Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.

I tätorterna är det uppvärmningen av byggnaderna som är den största klimatboven. I Helsingfors står husens uppvärmning för 56 procent av hela stadens klimatpåverkande utsläpp. Trots att trafiken är livlig är dess utsläpp betydligt mindre än husuppvärmningen, det samma gäller elkonsumtionen.
I husbolag med många delägare är det ofta möjligheterna att minska kostnaderna för värme och el som är det stora lockbetet när det gäller att få ned energikonsumtionen. Den står ofta för omkring 40 procent av husbolagens löpande kostnader – en minskning här kan leda till att bolagsvederlaget kan sänkas eller åtminstone inte behöver höjas på länge.

Att åtgärda värmeläckage genom att byta till moderna fönster och energisnåla batterier är åtgärder som länge varit kända. Det nya nyckelordet är automation: med hjälp av modern digitalteknik går det effektivt att minimera energikonsumtionen i både mindre och större fastigheter. Med olika grader av fastighetsautomation går det att undvika att vissa lägenheter värms upp för mycket och att inomhustemperaturen åker upp och ner beroende på växlingarna i utomhustemperatur. Den här typen av energislösande obalans beräknas 75 procent av bostadsbyggnaderna lida av. Att undvika onödigt höga temperaturer lönar sig, enligt en tumregel innebär en sänkning av rumstemperaturen med en grad en energibesparing på fem procent.
Fastighetsautomationen är en växande marknad med många aktörer. De lovar allmänt minst 10 procents minskning av uppvärmningskostnaderna i större fastigheter. Statsägda Motiva, som erbjuder opartisk information om hållbara energilösningar, har på sin hemsida listat ett tiotal exempel på större bostadsfastigheter där olika typer av automation installerats under det senaste decenniet. Här har energibesparingen per år varit mellan 7 och 15 procent.



Vad innebär automationen i praktiken? Grunden för en automatisk styrning av värmetillförseln är att systemet har tillgång mätdata från så många lägenheter och allmänna utrymmen som möjligt.  Modern automatik beaktar också i hög grad utomhustemperaturen. 
I de hyreslägenheter som Helsingfors stad äger installerades för några år sedan tråd-lösa sensorer som kontinuerligt mäter temperatur och luftfuktighet. Fastigheternas automatik har härmed kunnat beakta också den värme som hushållsapparater och invånarna själva genererar i sina bostäder. Lägen-heterna har vattenburen värme, och fastigheterna är kopplade till stadens fjärrvärmenät. Systemet beaktar också den rådande utomhustemperaturen.
Enligt den tekniska chefen Vesa Nevalainen har fastigheternas automatik bättre än tidigare kunnat balansera värmetillförseln till lägenheterna. Energiförbrukningen har märkbart minskat, Nevalainen vill dock inte uppge exakt med hur mycket.
– Systemet har tekniskt fungerat bra. Vi har inte fått mycket respons från invånarna, vilket antagligen beror på att systemet sköter sig själv och inte ens noteras av dem som bor i husen.
Ett annat projekt med fokus på fjärravläsbara trådlösa sensorer i höghuslägenheter är Ilmastoviisaat taloyhtiöt (”Klimatsmarta husbolag”) som pågår till slutet av detta år. Här deltar sju husbolag i Helsingfors och Vanda. Syftet med projektet är att ta fram olika lösningar på hur man kan förbättra energi-effektiviteten i höghus med hjälp av digitalteknik och digitala tjänster. 
Inom projektet har man fokuserat mycket på det faktum att det långt saknas stand-ard för hur data ska kunna föras över från ett styrsystem till ett annat. I många fall kommunicerar till exempel inte systemen för intelligent värmereglering med styrsystemen för bruksvatten och ventilation om systemen är av olika fabrikat. Att kunna integrera ventilation och värmetillförsel skulle ofta spara en hel del energi. Det förutsätter att det finns sensorer i lägenheterna som mäter koldioxidhalten i inneluften, vilket ger signaler om att öka eller minska ventilationen.
En viktig del av projektet har varit att klarlägga hanteringen av mätdata från de enskilda lägenheterna. Då den här informationen går att relatera till invånarnas namn klassas den som persondata och sorterar därigenom under EU:s GDPR-lagstiftning. Därför är det viktigt att husbolagen håller sina delägare informerade om hur informationen används och vem som har tillgång till den. Detta måste vara väldokumenterat enligt GDPR.
– Så länge det handlar om att använda mätdata för att optimera energianvändningen räknas det som fastighetsunderhåll, vilket husbolagen enligt lag är skyldiga att sköta. Till detta krävs inte tillstånd av enskilda delägare, säger Aleksi Heikkilä, projektkoordinator för Ilmastoviisaat taloyhtiöt.
Han berättar att det inte varit helt lätt att få husbolagens delägare intresserade av den nya tekniken.
– Det verkar som om ordet ”digitalisering” är lite avskräckande. Våra invånarmöten har ofta lockat bara ett fåtal deltagare. Det kan jämföras med att invånarmöten där byte av stamledning diskuteras ofta drar fullt hus.
Ändå borde möjligheterna att spara energi och pengar genom modern digitalteknik vara intressant för de flesta, speciellt som det inte behöver vara frågan om dyra investeringar.
– Jag är själv förvånad över hur mycket energi man kan spara med en investering som betalar tillbaka sig på några få år, säger Heikkilä.
I Motivas ovannämnda exempel var återbetalningstiden för investeringen i fastighetsautomation 1,5–4,2 år.



Priset är givetvis beroende av hur omfattande automatik som installeras. En tumregel är att det i äldre hus krävs en mer omfattade investering.
– Det gäller speciellt om fastigheten saknar en datoriserad undercentral och reglerventiler med proportionell (0–100 procent) reglering, säger Jonas Wikström. Han är regionchef för Österbotten på företaget Fidelix, som levererar egen utvecklad automatik till större fastigheter i hela landet.
Fidelix produkt Eco Smart hör till de mest avancerade på området. Den här digitala molntjänsten utnyttjar, förutom mätdata från fastigheter, även prognoser om kommande väderlek och maskininlärning. Det gör regleringen av temperaturen i uppvärmningsvattnet som går ut i lägenheterna ännu mer energisnål.
– Systemets algoritmer samlar mätdata från de senaste 2–3 veckorna och ”lär sig” hur byggnaden reagerar på olika väder-typer. Det gör det möjligt att beakta kommande köldknäppar eller värmeböljor i god tid, säger Wikström.
Så avancerad automatik finns ännu inte i många byggnader, men den är starkt på kommande i stora fastigheter och även i egnahemshus. 

Ovan ett exempel på hur temperaturen i uppvärmningsvattnet som går ut till bostäderna i ett höghus varierar under några dagar i mars. Här jämförs ett standardiserat system som idag är i allmänt bruk med avancerad automatik. I båda fallen var inomhustemperaturen drygt 22 grader, med något större variation hos standardsystemet. Källa: Fidelix.
 

Elautomatik

I stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors har lägenheterna i de nybyggda höghusen försetts med omfattande automatik. Invånarna kan i realtid med sin mobiltelefon följa med hur mycket el belysning och olika hushållsapparater för tillfället förbrukar. Även förbrukningen av varmt och kallt vatten mäts kontinuerligt.
Tanken är att då ens elförbrukning är lätt att följa med blir man också mer benägen att spara energi. Detta har i flera undersökningar visat sig vara fallet.




Mer om automationen i större bostadshus (på finska)

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.