Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.

Elwha Rivers färd till mynningen i Stilla Havet är kort – bara sju mil – men den går genom storslagen natur. Källflödena porlar bland de mäktiga bergen i Olympic National Park i nordvästligaste USA. 
Fram till för drygt hundra år sedan var Elwha känd för sina laxvandringar. Fem laxarter och fyra vandrande öringarter delade sin tid mellan oceanen och lekplatserna i älven och dess biflöden. 400 000 laxar per år är siffror som ger den lilla vildmarksälven ett legendens skimmer.
Men 1912 respektive 1927 byggdes två vattenkraftverk.Elwha River Dam och Glines Canyon Dam skapade vattenkraftsmagasinen Lake Aldwell och Lake mills som tillsammans satte drygt 400 hektar skog under vatten. Samtidigt hejdades laxvandringarna eftersom båda dammarna saknade laxtrappor. 
Vandrande fiskarter är lika mycket en symbol för de rinnande vattendragens ekologi och själ som hjordarna av bison en gång var för prärien. Medan den oreglerade älven forslar sand och slam nedströms simmar fiskarna som levande paket av näring uppströms mot lekplatserna. Efter leken dör fiskarna och blir mat åt björnar, vithövdade havsörnar och mer än 130 andra arter.
– Fiskarnas vandringar upp och ner i en oreglerad älv är som andetag. Elwha River har hållit andan i hundra år. Nu kan den börja andas igen.
Det säger Barb Maynes som är anställd av Olympic national park för att berätta för omvärlden om hur Elwha River till sist befriades. 

Rivningsarbetet började i september 2011. Redan nästföljande vår var Elwha River Dam borta och hösten 2013 hade den drygt sextio meter höga Glines Canyon
Dam gått samma väg. Lake Aldwell och Lake Mills var därmed helt försvunna. Istället blottades en av projektets stora utmaningar: allt det sediment från bergen som fångats i vattenreservoarerna under seklets gång. Beräkningar antyder att det handlar om 25 miljoner kubikmeter lera, sand och grus.
Av denna anledning gjordes upprepade tvåveckorsuppehåll i rivningsarbetet. Under pauserna kunde älvfåran meandra som en slingrande orm över den blottade sjöbottnen, dra med sig sedimentmassorna korn för korn och spola en stor del av dem nedströms. 
Men varför riva fungerande kraftverk i en tid när klimathotet är det stora globala orosmolnet? Produktionen av vattenkraft bidrar ju inte till uppvärmningen av jorden.
Svaret är att när myndigheterna vägde samman de ekonomiska, ekologiska och etiska argumenten visade det sig att det skulle kosta mer att ha dammarna i Elwha River kvar än att ta bort dem. Kraftverkens har en effekt på bara 19 megawatt – en marginell del av regionens elproduktion. Dessutom började anläggningarna bli slitna och ett fortsatt bruk skulle ha krävt mycket kostsamma restaureringar. Vinsterna med rivningen är desto större. Dels blir älven ett fungerande ekosystem igen. Dels rättar man till en historiska orättvisa.

Vid Elwha River hände för hundra år sedan någonting som känns igen från andra håll i världen: i norra Skandinavien såväl som i exempelvis Latinamerika och Asien. Vattenkraftsprojekt skapar välstånd för vissa (som ofta lever långt från älven i fråga) på bekostnad av andra (som ofta lever på platsen, och gjort så sedan urminnes tider).
När Elwha River dämdes upp var det ingen som frågade LowerElwha Klallam vad de tyckte, trots att stammens liv var intimt sammanflätat med älvens. Berättartraditionen placerar deras skapelseplats vid två fördjupningar i ett stenblock vid älvstranden där skaparen tvättade och välsignade de första människorna. Dessutom har Lower Elwha Klallam alltid ätit lax från Elwha och bär från dess stränder.
– Stammedlemmarna var emot dammarna från första början. Men de hade ingen röst.
Det säger Robert Elofson, Klallam-stammens ansvarige för restaureringen av Elwha River.
– Jag kunde inte vara lyckligare än jag är idag, när dammarna rivits och stammens främsta målsättning gått i uppfyllelse. Visserligen finns det fortfarande vissa vandringshinder kvar för laxarna vid båda de före detta dammarna. Men det är ändå ett underverk att få bevittna alla förbättringar.
Robert Elofson – son till en Elwhakvinna och en svenskättad timmerhuggare – gjorde en vandring uppströms mot vildmarken kring älvens källor när han var drygt tjugo år gammal; som en hyllning till sitt ursprung. 
Om två år, när det åter ska bli tillåtet att fiska lax i älven, ser han fram emot att kröna sitt liv med en ny vandring. Då kommer han att kunna göra två saker som var otänkbara i hans ungdom. Dels fånga och tillaga en lax som för egen kraft vandrat upp i Elwha River. Dels besöka stammens skapelseplats. Sommaren 2012 återfanns den efter att under ett sekel ha varit dränkt under ett av vattenmagasinen.
– Den ser ut exakt som våra förfäder beskrev den, säger Robert Elofson.

Artikeln har producerats med stöd (biståndsmedel) från utrikesministeriet

Över 1000 dammar rivna

Restaureringen av Elwha river är det största dammrivnings-projektet hittills i USA men det är långtifrån det enda. Miljöorganisationen American Rivers senaste sammanställning visar att:

• 1 185 dammrivningar har gjorts i USA sedan 1912.

• 72 dammar i 19 delstater revs bara under 2014. 

• 2014 års dammrivningar i USA gav laxfiskar tillbaka deras fria rörlighet i 1 200 kilometer rinnande vatten.

• American Rivers driver även opinion för mycket större restaureringsprojekt. Organisationen vill exempelvis ta bort fyra dammar i nedre delen av Snake River och ge laxar och öringar en chans att återerövra hundratals mil vattendrag i tre delstater: Washington, Oregon och Idaho. Men då måste 1 100 megawattimmar klimatneutral elproduktion ersättas.

• Läs mer om dammrivningar i USA på: www.americanrivers.org

Damn the dams

Damn the dam är en protestsång av John Hanlon mot ett stort kraftverksbygge i USA 1973. Förra året återanvände Neil Young samma fras i sin kampsång för naturskydd, Who's Gonna Stand Up?


 

 

Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.