Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.

Svart kol uppstår runtom i världen till stor del vid hushållens förbränning av trä och kol, i trafiken och inom industrin. Utsläpp av svart kol sker också då man på oljefälten bränner restgaser genom så kallad fackling. De största utsläppen äger rum i Asien, och en del av dem förs med luftströmmar ända till det arktiska området.
Sotpartiklarna värmer atmosfären eftersom kolet absorberar solvärme. Utsläppens uppvärmande effekt är störst i norr där de får isen och snön att smälta snabbare.
Klimatuppvärmningen i det arktiska området är över två gånger snabbare än i resten av världen. Uppskattningsvis en fjärdedel av klimatuppvärmningen i norr förorsakas av svart kol. Omkring en tredjedel av den uppvärmning det svarta kolet står för i norr beror på de arktiska ländernas egna utsläpp.

Nu undersöks det svarta kolet på olika håll i världen.
– Uppskattningarna av hur stora utsläppen är och hur de sprids är ännu osäkra, berättar specialforskare Kaarle Kupiainen (bilden) vid Finlands miljöcentral, SYKE.
Han arbetar i en forskargrupp där man bland annat gör bedömningar av utsläppen av svart kol. I Finland är utsläppskällorna speciellt trafiken och arbetsmaskiner som används exempelvis inom byggnadssektorn och jordbruket.
– Vi gör upp scenarier för hur utsläppen i Finland kan komma att utvecklas. Beräkningarna grundar sig bland annat på antaganden om hur trafikvolymerna och energianvändningen kommer att utvecklas i framtiden. Beräkningarna görs med hjälp av en så kallad FRES-modell som utvecklats vid SYKE.
En annan betydande utsläppskälla i Finland är småskalig vedeldning i hushållen. 
– Mängden ved som bränns upp varierar från år till år beroende på uppvärmningsbehovet. Enlig de senaste uppgifterna ser det ut som om användningen inte just har ökat under de senaste åtta åren, berättar Kupiainen.
Även vedeldade bastur ger upphov till utsläpp. Vid Östra Finlands universitet pågår ett projekt, inom vilket man jämför utsläppen från olika bastuugnar och deras hälsoeffekter.
– Som samarbetspartner har jag fått bada i projektets bastu, som är inrymd i en container, säger Kupiainen med ett skratt.
– I våra egna utsläppsuppskattningar använder vi oss av utsläppskoefficienter som tagits fram utgående från mätningar av utsläppen från bastuugnar.
Intresset för det arktiska området ökar hela tiden. Forskargruppen vid SYKE deltar i ett projekt som undersöker hur den ökande ekonomiska aktiviteten i Eurasiens arktiska område påverkar det arktiska klimatet. Inom projektet, som leds av Meteorologiska institutet, analyseras de olika utsläppskällornas relativa andelar. Man gör också prognoser för hur situationen 50 år framåt i tiden kan se ut. SYKE gör modeller för hur utsläppskällornas geografiska läge utvecklas och hur utsläppen varierar tidsmässigt.
– Vi använder oss till exempel av den internationella energiorganisationens uppgifter om områdets energisystem. Vi samlar också in information om hur marken används, berättar Kaarle Kupiainen.
– För att bedöma facklingsutsläppens omfattning placerar vi oljeraffinaderierna och oljeborrningsområdena på kartan. Sedan samlade vi ihop observationer av facklingen från de färskaste satellitbilderna, där man ser ljusskenet från facklorna. Utsläppens storlek uppskattades i samarbete med det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA.
Motsvarande analyser görs för alla de olika utsläppskällorna. Här används till exempel uppgifter om vägnät och trafikmängder.
– Den information vi tagit fram används som data i modellerna för hur atmosfärens uppvärmning utvecklas.

Det finns redan teknik med vilken man kan minska utsläppen av svart kol från trafiken och industrin. Om den här tekniken togs i bruk världen över skulle det svarta kolets uppvärmningseffekt kunna minskas med 10–15 procent fram till år 2050. Det här motsvarar 0,25 grader. 
Samma utsläpp där svart kol ingår innehåller också andra partiklar, såsom svavelföreningar som har en nedkylande effekt på klimatet. Detta måste beaktas då effekterna av det svarta kolet beräknas.
– Utsläppen av svart kol måste begränsas också för att de har negativa effekter på hälsan, såsom hjärt- och lungsjukdomar, säger Kaarle Kupiainen.
– När det gäller klimatuppvärmnigen är det på lång sikt  ändå viktigast att minska koldioxidutsläppen, eftersom dessa är den viktigaste orsaken till uppvärmningen.

Källa:
Mikael Hildén, Kaarle Kupiainen & Martin Forsius
Mustan hiilen päästöjä vähentämällä jarrutetaan arktista lämpenemistä
SYKE Policy Brief 6.11.2017, Suomen ympäristökeskus

Arktiska rådet enades om minskade utsläpp

Arktiska rådet godkände under ministerkonferensen våren 2017 ett gemensamt mål: fram till 2025 ska utsläppen av svart kol minska med 25–33 procent från nivån 2013. 
Arktiska rådet är ett samarbetsforum för länderna i det arktiska området. Till rådet hör de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och USA samt de arktiska ursprungsfolkens organisationer. Rådet har dessutom åtta europeiska och fem asiatiska medlemmar med observatörsstatus, bland dem Tyskland, Frankrike, Kina och Indien. Finland fungerar som ordförande-land 2017–2019. 
Arktiska rådet har en expertgrupp, Expert Group on Black Carbon and Methane (EGBCM), som sammanställer information om utsläppen i medlemsländerna och länderna med observatörsstatus. Gruppen undersöker också metoder för att minska utsläppen. Gruppen leds under Finlands ordförandeperiod av Mikael Hildén, direktör för SYKE:s strategiska program för forskning i klimatförändringen.
– Det är en utmaning att hålla utsläppsinformationens kvalitet och jämförbarhet på en god nivå. Vi följer med hur den kollektiva målsättningen för utsläppsminskningar utvecklas och ger vid behov rekommendationer om hur vi kan nå upp till målsättningarna, berättar Hildén

 

Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.