Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.

Bergvärme har blivit ett populärt energialternativ för småhus. Nu går allt fler husbolag in för att installera bergvärme också i hög- och radhus. Men än så länge uppfattar många invånare solvärmen och geotermisk energi som något främmande.
Det krävs att åtminstone en eldsjäl tar initiativ till byte av värmesystem. En sådan är Ulf Sjögren, som efter flera år av ihärdigt informationsarbete lyckades övertyga sitt husbolags övriga aktieägare om att bergvärme lönar sig – både ekonomiskt och ekologiskt. Nu är den huvudsakligen kol-baserade och allt dyrare fjärrvärmen ett avslutat kapitel, värmepumparna är installerade och på hustaket finns en anläggning som tar tillvara värmen ur den utgående ventilationsluften. Sjögrens beräkningar av energiförbrukningen under den första veckan visar att energibesparingen till och med kan bli större än vad leverantören utlovat.



– I mina diskussioner med aktieägarna har jag medvetet betonat ekonomiska argument mer än ekologiska, säger Sjögren.
Han bedömer att det i husbolag med relativt unga och välutbildade aktieägare finns ett större intresse att gå in för bergvärme. Äldre invånare tvekar mera inför investeringar som betalar tillbaka sig först om tio till femton år. Men det är ett faktum att en investering i bergvärme och värmeåtervinning inte blir ekonomiskt betungande ens för aktie-ägare, som avser sälja sin lägenhet. De minskade kostnaderna för uppvärmning av bostäder och bruksvatten sänker inte bara vederlaget – de höjer också lägenhetens värde.
Investeringen i bergvärme och värmeåtervinning i husbolaget Aurinkoamfi i södra Esbo, där Ulf Sjögren är styrelsemedlem, gick lös på cirka 300 000 euro. Summan fördelas på 42 lägenheter och finansieras genom ett banklån som husbolaget tagit. Aktieägarna kan välja mellan att betala bort sin del av lånet på en gång eller genom att betala ett
finansieringsvederlag till husbolaget under 12 år. Under det första året kommer finansieringsvederlaget och sänkningen av veder-laget att gå ut på ett. Därefter minskar finansieringsvederlaget år för år tills lånet är helt betalt 12 år senare.


Bergvärmesystemets värmepumpar och varmvattenbehållare placerades i husbolagets värmecentral, som finns i ett över-raskande litet rum i bottenvåningen. Inga nya utrymmen behövde tas i bruk. I värmecentralen finns två värmepumpar som förädlar värmen från borrhålen så att den når den temperatur som behövs i radiatorerna och i bruksvattnet. 
– Vi gick in för att skaffa två pumpar så att den ena alltid finns i reserv om den andra skulle gå i olag – i daglig drift går de i tandem, så att båda belastas med lika lång körtid, berättar Sjögren. 
– Ett andra och viktigare skäl till att vi gick in för att skaffa två värmepumpar var att vi önskade få en hög effekttäckning. En hög täckning innebär ett mindre strömbehov, då värmepumparna kan producera allt som behövs och elpannan kan stå i beredskap utan att göra något mer. Elpannan behövs alltså bara vid stränga köldknäppar eller vid en eventuell störning.
Vanligen står själva bergvärmen för 60–70 procent av uppvärmningen av fastigheten och bruksvattnet. I fallet Aurinkoamfi hoppas man komma upp till närmare 80 procent då man dessutom tar tillvara värmen från den utgående ventilationsluften. Detta sköts av värmeväxlare som byggts i anslutning till ventilationssystemet uppe på höghusets tak. 
Värmen i ventilationens utgående luft överförs där till värmepumpens så kallade brinekrets (finns nere till höger i figuren här invid), där den bidrar till att ytterligare höja värmepumparnas verkningsgrad. Värmen från taket bidrar på så sätt till uppvärmningen av huset och dess bruksvatten.
Sjögren sätter handen mot den utgående luften från husets maskinella ventilation uppe på taket.
– Luften känns kall, vilket visar att värmeåtervinningen fungerar!


Enligt Sjögren är husets teoretiskt framräknade utsläpp av koldioxid nu noll eftersom man köper grön el som producerats med vattenkraft. Eftersom vattenkraften inte är gratis och inte heller helt problemfri miljömässigt hoppas han att husbolaget på sikt kan övergå till att använda förnybar el, som husbo-laget själv producerar till en marginalkostnad om noll euro. Nästa steg blir troligen installat-ion av solcellspaneler, vars produktion i första hand används för att täcka fastig-hetens egen elkonsumtion inklusive värmepumparnas kompressorer. Överskottsproduktionen lagras i varmvattenberedarna.
Trots minskad totalförbrukning av energi innebär ändå övergången till bergvärme att husets elförbrukning ökar eftersom värmepumparna drivs med el. Då uppstår frågan om landets elproduktion och överförings-kapacitet räcker till om många husbolag går in för bergvärme.
Enligt Sjögren kommer solpanelerna att producera all den el värmepumparna behöver under 6–8 månader av året. Värmepumparna i kombination med solpaneler förbrukar dessutom mest el nattetid, då landets totala elkonsumtion är som lägst.
– I fastigheter med större värmecentral kan man installera fler varmvattenbehållare och producera varmvatten när elen är billigast och elöverföringskapaciteten minst belastad.
Peter Lund, professor och energiexpert vid Aalto universitetet, tror inte heller att värmepumparnas elförbrukning är ett stort problem.
– Det är relativt lätt att lagra värme i vatten i stor skala så att inte produktionen och dis-tributionen av el överbelastas.
Lund tror också att det finns en stor kapacitet att lagra värme under sommaren i jorden, för att sedan utnyttja den under vintern. Han är överlag optimist när det gäller att utveckla bergvärmesystem med ny teknik. Det visar experimentet med Nordens djupaste borrhål (ca 7 kilometer), som gjorts av energi-bolagen St 1 och Fortum vid Aalto univers-itetet i Otnäs i Esbo. 
– Effektivare borrteknik kommer att göra det möjligt att borra 1–2 kilometer djupa hål även vid höghus. Det betyder att antalet borrhål kan minska och att borrhålen kan placeras relativt tätt i urbana områden.
Då bergvärmen kombineras med vindkraft och solenergi minskar behovet ytterligare att använda fossil energi för uppvärmning.


Ett byte till bergvärme lämpar sig speciellt väl i äldre hus där det börjar bli aktuellt att förnya värmesystemet. Bytet går enklast om huset har ett vattenbaserat cirkulations-system och där energikällan är olja eller fjärrvärme. Ulf Sjögren är kritisk till fjärrvärmen – både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel.
– Hos oss har priset på fjärrvärme höjts två gånger under det senaste året.
Hittills har fjärrvärmen i huvudstadsregionen främst producerats i kraftverk med stenkol som huvudsaklig energikälla. Men senast år 2029 ska stenkolen vara utfasad som energikälla, enligt en lag från våren 2019. 
I huvudstadsregionen har man gått in för att ersätta kolet med främst träbaserade bränslen i värmekraftverken. Det innebär kraftigt ökade transporter med lastbilar, vilket är betänkligt ur miljösynvinkel. Det inhemska utbudet av träflis räcker inte långt och därför finns planer på att bygga ut hamnen i Ingå och den vägen importera energiråvara från skogar i Estland och Ryssland.De långa transporterna belastar miljön och kommer sannolikt ytterligare att höja priset på fjärrvärme.

Ulf Sjögren vid höghusets två värmepumpar som tillsammans med övrig bergvärmeapparatur rymdes i husets gamla värmecentral. Foto: Magnus Östman

 

 

 

Så här övertygar du aktieägarna i ett husbolag om att bergvärme lönar sig

- tag själv reda på så mycket som möjligt om bergvärmen, dess ekonomiska och ekologiska fördelar

- anlita en oberoende konsult som hjälper till med att kartera fastighetens energibehov och bedöma olika tekniska alternativ eller använd en leverantör med
planeringskompetens

- gör upp en offertförfrågan 

- hör även apparaturtillverkare, elinstallatörer och brunnsborrare 

- satsa på kvalitet och underdimensionera inte antalet borrhål eller värmepumpar

- presentera en så utförlig och ekonomiskt trovärdig plan som möjligt för bolagsstämman

- det kan behövas två bolagsstämmor för att få igenom beslutet; ett första informativt möte och en extra bolagsstämma där beslutet fattas

- om husbolaget varit anslutet till fjärrvärmen lönar det sig att säga upp avtalet om fjärrvärme genast då beslut om bergvärme tagits. Uppsägningstiden för fjärrvärme är ofta lång, t.ex. 6 månader.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.