Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.

Elbilarna miljövänlighet har ifrågasatts eftersom tillverkningen av deras litiumjonbatterier är energikrävande och därmed ger upphov till stora koldioxid-utsläpp. Det här visades bland annat i en undersökning från Svenska Miljö-institutet tidigare i år.
Men nyligen publicerade en forskargrupp under ledning av Maarten Messagie vid Vrije Universitet i Bryssel en diger analys som visar att batteritillverkningens andel av utsläppen under en elbils hela livscykel inte är speciellt stor. Elbilarnas klimatpåverkan på lång sikt är därmed klart mindre än motsvarande diesel- eller bensindrivna. En tysk undersökning från 2014 gav liknande besked.

I den belgiska studien ingår alla skeden av en bils livscykel, från tillverkning av batterier och framställning av bränsle till utsläppen under bilens långvariga användning, i detta fall motsvarande en körsträcka på 200 00 kilometer. Batteritillverkningens andel av elbilens klimatbelastning är endast 14 procent. Betydligt större andel, 68 procent, utgör utsläppen från produktionen av den el som bilen förbrukar under sin livstid. Elbilens egna utsläpp under körningen är i praktiken noll.
För en motsvarande dieseldriven bil utgör tillverkningen och raffineringen av bränslet en relativt liten del av klimatbelastningen, men utsläppen under körningen är desto större och uppgår till 75 procent av belastningen under hela livscykeln. 
Då man utgår från den blandning av fossila energikällor och koldioxid-neutrala energikällor (vatten- och vindkraft, solenergi, kärnenergi) som används vid elproduktionen inom EU i snitt kommer man till att elbilens klimatpåverkande utsläpp är bara 45 procent av dieselns. 
Den här skillnaden är större i länder som producerar sin el med högre andel koldioxidneutrala energikällor. I den belgiska studien kommer Sverige på första plats. Här är elbilens utsläpp bara 15 procent av dieselbilens eftersom svensk el till 97 procent produceras med vattenkraft, vindkraft, bioenergi, kärnkraft och andra koldioxidneutrala energikällor. Finland, som inte ingick i den belgiska undersökningen, har en elproduktion som långt liknar den svenska. Vår andel av koldioxidneutrala energikällor vid elproduktionen var 78 procent år 2016, så även hos oss är elbilens fördelar ur klimatsynvinkel uppenbara.
Intressant nog slår elbilen dieselbilen även i länder där elen främst produceras med fossila energikällor. I Polen produceras elen till största delen i kolkraftverk, men ändå är elbilens utsläpp här 25 procent mindre än dieselbilens.

Jan Boëthius var en av de första i Finland som år 2014 skaffade en elbil av det världsledande märket Tesla. Orsaken var oro för den tilltagande klimatförändringen.
Nu är Boëthius redan inne på sin tredje Tesla och han kan inte tänka sig att byta tillbaka till bensin eller diesel. Till det bidrar Teslans superba köregenskaper, men också i högsta grad miljöfördelarna.
– Jag har avtal med mitt elbolag om leverans av el från koldioxidneutrala energikällor. Därmed är koldioxidutsläppen som elproduktionen ger upphov till i praktiken noll, säger Boëthius.
I sin bil har han ett 75 kilowatts batteri som, utgående från den ovannämnda svenska undersökningen och en amerikansk studie, under sin tillverkning gett upphov till 11 ton koldioxid. Boëthius har räknat ut att detta motsvarar 52 000 kilometers körning med en dieselbil som i fråga om storlek och motorprestanda är jämförbar med hans Tesla. Efter dessa 52 000 kilometer är Teslan i princip utsläppsfri, medan dieselbilen ger upphov till koldioxidutsläpp, som enligt en undersökning i tidningen Auto Motor & Sport i snitt är 213 gram för varje körd kilometer. 
Boëthius ser inte en ökad elkonsumtion som speciellt problematiskt om allt fler går över till elbilar.
– Den nya elproduktion som tas i bruk idag är till stor del ekologiskt hållbar eftersom det handlar om sol och vind. Och utbyggnaden av solenergiparker ute i världen är redan nu billigare per kilowattimme än utbyggnaden av kol- och kärnkraft är.
Tillverkningen av batterier kommer att bli mindre miljöbelastande i takt med att tekniken utvecklas. I Teslas nya Gigafactory i Nevadaöknen kommer solenergi och vindkraft att användas vid batteritillverkningen. Detta uppges minska processens koldioxidutsläpp till hälften av det nuvarande.
Uttjänta bilbatterier kan redan nu återanvändas för andra ändamål och då de kasseras för gott återvinns de värdefullaste ämnena. 

Elbilarnas andel av Europas bilpark är ännu liten, men de eldrivna bilarnas andel av nyregistrerade bilar ökar stadigt. Under årets andra kvartal var elbilarnas ökning inom EU 45,8 procent jämfört med motsvarande period 2016. Laddhybridernas ökning var ännu större, 61,1 procent, medan bilar med andra alternativa drivmedel ökade med endast 3,3 procent.
Eftersom elbilarna fortfarande är dyrare i inköp än motsvarande bilar med förbränningsmotor har man i många länder gått in för statliga subventioner för inköp av el- eller laddhybridbilar. I Sverige kan man få ett statligt bidrag på upp till dryga 4 000 euro vid ett elbilsköp. I Norge betalar man ingen köpskatt eller mervärdesskatt då man köper en elbil – åtminstone än så länge. Man har dessutom gett elbilarna fritt tillträde till bussfiler, förutsatt att det finns minst en passagerare i bilen förutom chauffören. Elbilsförare betalar ingen trängselskatt och får parkera betydligt friare inne i Oslo än bensin- eller dieselbilsförare.
De här förmånerna har också gett resultat. I Sverige överskred antalet el- och laddhybridbilar 40 000-strecket under hösten. I Norge är antalet nu över 100 000 och oljeproducenten Norge är därmed världens elbilstätaste land.
I Finland ligger vi efter – här var antalet registrerade elbilar den 1.7. 2017 inte fler än 1 142 enligt trafiksäkerhetsverket Trafis statistik. Regeringens mål på 250 000 elbilar och övriga bilar med låga utsläpp år 2030 ter sig närmast som utopiskt, men nu har man lanserat ett förslag, enligt vilket den som köper en ny elbil under 2018–2021 får ett statligt bidrag på 2 000 euro.
– Det här är förstås bra, men stödet hade gärna fått vara större, säger Jan Boëthius. 
Bidraget på 2 000 euro gynnar främst köp av mindre och billigare elbilar, medan det inte utgör någon stor del av priset på en Tesla, som trots sitt höga pris är det överlägset populäraste elbilsmärket i Finland.

Den citerade belgiska undersökningen kan laddas ned här.

Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017
Kommentarer (2)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Intressant artikel. Jag har dock en liten undran: Kärnkraft är visserligen koldioxidneutralt, men kan man faktiskt säga att det på lång sikt är ett miljövänligt och hållbart sätt att producera el? Jag skulle också vara intresserad av mera information om användningen av biogas som drivmedel för bilar, och vilken miljöpåverkan biogasdrivna bilar har jämfört med elbilar.
Elbil vs gasbil?08.12.17 kl. 09:45
Finland har Europas äldsta och skitigaste fordonspark och så kommer det att förbli så länge det efterblivna straffskattesystemet på nybilsköp finns kvar.
TT19.07.21 kl. 20:25

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.