Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar
pengar med gröna världen.

För den som genom ekonomiska satsningar vill gynna övergången till ett mer hållbart samhälle finns numera ett antal olika möjligheter. Enklast är att placera pengar i en miljömärkt fond.
Den nordiska miljömärkningen Svanen omfattar sedan hösten 2017 även aktie- och räntefonder. Svanenmärket kan på ansökan beviljas fonder med innehav i företag som uppfyller 25 obligatoriska kriterier inom hållbara investeringar. Bland annat utesluts vissa branscher som bedriver miljöskadlig verksamhet. Hit hör kärnkraft och utvinning och förädling av fossila bränslen.


Å andra sidan möjliggör kriterierna att fonderna får poäng för att kunna uppfylla ett obligatoriskt krav, om de har innehav i företag som producerar förnybar energi eller i övrigt är verksamma i branscher som gynnar miljön.
En sådan uteslutning eller inkludering är två huvudstrategier som kriterierna för Svanenmärket utgår från. Sebastian Högnabba, rådgivare vid Miljömärkning Sverige AB, berättar att det finns ytterligare två strategier: aktivt ägarskap samt rapportering och transparens.
– Aktivt ägarskap innebär att den Svanenmärkta fonden bör föra en proaktiv dialog med bolagen i syfte att få dem att utvecklas mot ökad hållbarhet. Fonden kan också påverka bolagen med hjälp av de röster i bolagsstämman som aktieinnehavet berättigar till, säger Högnabba.
Aktivt ägarskap kommer att bli obligatoriskt enligt den revision av Svanens kriterier som nu är på gång. Kriterierna för att få Svanenmärket skärps över hela linjen, men speciellt fondens åligganden när det gäller klimatförändringen ses över. En annan nyhet kommer att vara kriterier gällande skydd av biodiversiteten.
Åtstramningen av kriterierna följer Svanens allmänna linje att gradvis öka kraven för att få ett miljömärke. Detta tillsammans med en oberoende granskning av fondens hållbarhetskriterier skiljer Svanen från andra
system för klassificering av fonder. Exempelvis Morningstar rankar och jämför fonder enligt deras miljövänlighet genom att tilldela dem 1–5 ”jordglober”. Hållbarhetsinformationen som används här bygger på en självdeklaration från fondbolaget.
Enligt ny EU-lagstiftning ska fondbolags och bankers informationsmaterial numera omfatta också hållbarhetsrelaterade risker, speciellt i fråga om klimatpåverkan. Fonderna ska grovt indelas i mörkgröna, gröna eller neutrala (artikel 9, 8 och 6) utgående från deras hållbarhet. Det här systemet är ännu inte helt etablerat, och det är uppenbart att
klassificeringen och dess grunder tolkas mycket olika av olika aktörer.
 

Den som vill placera hållbart kan givetvis köpa aktier eller fonder som utåt har en hållbar profil. Det är dock inte alltid lätt att avgöra om det är fråga om green wash eller inte. Sebastian Högnabba betonar att Svanenmärkningen gör det hela lättare.
– Då en fond är Svanenmärkt kan man vara försäkrad om att en extern oberoende part gått igenom fondens hållbarhetsprocesser och bekräftat att den lever upp till
Svanens kriterier, säger han.
Under ansökningsprocessen bedöms huruvida fonden uppfyller Svanens kriterier och således kan beviljas Svanenmärket.
Efterlevnaden av kriterierna övervakas dels genom att bolagen årligen producerar hållbarhetsrapporter och dels genom stickprov som Svanenmärkningens kontrollörer utför regelbundet.
Högnabba påpekar att den miljöpåverkan som Svanenmärkningen har är indirekt. Genom märkningen ställs krav på att fond-bolagen vidtar åtgärder för att dess innehav utvecklas i en mer hållbar riktning.
 

På finansmarknaden är placeringar i hållbara fonder en ökande trend. Sedan starten 2017 har de Svanenmärkta fondernas sammanlagda värde ökat till mellan 25 och 30 miljarder euro. Fonderna är 65 till antalet, av vilka 14 är aktiva i Finland. Här ingår även två räntefonder. Förkortningen ESG, som ingår i flera av fondernas namn, står för Environmental, Social och Governance. Det innebär att investeringsobjekt granskas ur ekologisk, social och förvaltningsmässig synvinkel.
Vill man gå ett steg längre kan man låta hållbarhetsfaktorer påverka vilken bank man anlitar. Att ha ett konto i en bank innebär att banken använder ens pengar även då den beviljar lån åt företag som är tvivelaktiga ur hållbarhetssynvinkel. Det internationella granskningsinitiativet Fair Finance Guide gör opartiska bedömningar av banker utgående från hur hållbara projekt de finansierar. I bedömningarna ingår 12 hållbarhets-teman. Ekologisk hållbarhet innefattar bland annat klimat, biodiversitet, skogsbruk och gruvdrift. Social hållbarhet finns med i form av jämlikhet, arbetsvillkor och motverkan av korruption och skatteflykt.
Fair Finance Guide är inte verksam i Finland men nog i flera andra nordiska länder. I Sverige är Svenska naturskyddsföreningen en av krafterna bakom initiativet. Bland de banker Fair Finance Guide Sweden bedömer på sin webbplats finns flera större banker med verksamhet även i Finland. Dessa placerar sig i mitten på hållbarhetsskalan.
I bankvärlden har man reagerat på det ökande intresse för hållbarhet och  många banker har numera egna ESG-avdelningar. Bland annat Nordiska investeringsbanken granskar noga företagens hållbarhetsprofil innan banken fattar beslut om att ge dem lån.

Kriterier för Svanenmärkta fonder

Uteslutning
– Företag som producerar fossila bränslen eller utvinner energi ur dem eller kärnkraft kan inte ingå i en Svanenmärkt fond. På samma sätt utesluts produktion av vapen och tobak, liksom även företag som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter eller allvarliga miljöbrott.

Inkludering
– 90 procent av före-tagen i en Svanenmärkt fond bör ha genomgått en ESG-analys. Utgående från den bör fonden placera minst hälften av
kapitalet i företag som har en stark profil i fråga om samhällsansvar. Fonden kan få tilläggspoäng för investeringar inom områden som förnybar energi, vattenrening och energieffektivitet.

Aktivt ägande
– Fonden kan samla poäng till ett obligatoriskt krav genom att påverka företagets verksamhet i hållbar riktning utgående från de andelar fonden har i företaget.

Regelbunden rapportering
– Fonden bör minst en gång om året framlägga en rapport om resultaten av det hållbarhetsarbete som den svanenmärkta fonden förutsätter. Fonden bör dessutom fyra gånger om året offentliggöra uppdaterade uppgifter om den Svanenmärkta fondens innehav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.