Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Det säger Jessica Hellmann, professor vid University of Notre Dame i Indiana, USA. Hellmann är internationell ansedd expert på klimatförändringens ekologiska följder. Hon är också en av allt fler ekologer som forskar i den speciella form av naturrestaurering som går under namnet assisterad migration.
Idén med assisterad migration är att hjälpa arter att flytta norrut då klimatet i deras nuvarande utbredningsområden förändrats så mycket att arterna inte längre klarar av att leva där. Redan nu finns det många exempel på att arter på egen hand spritt sig norrut till följd av klimatförändringen. Genom assisterad migration skulle arter med dålig förmåga att själv sprida sig ges en möjlighet att etablera sig på områden där klimatet blivit gynnsamt för dem.

Bland ekologer finns en utbredd oro för hur speciellt de växter och djur som redan är hårt trängda av föroreningar, habitatförluster, jakt, fiske och annan mänsklig påverkan ska klara ytterligare stress i form av en omfattande klimatförändring. 
– Det är oansvarigt av oss att låta
klimatförändringen ödelägga livet på jorden då det är vi som ansvariga för att den äger rum, säger Hellmann.
Liksom en överväldigande majoritet av naturvetarna är Hellmann övertygad om att det pågår en global klimatförändring som mänskan bär skulden till. Hon hänvisar till att dagens klimat-modeller blir allt mer korrekta, speciellt då de jämförs med historiska data gällande atmosfärens koldioxidhalt. Dessutom ger modeller framtagna av olika instanser i grunden mycket samstämmiga resultat, vilket är ovanligt inom naturvetenskaplig forskning.

 

Varför är det då viktigt att bry sig om hur enskilda arter klarar sig i ett klimat som blir varmare och där extrem torka eller väta blir vanligare?
– Biodiversiteten har inte bara ett egenvärde utan är också livsviktig för oss mänskor. Jag brukar demonstrera detta genom att jämföra med hur det skulle vara för oss att försöka över-leva på månen. Det går inte därför att där inte finns organismer som producerar syre, ger rent vatten och föda.
Enligt Hellmann förutsätter samhället att forskarna tar fram mer kunskap om arter som är viktiga för jordbruket, för skogarna och ur naturskyddssynvinkel.
– Vi bör kunna ge prognoser för hur arterna reagerar på klimatförändringen. Det behövs för att anpassningsåtgärderna, av vilka assisterad migration är ett exempel, ska vara effektiva. Det är en mycket svår uppgift vi står inför!

 

Hittills har det inte gjorts speciellt många studier av hur arter klarar av att i praktiken flyttas norrut. Ett experiment med växten strandvivans nuvarande klimatanpassning och förmåga att klara sig i ett förändrat klimat pågår som bäst i Finland, Estland och Norge (se sid. 42). De flesta fall av arter som börjat sprida sig norrut har konstaterats i den tempererade zonen på norra halvklotet, och det är även här som klimatförändringen enligt modellerna förutspås bli störst. Kring ekvatorn är den förmodade temperaturstegringen mindre, vilket innebär att assisterad migration antagligen är mindre aktuell här. Å andra sidan är arterna här sannolikt mycket strikt anpassades till den nuvarande temperaturen, vilket innebär att de kan reagera starkt även på en liten förändring. Hellmann påpekar att det även kan bli aktuellt att flytta arter till högre höjder i bergstrakter.
Enligt vissa klimatmodeller kommer länderna kring ekvatorn, där de flesta u-länder är belägna, att drabbas av extrem torka. Det kan slå ut många växtarter som mänskan är direkt eller indirekt beroende av, för att inte tala om hur illa det kan gå med de tropiska skogarna och deras enorma biodiversitet.
– Det finns ingen som helst möjlighet att rädda dem genom förflyttning av arter, konstaterar Hellmann.

 

Att plantera ut arter på områden där de inte naturligt hör hemma innebär också risker att de införda arterna konkurrerar ut den ursprungliga floran och fauna – det finns det många exempel på världen över. Inom traditionellt naturskydd har grundtanken varit att bevara naturen så orörd som möjlig. Assisterad migration innebär därför ett nytt sätt att se på naturskyddet som idé.
Hellmans forskargrupp har gjort en omfattande studie av invasiva, främmande arter i Nordamerika, och där visade sig att endast 14 procent av dessa hade sitt ursprung på samma kontinent. De flesta var importerade från Europa eller andra världsdelar. Det visar att de ekologiska riskerna med att flytta arter inom samma kontinent trots allt inte behöver vara så stora. Hellman avråder däremot från att flytta sötvattensarter till nya områden dit arterna på grund av landbarriärer inte kunnat sprida sig själva.

 

Hellman tror att assisterad migration om 50 år inte har blivit någon patentlösning för att rädda naturen undan klimatförändringen. Men för ett litet antal arter kan metoden ha visat sig vara en räddning. Andra metoder, såsom att gynna arternas naturliga spridning och att se till att populationerna är så friska som möjligt är minst lika viktiga.
I vilket fall som helst bör vi göra allt vi kan för att bromsa den pågående klimatförändringen, eftersom anpassningen till en liten förändring är lättare än till en stor. Och för dem som klagar på att det blir för dyrt att vidta åtgärder som motverkar klimatförändringen påpekar Hellmann att de hittills utförda studierna av assisterad migration visar att det blir minst lika dyrt och resurskrävande att vidta anpassningsåtgärder då skadan redan är skedd.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Trädflyttare i farten

Ett av de kändaste försöken med assisterad immigration kommer från östra USA. Här har en organisation, Torreya Guardians, bestående av naturskyddare och biologer, gått in för att rädda trädet Torreya taxifolia från att dö ut. Det är frågan om en släkting till vår idegran som numera finns kvar bara i ett litet tynande bestånd längs floden Apalachicola River i nordvästra Florida och sydvästra Georgia. Större träd finns kvar bara i botaniska trädgårdar. Man antar att Torreya kan försvinna helt om klimatet blir varmare. 

Det finns vissa belägg för att arten tidigare har haft en nordligare utbredning och att förekomsten i Florida är en relikt från en kallare tidsperiod. Exemplar som planterats i North Carolina för 60 år sedan har klarat sig bra. 

Sedan 2005 har Torreya Guardians planterat ut exemplar av Torreya taxifolia i delstaterna North Carolina, Tennessee, Ohio, Michigan och Illinois. Utplanteringarna har mestadels gjorts i gruppmedlemmarnas egna skogar. Deras insats har till en del väckt protester bland naturskyddsbiologer, men organisationen hävdar bestämt att deras verksamhet är laglig och nödvändig för att arten på sikt ska överleva.

Mera information på www.torreyaguardians.org.

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.