Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...

De började 1995 – serien officiella klimatmöten som vi minns tack vare namnen på städerna där de hölls. Upptakten till mötesserien var FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992 där sammanlagt 154 länder slutligen undertecknade den så kallade Riodeklarationen. Dess mål var att stabilisera växthusgaserna i atmosfären till en sådan nivå att människans aktivitet inte orsakar fara för jordens klimat.
Nästa år, i november 2015, ska världens ledare och regeringschefer samt representanter för medborgarorganisationer än en gång träffas på ett globalt klimatmöte – nu i Paris. Det är dags att göra ett nytt bindande avtal för att stävja klimatförändringen. 
Växthusgasutsläppen är i dag högre än någonsin i historien och klimatförändringens följder har långtgående följder för människor och ekosystem. Det är också klart att det är mänsklig påverkan som ligger bakom den globala uppvärmningen. Det slog FN:s klimatpanel, IPCC, än en gång fast i sin senaste rapport i november. Den väntas väga tungt i Parisförhandlingarna.
När rapporten publicerades konstaterade IPCC:s ordförande Rajendra K. Pachauri att världen har kunskap och verktyg för att stävja klimatförändringen men att det krävs lösningar på bred front för att lyckas. 
– Det enda vi behöver är viljan att förändra, sade Pachauri. 
Rapporten är tydlig med att utvecklingsländer och människor som är socialt, ekonomiskt, kulturellt eller politiskt marginaliserade är de mest sårbara för klimatförändringens effekter. 
– Många av dem som är mest utsatta för klimatförändringen har inte bidragit eller bidrar i mycket liten utsträckning till växthusgasutsläppen, konstaterade Pachauri.

Allt sedan den första konferensen i Rio har den allmänna uppfattningen varit att i-länderna ska visa vägen och hjälpa u-länderna med pengar, teknologi och andra lösningar som direkt ger dem tillgång till renare energi och som hjälper länderna att anpassa sig till klimatförändringens följder. 
I dag finns det ändå många som vill vända tankesättet och lyfta fram u-länderna som vägvisare. En av dem är forskaren Achala C Abeysinghe som jobbar vid IIED (International Institute for Environment and Development) i London. Hon är  också juridisk rådgivare för gruppen som representerar de minst utvecklade länderna i FN:s klimatförhandlingar. 
– Även om u-länderna inte förutsätts minska sina växthusgasutsläpp har många av dem valt att prioritera åtgärder som bidrar till att kämpa mot klimatförändringen och fattigdom. Detta trots svaga resurser och höga ekonomiska risker, skriver Abeysinghe i sin blogg på IIED. 
Hon nämner bland andra Tuvalu, som förbundit sig till att övergå till förnybar energi till 100 procent och Bangladesh som i dag har 3,2 miljoner hem som använder solenergi.
– Om världens minst utvecklade länder kan lägga fram ambitiösa klimatmålsättningar borde även mer utvecklade och rikare länder klara av samma sak. De ska visa starkare ledarskap och binda sig vid högre ambitioner. 

Hur stort kan exemplets makt då vara? Forskaren Antto Vihma som jobbar vid  Utrikespolitiska institutet i Helsingfors har deltagit i alla toppmöten sedan Bali 2007. Han är väl insatt i Abeysinghes argument och den problematiska frågan om utveckling, rättvisa och ansvar. Vihma tror att de fattiga länderna kan skapa moralisk press men säger att de saknar verklig politisk makt.
– De gör diskussionen mer mångsidig men deras växthusgasutsläpp ligger på en så låg nivå att de inte är några nyckelaktörer i förhandlingarna.
Vad kan vi då vänta oss av Paris 2015? Vihma säger att de europeiska länderna inte ska förvänta sig stora och plötsliga framsteg. Internationella avtal och förhandlingar i FN kan enligt honom ändå bidra till att öka transparensen i och öka trycket på medlemsstaternas utsläpp och klimatpolitik. 
– Klimatavtal fastställer gränser för områden där staterna ofta vill ha suverän självbestämmanderätt: energipolitik och markanvändning. I dag vore det mer fruktbart att koncentrera sig på nationella frågor och att fråga sig vad vi kan ge det internationella samfundet i stället för att fråga vad det kan ge oss.


Billigare utsläppsrätter

Utsläppsrättigheter är i dag EU:s främsta verktyg för att reglera koldioxidutsläppen. För varje ton koldioxidekvivalenter som ett företag, som är med i handelssystemet, släpper ut måste en utsläppsrätt överlämnas. Om ett företag har högre utsläpp än det har utsläppsrätter kan det välja att antingen köpa fler utsläppsrätter på marknaden eller investera i åtgärder som minskar företagets utsläpp. Experter bedömer att utsläpps-rätterna i sig är ett bra instrument men påpekar att de inte fungerar i dag. Priset på en utsläppsrätt har rasat sedan toppnivån 2008 (30 euro/ton) och efter en djupdykning i januari 2013 (kring 3 euro/ton) närmar sig priset i dag 7 euro per ton. Ett överskott av utsläppsrätter håller priset nere och motiverar inte industrin till förnyelser. I januari 2014 föreslog EU-kommissionen att systemet med utsläppshandel ska reformeras när nästa handelsperiod inleds 2021. Många klimatexperter talar i dag för att övergå till en koldioxidskatt.

Källor: Energimyndigheten, UNFCCC, IPCC

Vad kan du göra?

I medierna får klimatmötena stor uppmärksamhet, lite för stor, anser Natur och Miljös ordförande Jonas Biström.

– Som medborgare kan man inte sitta och vänta på Paris 2015 och tro att allt löser sig där. Klimatförändringen är en stor fråga som aldrig kommer att lösas i ett slag, genom ett magiskt förhandlingsresultat.

Biström vill att fokus ska flytta från förhandlingsborden till lokalsamhället. 

– Mediernas rapportering från klimatkonferenserna ger inget utrymme för läsaren att känna sig delaktig. Vi måste koncentrera oss på vad vi kan göra lokalt genom många små steg. 

Biström hoppas att Finland i de internationella klimatförhandlingarna skulle gå från att vara broms till motor.

– Hos oss är till exempel frågan om hur Helsingfors stad väljer att investera i ett nytt värmeenergiverk aktuell. Om staden satsar på förnybar energi är det ett steg i rätt riktning som kan inspirera till andra goda förnyelser och som statuerar exempel i internationella förhandlingar. 

 

Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.