Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.

För Cecilia Damström är det naturligt att ta ställning till politiska och ofta även kontroversiella frågor genom sin musik. Som kompositör har hon skrivit verk som tar ställning till jämställdhet mellan könen, dryftar
människorättsfrågor i samband med flyktingkrisen, ifrågasätter miljöförstörande produktion och betraktar maktbalanser, såsom människans förhållande till djuren.
– Jag har börjat bli medveten om hur viktig naturen är. Man tar den lätt för given i Finland, och jag börjar först nu med åren inse att inget är en självklarhet, funderar Cecilia Damström som är uppvuxen och bosatt i Helsingfors. Hennes familj har sommarstuga på Sommaröarna i Esbo skärgård där hon s­pend­erat tid med att betrakta havet och observera djurlivet. Överraskande möten med vilda djur har gjort intryck på Damström. På holmen har hon träffat på bland annat rovfåglar och rådjur, förutom de dagliga måsarna.
 

Damström fick sin grundutbildning vid Rudolf Steinerskolan i Helsingfors, vilket hon upplever att har bidragit till att hon fick en naturnära uppväxt. Genom att vistas i den närliggande centralparken fick hon färdig­heter och oskriven kunskap som format hennes världsbild, i vilken ingår respekt för naturen och omgivningen.
Skolans specialitet med prao i gymnasiet fick Damström att åka till en biodynamisk bondgård i Tyskland. Praktikperioden i ett kålland fick henne att tänka på hur människan är en del av kretsloppet, ett kugghjul, och inte allsmäktig över naturen. Det kom senare att återspeglas i hennes konstnärliga alster som tonsättare.
Kompositören Cecilia Damström blev bekant för tv-tittarna då Radions symfoniorkester höll sin galakonsert på självständighetsdagen 2020. Damström öppnade konserten med ett anförande på svenska om nation­alitet, identitet och Finlands självständighet. Radions symfoniorkester RSO framförde Damströms verk Tundo! som kommenterar flyktingkrisen och människovärdet i en anonym debatt. Många har i princip inget emot flyktingar men bara så länge deras ankomst inte påverkar ens eget bekväma liv. I verket Tundo! har Damström försökt fånga vyerna och väderleken i miljöerna som flyktingarna fått uppleva på sin väg mot en tryggare framtid.
– Jag skapar ett landskap med stråkarna som spelar två treklanger, en dur och en moll, efter varandra med svällande och minskande dynamik, såsom havets vågor. Jag försöker skapa små krusningar på vattenytan genom en effekt som heter tremolo, där stråkarna spelar samma ton väldigt snabbt efter varandra. Stråkarna glider fram och tillbaka mellan de två ackorden, men alltefter som ovädret tilltar i styrka, blir avståndet mellan de två ackorden allt större, såsom även vågorna.


Som tonsättare vill Cecilia Damström fördjupa politiska frågeställningar från verbala diskussioner till något som berör flera sinnen och väcker därmed flera känslor och tankar.
– Ju fler sinnen man använder, desto svårare blir det att vara likgiltig, resonerar Damström. I Requiem for our Earth kombinerar hon körsång med elektroniska ljudeffekter, ljudspår och videobild för att stimulera olika sinnen. Hon har samarbetat med konstnären Marek Pluciennik som skapat videorna till verket. Hon önskade ännu få lukt och beröring med i upplevelsen, men det har inte gått att ordna av praktiska skäl.
 

Requiem for our Earth gjordes på beställning av Akademiska Damkören Lyran. Den Helsingforsbaserade kören beställde ett verk om klimatförändringen. Precis som
klimatförändringen, är verket en mångfacett­erad helhet som knyter an till flera områden i samhället och flera politiska diskurser. Verket kritiserar gruvdrift och ifrågasätter hög­effektiv skogsavverkning där onödigt mycket ungskog avverkas. Samtidigt tangeras tanken om människans roll som herde
över resten av naturen och den intensiva djur­produktionens inverkan på miljön och människans kollektiva samvete.
Verket påminner om politikern och författaren Osmo Soininvaaras provocerande påstående om att Finland är Europas Kongo. Det kan vara en ögonöppnare om man inte tidigare insett hur utbredd Finlands gruvdrift är. Kören sjunger direkta paragrafer ur gruvlagen, ackompanjerad av glada, afrikanska toner och svängiga rytmer samtidigt som filmen bakom demonstrerar gruvdrift och pengar som sprängs i luften. Efter kritiken mot Finlands lagstiftning får även köttindustrin en släng av sleven. Enligt Damström är köttindustrin en betänklig verksamhet som borde diskuteras mera. Framför videomaterialet från ett grisslakteri spelar Damström
tidigare försvarsminister Jussi Niinistös episka påstående om blomkåls-smoothie som exempel på vegetarisk mat och hans utläggning om att en strävan efter en utökad vegetarisk matkonsumtion är extremism. På scenen vänder kören ryggen mot publiken för att symbolisera hur lätt det är att vända bort blicken. Med inslaget vill Damström fråga vilkendera egentligen kan betraktas som extremism: ett pärlband av hängande gris­kadaver i en köttfabrik eller flera måltider med blomkål?
Damström ville också tangera un­dan­­flykten om att en kristen världsbild skulle rättfärdiga människan att behandla djuren som massprodukter. Damström menar att människan inte står över naturen. I verket har Damström komponerat citat ur påven Benedictus tal där han vädjar till oss att ta hand om planeten, och han tar därmed ställning till att kristendom inte förespråkar en intensiv köttproduktion.


 

Kören ropar paroller från klimatmarschen i Helsingfors: Nielut ylös, päästöt alas (på svenska ungefär ”upp med sänkorna, ner med utsläppen”). Tempot för den ekologiska krisen accelererar och till slut faller Antarktis i bitar och havets koraller bleknar och dör av föroreningar. Slutligen finns bara vatten kvar. Konstverket är dramatiskt, men det är också verkligheten. Damström vill skaka om åhörarna och förstärka viljan att rädda världen, nu.
– Det är lätt att peka på andra, men man borde börja med att städa sin egen bakgård och ändra det man själv kan påverka. Man måste se vilka problem vi har här i Finland och försöka lösa dem först.
 

Cecilia Damström är inte ensam om att ta upp miljöfrågor i sin musik.
– Miljöfrågor förenar de flesta av oss och många inom musikbranschen är medvetna om dessa. Konstens roll är att ta ställning. Musiker lyfter ofta fram det som ligger nära en själv. Varför se flisan i broderns öga men inte märka bjälken i sitt eget, frågar Damström retoriskt. Det är viktigt att man börjar hos sig själv.
Förutom klimatkrisen och människorättsfrågor har Damström diskuterat människan förhållande till djuren. Barnoperan Djurens planet diskuterar människans förhållande till djur och i berättelsen får människan och hennes keldjur omvända roller. Damström komponerade barnoperan till ett libretto skrivet av barnboksförfattaren Monica Vikström-Jokela. Manuset och berättelsen skrevs tillsammans med elever på lågstadiet som fick vara med och forma berättelsen. Slutresonemanget i operan är att vår planet, Jorden, inte kan fortsätta betraktas som endast människans planet utan den tillhör även djuren omkring oss. Djurens planet var ett beställningsarbete för Finlands nationalopera och uruppfördes 2019.
Cecilia Damström har inte ännu sagt allt hon vill säga. Världen är inte färdig än. För tillfället jobbar hon på ett stycke om hav och förnybar energi på beställning av Akademiska Sångföreningen. Tillsammans med tonsättarna Alex Freeman och Andrea Eklund skapas en ny trilogi som kommer att handla om förnybar energi: sol, vind och vatten, där alla element visuellt binds ihop av ljuskonstnär Alexander Salvesen. Damström fokuserar på elementet vatten och vågenergi.
– Om man utnyttjade all vågenergi som finns att utvinnas i världens hav, kunde vi slippa kärnavfallet från 700–800 kärnkraftverk, säger Damström och ifrågasätter både kärnkraft och fossila bränslen som energiform, och speciellt de summor som investerats i Olkiluoto 3.
Verket planeras få sitt uruppförande i februari 2022.

Bakom Damströms ställningstaganden finns alltid många timmar av påläsning och faktagranskning. Förutom att behandla stora, politiska och även kontroversiella teman i sina verk använder Damström sin position också till att inspirera. I sociala medier uppmuntrar hon till klimatgärningar och delar med sig av fakta i begriplig form genom text och bilder. Ett komplement till hur hon vill nå ut med sina budskap genom olika sinnen.

 

Se och hör verket Requiem for our Earth på Youtube!

Cecilia Damström
- 32 år och bosatt i Helsingfors
- Bachelor of Music, composer, 2014, Tammerfors yrkeshögskola
- Musikpedagog YH, pianist, 2017, Tammerfors yrkeshögskola
-Har studerat Master of Music vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet

 

 

 

"Ju flera sinnen man använder desto svårare blir det att vara likgiltig”

 

 

 

 

 

 

 

 

”På scenen vänder kören ryggen mot publiken för att demonstrera hur lätt det är att vända bort blicken.”

 

Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.