Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.

Digitaliseringen genomsyrar samhället idag på snart sagt alla plan.  Både myndigheter och kommersiella aktörer förutsätter allt mer och mer att vi sköter det mesta på nätet, snabbt och smärtfritt – för den som vet hur man gör. 
Miljömässigt innebär digitaliseringen klara fördelar, det ska inte förnekas. Förra året publicerade jubileumsfonden Sitra tillsammans med samarbetspartners en rapport som visade att digitaltekniken kan hjälpa till att minska övriga samhällssektorers koldioxidutsläpp med upp till 15 procent. Det här gäller energisektorn, industrin, jordbruket och övrig markanvändning, byggnadsbranschen, transporter, trafik och olika tjänster. Ett konkret exempel är hur videomöten med Skype kan få mötesdeltagare att avstå från miljöbelastande långa resor till en gemensam mötesplats.

Men medaljen har en baksida som nu diskuteras allt mer.  Att hålla igång datorer och servrar och ständigt flytta stora mängder av data på internet över hela världen förbrukar nämligen energi till den grad att ICT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknologin) börjar bli en betydande miljöbelastare – speciellt då energiproduktionen än så länge till stor del sker med fossila bränslen.
Uppskattningarna om hur stor del av de globala koldioxidutsläppen som ICT står för idag, varierar mellan två och fyra procent. Det innebär att ICT-sektorn i fråga om klimatpåverkan är en minst lika stor bov som flygtrafiken.
Under de senaste åren har datatrafiken ökat närmast exponentiellt. En allmän uppfattning är att ökningen är 25 procent per år, vilket innebär en fördubbling vart tredje år. Den stora frågan är nu i hur hög grad energiförbrukningen kommer att öka i samma takt. Hittills har ICT-företagen satsat stort på energieffektivering, så att energiåtgången för en viss behandlad och transporterad datamängd gått ned betydligt. Men det är högst osäkert om effektiveringen så länge till ska kunna kompensera för den ökning i energiåtgång som den växande trafiken innebär. 
Det finns forskning som visar att effektiveringstrenden kommer att brytas om 2–3 år. Enligt en studie som Näringslivets forskningsinstitut ETLA publicerade tidigare i år kommer ICT-sektorns andel av den totala
energiförbrukningen att vara uppe i 21 procent år 2030. 
De stora ICT-företagen vill inte vidkännas en så stor ökning av sin energiförbrukning och koldioxidutsläpp. En rapport från forskare vid Telia och Ericsson visade 2018 att ICT-sektorns kolfotspår inte ökat trots att datatrafikens kurva pekar brant uppåt. Här måste man dock beakta att data som använts i undersökningen är från åren 2010–2015 och att konsumenternas ICT-användning sedan dess förändrats betydligt.

Vilken typ av internetanvändning är det då som står för den största andelen av trafik-ökningen på nätet? Det mest uppenbara är video-streamingen, allt från att titta på korta videsnuttar på YouTube till att streama långa filmer och serier, från att tidigare ha tittat på dem med konventionell TV. 
Snabbare nätuppkopplingar har gjort streamingstjänster av den typ Netflix erbjuder allt populärare. Enligt Global Internet Phenomena Report, som publicerades i september 2019, utgör videostreamingens andel av all internettrafik nu 60,6 procent. Det är den klart största enskilda andelen – till exempel spel över nätet står för endast 8 procent. 
Videostreamingens koldioxidutsläpp kommer att öka även på grund av att videor produceras med allt högre upplösning. Det innebär mer data som ska överföras på nätet och därmed ökad energiförbrukning.
Konventionellt ”gammalmodigt” TV-tittande innebär att många konsumenter utnyttjar samma signal som sänds ut från en källa via ett gemensamt TV-nät, medan streaming via internet innebär att olika konsumenter använder olika källor som förmedlar programmet längs olika vägar inom internet. Forskaren Kari Hiekkanen vid Aaltouniversitetet berättar att man kan förlikna konventionellt tv-tittande med att använda sig av kollektivtrafik, medan streaming kan jämföras med privatbilism.
De moderna LCD-skärmarna är betydligt energisnålare än bildrörsskärmarna, som tidigare var standard i TV-apparater och datorer. Men enligt Hiekkanen har detta ändå inte minskat slutanvändarnas andel av internets energiförbrukning eftersom skärmarna blivit allt fler och allt större samtidigt som de rörliga bildernas resolution ökat.

Inom OECD-området är Finland det land som har den största datatrafiken räknat per invånare. Det här är en följd av att internet-operatörerna abonnemang oftast innefattar obegränsad dataöverföring med trådlösa bredband för en fast månadsavgift. 
Enligt Kari Hiekkanen förbrukar dataöverföring via trådlösa bredband betydligt mer energi och ger upphov till större koldioxidutsläpp än överföring längs fasta kablar. 
– Om många andra länder skulle följa Finlands exempel och gå in för trådlös dataöverföring i stor skala skulle mobilsektorns globala energiförbrukning mångdubblas. Miljömässigt vore detta en olycklig utveckling.
I dag går allt fler in för en mer hållbar livsstil och försöker hålla koll på sitt kolfotspår genom de olika räknare som finns på nätet. Men ingen av de här räknarna beaktar de koldioxidutsläpp som nätanvändningen ger upphov till.

Rent fysiskt är databehandlingens och datatrafikens stora energiförbrukning koncentrerad till datahallar som ICT-branschens jättar, såsom Google, Amazon och Facebook, upprätthåller på många håll i världen. De största hallarna, så kallade hyperscale data centers, innehåller minst 5 000 dataservrar som dag och natt lagrar, processar, skickar och tar emot data. Det finns idag över 400 hyperscale data centers och tusentals mindre hallar.
Hallarnas energiförbrukning kan grovt delas in i det som servrarna förbrukar under drift och den energimängd som går åt till att kyla ned servrarna. För att motverka att bli stämplade som miljöbovar har de stora data-företagen vidtagit en del åtgärder för att minska sina koldioxidavtryck. Ett exempel är Google som har en stor serverhall i Fredrikshamn och nu satsar stort på att köpa el från två vindkraftsparker i Österbotten. 
Ur miljösynvinkel är det fördelaktigt att anlägga serverhallar i de nordiska länderna eftersom klimatet här gör nedkylningen mindre energikrävande. Här kan också kallt havsvatten utnyttjas vid nedkylningen. En annan fördel är att i Norden produceras elströmmen med betydligt mindre koldioxidutsläpp än i många andra länder, tack vare att vi använder mycket vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. I Finland är exempelvis kol-dioxidutsläppet för produktion av en kilowattimme 158 gram, medan medeltalet i hela världen är 475 gram .

Jubileumsfonden SITRA startade i november ett stort forskningsprogram som bland annat omfattar digitaliseringens miljöbelastning. Enligt Lotta Toivonen, sakkunnig på hållbar resursanvändning vid SITRA, kommer programmet att kasta nytt ljus över hur den växande datatrafiken, artificiell intelligens, datorsimulerad verklighet (VR), 5G-nät och andra teknologiska utvecklingstrender kommer att påverka utsläppen av koldioxid. 

Interiör från Googles datahall i Fredrikshamn. Foto Google Press

Så kan du minska ditt digitala kolfotspår

- minska din användning av internet så långt det är möjligt
- ”fasta” genom att periodvis klara dig utan sociala medier
-överväg vilken hemelektronik som behöver vara kopplad till nätet, ständig uppkoppling förbrukar energi i onödan
-håll ditt trådlösa nätverk avstängt då du inte är hemma
-stäng av program i dator och telefon då de inte används
-att se på videor över nätet med lägre upplösning sparar energi
-ladda inte upp videor i onödan

”I fråga om klimatpåverkan är ICT-sektorn en minst lika stor bov som flygtrafiken.”

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.