsikter i ärendet som bereds.
Natur och Miljö rf är medlem i flera olika arbetsgrupper som ministerierna har tillsatt. Förbundets ordförande Henna Björkqvist berättar att Natur och Miljö är en efterfrågad partner i de miljöpolitiska arbetsgrupperna och menar att förbundet har gjort ett bra arbete och visat sig ha sakkunskap inom många naturskydds- och miljöfrågor.
– Vi får rentav så många förfrågningar att vi ibland måste prioritera och tacka nej, berätta Björkqvist.

Organisationer kan ha anställda som är sakkunniga inom ett visst område och deltar i arbetsgruppernas arbete som anställd. Organisationerna kan också förlita sig på volontärer som genom andra erfarenheter besitter lämplig kunskap för att representera organisationen. I Natur och Miljö har representationsuppdragen fungerat mycket på frivillig basis. Volontärer är efterfrågade till många av represent-ationsuppdragen även om mycket av arbetet även görs av förbundets anställda. Representanten behöver allmän kunskap om både substansen och behärska mötesteknik.
– Vi eftersträvar att representanten backas upp av andra kunniga stödpersoner inom förbundet och representanten kommunicerar till stödpersonerna vad som är aktuellt i arbetsgruppen. Tyvärr är det ofta så att materialen i arbetsgrupperna är konfidentiellt och inte får spridas. Då gäller det att kommunicera ärendet på allmän nivå med sina stödpersoner, berättar Henna Björkqvist och fortsätter:
– Viktigast är att representanten får tillräckligt med vägledning om hurudan åsikt Natur och Miljö vill föra fram i arbetsgrupperna.
Arbetsgruppernas storlek är begränsad och organisationer med liknande profil får turas om i deltagandet i miljö-politiska arbetsgrupper. Natur och Miljö, Finlands naturskyddsförbund och andra finskspråkiga natur- och miljöskyddsföreningar samarbetar ofta och delar på representationsplatser.
– Då brukar vi sinsemellan komma överens om vem som utses till den gemensamma representanten och dess suppleant, förklarar Björkqvist.
 

Paloma Hannonen är skyddsexpert vid Finlands naturskyddsförbund. Till hennes arbetsuppgifter hör att delta i några av regeringens arbetsgrupper. Just nu är revideringen av naturvårdslagstiftningen aktuell och Hannonen är medlem i arbetsgruppen för ekologisk kompensation. I den sker arbetet på en konkret nivå.
– Vi har gått igenom internationella och inhemska erfarenheter och samlat in exempel på vad som fungerar och vad som inte gör det. Vi satte upp ett schema med frågor som vi i arbetsgruppen ville få svar på. Sedan gjorde vi pilotförsök och skissade slutligen på lagparagrafer ugående från det vi hade kommit fram till, beskriver Hannonen.
De här utkastet överräcktes till lagrevideringens styrgrupp som efter sin behandling skickar utkastet vidare till regeringen. Regeringen behandlar utkastet och ministrarna för diskussioner utgående från partipolitiska synpunkter. Efter att regeringen har bearbetat utkastet får remiss­instanser möjlighet att kommentera den senaste versionen, varefter regeringen fortsätter att bearbeta utkastet. Efter det kan lagutkastet gå vidare till riksdagens utskott och vidare till plenum i riksdagen.
 

Beroende på arbetsgruppen får miljöorganisationer i mer eller mindre hög grad vara med om att forma lagutkast och påverka slutresultatet konkret. Syftet med att höra olika parter är ändå demokratiskt och det gäller att hitta en sammanjämkning som tjänar de flesta.
– Det händer sällan att någon av parterna får sin
vilja igenom som sådan då arbetsgruppen består av en bred front av intressenter, men alla ska få komma till tals, förklarar Hannonen. Hon tillägger att mötesordförandes och  sekreterares politiska intressen har stor betydelse. Det leder till att gruppmedlemmarnas kommentarer kan få antingen större uppmärksamhet eller endast noteras som kommentar i protokollet.
Förutom att diskutera i mötesrum bakom stängda dörrar verkar medborgarorganisationer också genom att träffa de slutliga beslutsfattarna personligen. Paloma Hannonen berättar att en viktig del av påverkansarbetet är att träffa riksdagsledamöter, ministrar, deras specialmedarbetare och centrala tjänstemän. Under personliga möten kan man diskutera ärenden ur flera synvinklar och höra hur andra intressenter argumenterar. Målet är att hitta lösningar som passar möjligast många parter.
 

Medborgarorganisationer är summan av sina medlemmar. Aktiva individer kan vara startskottet till stora kampanjer i en organisation.
I Finland har man sedan år 2012 kunnat starta med­borgar­initiativ. Målet med dem är att ge riksdagen ett lagförslag eller ett förslag om att inleda en lagberedning. Ett medborgarinitiativ kan initieras självständigt av en grupp på minst fem röstberättigade finska medborgare. Alternativt kan privatpersonerna vända sig till en organisation som kan fungera som huvudman för initiativet. För att ett medborgarinitiativ ska behandlas av riksdagen krävs att minst 50 000 personer undertecknat det.
Sedan 2012 har många initiativ startats av privatpersoner, sammanslutningar och olika organisationer. Kända miljörelaterade medborgarinitiativ har varit bland annat kampanjerna Adjö till kalavverkningar (Avohakkuut historiaan) och Lämna torven (Irti turpeesta), som båda initierades av miljöorganisationer.
 

De demokratiskt invalda riksdagledamöterna representerar sitt politiska parti i riksdagen. Den som söker en lämplig kandidat att rösta på i val kan bekanta sig med partiprogrammet, valprogrammet eller partiets övriga program i olika substansfrågor för att få en uppfattning om partiets politik och värderingar. Under valkampanjen presenterar partierna sina värderingar ur programmen och beskriver hur de som parti skulle lösa olika politiska frågor och samhälleliga arrangemang. Partiprogrammen finns till för att fungera som vägkarta då partiets politiker senare navigerar i sakfrågor för att kunna fatta beslut.
– Programmen görs inte upp som ett självändamål, men de ska ge ryggstöd i frågor om värderingar, förklarar Henrik Stenbäck som är generalsekreterare vid Svenska folkpartiets riksdagsgrupp.
– Man behöver inte gå omkring med programmen, men de är viktiga att kolla och falla tillbaka på, konstaterar Stenbäck.
Partiprogrammet manglas fram genom en grundlig behandling inom partiet, främst av centrala tjänstemän och en process som leds av partistyrelsen. Programmet godkänns av partikongressen där partimedlemmarna blir hörda.
Den som känner att hen vill påverka ett partis värderingar kan börja på lokal nivå. Partimedlemmarna hör till en lokalavdelning och det är där man börjar påverka. En lokalavdelning kan initiera en motion som den lämnar in för att behandlas på partikongressen.
Partiprogrammen är en utarbetad strategi och syn på hur samhället kunde fungera och riksdagsgrupperna håller långt en enig front och följer det som definieras i dokumentet och i de övriga aktuella programmen.
– Man ska ha vägande skäl om man som ledamot går emot det som partiet säger i sina program. Om man gör det ska man kunna motivera att partiets generella ståndpunkt har blivit inaktuell. Utgångspunkten är att man följer de gemensamma programmen. Men i frågor som kan definieras som samvetsfrågor ges ledamöterna fria händer att rösta enligt egen övertygelse, säger Stenbäck.


Hur man röstar i riksdagsvalet har en direkt inverkan på vem som beslutar om de slutliga resultaten. Men under  lagutkastens krokiga resa till plenum finns många tillfällen att påverka i form av olika sammanhang.

Medborgaradresser har traditionellt använts för att påverka beslutsfattare i viktiga miljöfrågor. Här överräcker sex miljöorganisationer en adress till riksdagen, som över 100 000 personer skrivit under med krav på betydligt ökat skydd av södra Finlands skogar. Längst framme Finlands naturskyddsförbunds tidigare verksamhetsledare Eero Yrjö-Koskinen. Foto Magnus Östman

Artikeln är en del av artikelserien Aktivistens handbok: påverka miljöbeslut på olika nivåer. Andra artiklar i serien hittar du här:
Påverkan på kommunalnivå (från Finlands Natur 1/21),
Påverka i landskapen (från Finlands Natur 2/21).

Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.