Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.

Finländarna överskattar grovt hur klimat­smart de lever. Det framgår ur utredningen ”Ilmassa ristivetoa: Kansalaiskysely ilmastotoimista”, som i september publicerades av forskningsinstitutet e2 och Vasa universitets InnoLab. Enligt utredningen anser närmare 80 procent av finländarna att deras livsstil är helt eller ganska hållbar ur klimatsynvinkel. En färsk rapport från Finlands klimatpanel uppger däremot att de finländska hushållen borde minska växthusgasutsläppen med 70 procent för att 1,5-gradersmålet ska uppnås. 
– Jag är inte alls förvånad över att 80 procent av finländarna anser att deras livsstil är hållbar, säger Rasmus Mannerström, som är forskardoktor vid Helsingfors universitet, och bland annat fokuserat på frågor kring identitet, samhälleliga förändringar och
klimatångest. 
– Vi har blivit så indoktrinerade med idén att vi ska sortera soporna, släcka lamporna och ta cykeln till jobbet för att hejda klimatförändringen, att då vi gör det, tycker vi att vi har gjort vår andel. 
Deltagarna i undersökningen tillfrågades bland annat om hur mycket ”klimathandlingar” de utför i vardagen. Kanske lite överraskande syntes inga klara skiljelinjer mellan olika åldersgrupper – förutom att äldre uppfattade sin livsstil som mer klimatvänlig än yngre. Däremot kunde man se tydliga gränsdragningar mellan olika politiska läger och mellan män och kvinnor. 



Ville Pitkänen på e2, som är en av forskarna bakom rapporten, säger att undersökningen inte uppdagade några definitiva skillnader mellan finlandssvenskarna och finländarna i snitt. En faktor som dock överraskade forskarna var att finlandssvenskar i betydligt högre grad än snittfinländaren anser att diskussionen om klimatförändringen är svårförståelig och skuldbelägger den vanliga medborgaren. 
– Vi har inget entydigt svar på vad det beror på, utan det är ett klassiskt fall av ”mer forskning behövs”, säger Pitkänen.
Inte heller Marina Lindell, projektforskare vid Åbo akademi, kan svara på vad finlandssvenskarnas inställning till klimat­debatten beror på. Lindell är ansvarig forskare på den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern. Resultaten från Barometern 2019-2020 publicerades i juli, och innehöll även ett avsnitt om finlandssvenskarnas inställning till klimatförändringen. En faktor som enligt Lindell är anmärkningsvärd är att finlandssvenskar i relativt liten grad lider av klimatskam eller klimatångest. 
– Bara en fjärdedel av de svarande uppgav att klimatkrisen ger upphov till skamkänslor, och 17 procent sa att de har klimatångest.
Däremot säger 71 procent att klimatkrisen väcker intresse, och 39 procent att den ger känslor av framtidstro. 

Då det gäller SFP, som traditionellt kring 70 procent av finlandssvenskarna uppger sig stöda, säger Ville Pitkänen att partiets anhängare ligger relativt nära det finländska genomsnittet i e2:s och Vasa universitets
undersökning. 
– Om vi tänker oss att vi har en linje där De gröna och Vänsterförbundet utgör den ena ytterligheten och Sannfinländarna den andra, så ligger SFP ganska nära mitten. 
Anhängarna av Vänsterförbundet och De gröna utmärker sig som dem som både gör mer klimatsmarta val, och som dem som i lägsta grad anser att deras egen livsstil är hållbar. Sannfinländarnas och Centerns anhängare är de som gör minst klimatsmarta val, men också de som i högsta grad anser att deras livsstil är hållbar.
Den punkt på vilken SFP-anhängarna tydligast skiljer sig från de övriga borgerliga partierna är tilltron till att de klimatåtgärder som görs i Finland verkligen har någon betydelse. Detta återspeglar resultatet från Barometern, och Marina Lindell ser det som ett tecken på att finlandssvenskarna ser med tillförsikt på att det går att finna lösningar på klimatkrisen. 

Förutom partiidentitet är kön en tydlig skiljelinje. I e2:s och Vasa universitets undersökning framgår att kvinnor är betydligt bättre på att göra klimatsmarta val i vardagen. Samma trend går igen i Barometern, uppger Lindell. 
– 45 procent av de finlandssvenska kvinnorna köper miljömärkta produkter, medan bara 30 procent av männen gör det, säger Lindell, och fortsätter räkna upp en lång rad siffror som alla stöder samma trend. 
Enligt Mannerström har detta litet med biologi eller personlighet att göra, utan det handlar helt krasst om maktfördelningen i samhället.
– De som sitter högst och har mest att förlora på samhällsförändringar stöder status-quo: det vill säga traditionellt män. Och omvänt: de som har mer att vinna på förändrade förhållanden, det vill säga kvinnor, har oftare attityder som stöder en förändring i samhället. Det är klart att kvinnor kommer att lida mer av klimatförändringen än män. 

Frågan som osökt infinner sig av diskrepansen mellan hur klimatsmart vi anser oss leva och hur hållbart vi de facto lever är hur vi ska lyckas stävja klimatkrisen om vi redan nu anser oss göra tillräckligt. Mannerström menar att lösningen åtminstone inte är att förvänta sig mer frivilliga klimathandlingar av en­skilda individer. 
– Människor handlar utgående från det som är rationellt för dem själva. Att göra stora uppoffringar som påverkar deras omedelbara vardag för att åtgärda något så avlägset och invecklat som klimatförändringen är inte rationellt. 
Att vissa gör mer än andra handlar inte nödvändigtvis om bristande moral, utan ofta om förutsättningar. För någon som bor i Helsingfors är det lätt att ta metron till jobbet och ansluta bostaden till miljövänlig fjärr­värme. På landsbygden kan en stor engångsinvestering i jordvärme eller värmepump kännas som en irrationell uppoffring, säger Mannerström. Att kräva att någon som arbetar i en låglönesektor ska köpa dyra miljömärkta produkter i samma utsträckning som någon med chefslön känns inte heller rättvist eller rationellt. 
– Därför är sådana här undersökningar om ”vem som utför mer klimathandlingar” ganska meningslösa. 
Enligt Mannerström måste det i klimat­åtgärder finnas en känsla av rättvisa och jämlikhet, och så länge förutsättningarna för medborgarna är så olika som de är i dag, kommer den känslan inte att infinna sig. 
– Det behövs därför politiska beslut som omfattar alla, och som tvingar oss alla att göra förändringar i våra levnadsvanor som vi på egen hand skulle finna irrationella. 

Artikeln är producerad i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den finns i finsk översättning på versuslehti.fi.

Rasmus Mannerström forskar i socialpsykologi vid Helsingfors universitet.

Ville Pitkänen är en av forskarna bakom e2:s  omfattande studie om finländfarnas klimat-attityder​

Marina Lindell är ansvarig för den finlandssvenska medborgar-panelen Barometern. Foto Sonja Finholm / SFV

 

 

 

 

Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.