Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.

Finland ska vara en föregångare inom cirkulär ekonomi och bli ett av de främsta länderna inom återvinning i EU. EU för sin del antog en handlingsplan för cirkulär ekonomi 2015 och en strategi för plast 2018. Flera beslut som fattats av de europeiska politikerna märks redan i dag eller inom kort också i finländarnas vardag: sugrör och bestick av plast förbjuds nästa år, år 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
 

Ifall de europeiska konsumenterna får bestämma borde cirkulär ekonomi utgå från frågor som berör energilösningar, produktion, utbildning, hälsa, jämställdhet, klimathot och en ren natur. De europeiska ländernas politik ser ändå annorlunda ut. I polit­iska styrdokument dominerar följande teman: skräp som en resurs, återvinning, bioekonomi, ekodesign och tillverkning samt finansiella instrument. I politiken är invånarna viktiga, men de ses främst som konsumenter, inte som aktiva aktörer.
Gapet mellan medborgarnas tankar om cirkulär ekonomi och de europeiska ländernas politik kring cirkulär ekonomi granskas av forskarna Petteri Repo, Markku Anttonen, Juri Mykkänen och Minna Lammi i en art­ikel i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Sustainable development (2018). För att ge mer tyngd och acceptans åt de politiska besluten om cirkulär ekonomi borde politiken och medborgarnas visioner närma sig varandra, skriver forskarna. Artikeln ingick i projektet CloseLoop (2016–2019) och finansierades av Strategisk forskning vid Finlands Akademi som har flera pågående projekt kring cirkulär ekonomi och återvinning. 

En av forskarna i CloseLoop var Minna Lammi. Hon är docent vid Helsingfors universitet och chef för Finlands akademis strategiska forskningsprogram Kultur i ett teknologi­baserat samhälle. Sedan fyra år tillbaka jobbar hon som gästforskare vid Cambridge universitets centrum för industriell hållbarhet. 
CloseLoop fokuserade främst på att främja cirkulär ekonomi av värdefulla metaller inom bland annat data-, energi- och  trafiksektorn. Projektet ledde till ett stort företagssamarbete som främjar återvinningen av metaller och kemikalier i bilbatterier.
– I CloseLoop fokuserade vi på metaller, till exempel litium och kobolt. I praktiken har konsumenterna inte en aning om vad som kommer varifrån. Konsumenten kan med andra ord vara rätt osynlig men hen spelar ändå en viktig roll – ligger hens gamla mobiltelefoner och datorer hemma i byrå­lådan eller förs de till en återvinningscentral? 
 

 

Inom ramen för CloseLoop gjordes en enkät för att utreda finländarnas attityder till de lösningar som den cirkulära ekonomin erbjuder (se figuren ovan). Att dela saker eller tjänster med andra var inte ett lika populärt alternativ som att återvinna och repar­era. Höginkomsttagare och personer under 50 år var mest intresserade av att få saker reparerade eller reparera själv. 
I Finland återvinns i dag i medeltal 41 procent av det kommunala avfallet. Om femton år ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
– När konsumenterna erbjuds enkla och ekonomiskt vettiga lösningar deltar de också i återvinningen, säger Minna Lammi.
 

Vem ska då skapa lösningarna? Minna Lammi tror inte att det är konsumenterna som kommer att driva frågan om cirkulär ekonomi. Däremot är utbildningsinstanser, företag och politiker avgörande för att driva på
systemförändringen. 
Konsumenten är ändå viktig. Det är hen som ska anamma de nya lösningarna, produkterna och attityderna. 
Minna Lammi nämner företaget Desta­clean som tillverkar ”trästenar” av återvunnet byggnadsmaterial. Trästenarna kan till exempel ersätta stenar eller betongplattor i trädgården. Men kommer konsumenten att acceptera nya förnybara material i sin trädgård eller känns de för onaturliga? 
Minna Lammi säger att budskapet till konsumenterna förr var enklare: köp inhemskt, spara pengar på banken. 
– ”Konsumera inte”, är ett tydligt budskap men vad innebär ”konsumera ansvarsfullt”? 
Är det ansvarsfullt att köpa peruanska blåbär i februari? Eller inhemska paprikor i mars? Minna Lammi säger att det är svårt att konsumera ekologiskt och att förstå kedjorna bakom en produkt. 
– Det finns saker vi intuitivt vet att är dåliga men sedan finns det många saker där var och en gör upp sina egna regler, vilka nödvändigtvis inte grundar sig på vettiga
argument. Konsumtion baserar sig på känsla, inte logik eller rationalitet, säger Minna Lammi.
En sak är ändå säker. Ju mindre desto bättre.  

 

Konsumenterna redo att återvinna textilier

Varje år får alla åttondeklassister i Åboregionen besöka en av Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s (LSJH) sorteringsstationer. För många är det en ögonöppnande upplevelse: måsar som cirklar ovanför sopor på väg till förbränning. Till bolagets avfallscentraler kommer det varje vardag 350 000 nya soppåsar med brännbart avfall. Med ungdomarna finns alltid en miljörådgivare från Sydvästra Finlands Avfallsservice. En av dem är Mikaela Sundqvist.
– Tyvärr ser vi hittills ingen minskning i avfallsmängderna i Finland. Vi konsumerar mer och mer, säger hon. 
För åttondeklassisterna poängterar Mikaela Sundqvist att man ska försöka minska på mängden avfall som uppstår. 
– Att endast köpa det man faktiskt behöver, att köpa hållbara produkter, försöka använda dem till slut och sälja på loppis eller donera är några sätt.
Sydvästra Finlands Avfallsservice är en föregångare inom textilåtervinning och under de senaste åren har återvinning av kläder och textilier särskilt diskuterats med eleverna. 

År 2023 ska alla kommuner i Finland ha en separat insamling av textilavfall. 
Är konsumenterna redo?
– Ja, tack vare en målmedveten process och intresse både från media och konsumenter. Folk vill gärna återvinna textilier och önskar fler insamlingskärl särskilt i köpcentrum och i hushållens avfallsrum. 
Insamlingen av textilier planeras nu på nationell nivå, vilket gör det enklare för konsumenterna, bland annat då instruktionerna blir lika för alla. Just nu funderar Mikaela Sundqvist och hennes kollegor över hur man ska få invånarna att förstå skillnaden mellan användbara och avlagda textilier. Kläder som egentligen borde klassas som avlagda textilier har förts till välgörenhetsorganisationer. 
En annan utmaning är att få konsumenterna att lämna in textil-avfallet i slutna plastpåsar. Om mögliga kläder och insektätna textilier läggs i samma kärl kan de lätt kontaminera andra produkter.
– Det har varit mycket tal om att minska användningen av plast och folk är tveksamma till plastpåsar. Det är jätteviktigt att förklara orsakerna och när vi berättar att plastpåsarna skyddar materialet förstår folk det.

Artikeln är producerad i samarbete med nättidningen Versus och med finansiering från Maj och Tor Nesslings stiftelse. Den finns i finsk översättning på versuslehti.fi.

Miljörådgivare Mikaela Sundqvist på Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab säger att invånarna måste få klara, enkla och tillräckligt korta instruktioner för hur olika material ska återvinnas. ”För text-ilier är det viktigt att veta vad man kan föra till välgörenhetsorganisationer och vad som kan sorteras som avlagda textilier.” Foto Magnus Östman

Cirkulär ekonomi

- En ekonomisk modell där man inte ständigt producerar mer föremål och förbrukar jungfruliga naturresurser. 
- Konsumtionen grundar sig på tjänster: delning, hyrning och återvinning. 
- Bibliotek, bilpooler, stadscyklar, second-hand-affärer och loppmarknader är populära delningstjänster. 
- Saker och material ska gå att använda så länge som möjligt och sedan återvinnas. 
- Viktiga koncept är produkt- och serviceplanering som är inriktade på att minimera avfall och spill, reparation, renovering, återanvändning och återvinning.

Källa: Sitra.fi

 

 

Avfall i Finland

- 2018 producerades cirka tre miljoner ton kommunalt avfall i Finland, det är 230 000 ton mer än 2017.
- Mängden motsvarar 550 kilogram per invånare.
- Av avfallet återvinns i medeltal 41 procent, 57 procent utnyttjas som energi, främst genom förbränning.
- 2035 ska återvinningsgraden för avfallet vara 65 procent. 
- Kring 0,7 procent av avfallet slutdeponeras på en avstjälpningsplats.

Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.