Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.

Det går inte att missförstå budskapet då den unga zambiska klimataktivisten Evans Tembo får ge sin syn på hur klimatförändringarna ska stoppas. Klimathotet är här för att stanna och det hjälper inte att klaga över torka och uteblivna regn. Alla måste dra sitt strå till stacken. 
– Industriländerna måste minska sina utsläpp och de snabbt växande ekonomierna, länder som Kina, Ryssland och Indien, måste garantera en ekonomisk utveckling som går hand i hand med låga koldioxidutsläpp. Här i Zambia måste vi stoppa avskogningen och se till att vår gruvverksamhet inte förstör miljön, anser Evans Tembo.
Tembo är viceordförande för Zambia Youth Environment Network som är en koalition av zambiska ungdomsorganisationer, aktiva inom miljöfrågor. Nätverket arbetar med att informera zambiska ungdomar om klimatförändringar genom att ordna skolbesök och konserter. Medlemmarna lobbar också för att klimatförändringarna ska tas på allvar på nationell nivå. Särskilt viktigt är det att de ungas röster blir hörda. 
Ett stort problem i Zambia, förklarar Tembo, är att unga zambiska klimataktivister sällan får delta i möten och förhandlingar där viktiga miljöbeslut fattas.
– Vi har fått mer inflytande på senare tid, men det finns fortfarande en stor klyfta mellan den unga generationen och de politiker och tjänstemän som fattar beslut i klimatfrågor. Ändå är det vi ungdomar som i framtiden ska leva med konsekvenserna av besluten som fattas i dag, säger Tembo.
Som ett exempel lyfter han fram sina erfarenheter från de internationella klimatförhandlingarna i Durban i Sydafrika för två år sedan. Trots att Tembo officiellt var en del av den zambiska mötesdelegationen tvingades han skaffa sig mötesackreditering på egen hand. Historien slutade med att Tembo fick sitta med på förhandlingarna endast i egenskap av observatör efter att han lyckats ansluta sig till en amerikansk miljöorganisation. Som observatör får man inte delta i alla möten.
– Oviljan att satsa på oss unga, i kombination med att medborgaraktivister från Syd har svårt att finansiera sitt deltagande i klimatkonferenser, gör att debatten blir skev och helt domineras av Nord, säger Tembo.
Den finländska klimataktivisten Otto Bruun, aktiv inom Finlands naturskyddsförbund, håller med om att det verkar vara lättare för aktivister från industriländer att få ekonomiskt stöd och att den globala klimatrörelsen länge har dominerats av aktörer i Nord.
– Men det har blivit en bättre balans i och med att stora folkrörelser i det globala Syd har kopplat sina kampanjer till klimatfrågor. Detta gäller till exempel urfolkens organisationer. Men klimataktivismen måste bli bredare och ta hänsyn till lokala frågor i högre grad än tidigare. Internationella klimatmöten är möjligtvis inte de enda forumen för en effektiv och inspirerande klimatpolitik, säger Bruun.
I jämförelse med de zambiska klimataktivisternas utgångsläge beskriver Bruun finländska klimataktivisters möjligheter att agera som goda, men han menar att de politiska besluten fortfarande är starkt bundna till industrins intresseorganisationer. 
För att få till stånd en märkbar förändring krävs ännu starkare kampanjer och politisk styrka.
– Under de senaste åren har öppenheten i klimatfrågor i princip varit stor. Samtidigt är slutenheten kring energipolitiken väldigt stor. Man får delta i möten och får information, men inte då de allra viktigaste frågorna behandlas.

För medborgaraktivisterna vid Naturskyddsföreningen i Finland är minskad användning av fossila bränslen och torv viktiga kampanjfrågor. Naturskyddsförbundet anser att fossila bränslen och torv inte har någon framtid som grund för vår energiförsörjning. Lösningen är att bygga en ny slags ekonomi som tar hänsyn till både klimat och biodiversitet. Den främsta målgruppen för kampanjen är den finländska regeringen och riksdagen, men även vanliga medborgare välkomnas med, berättar Bruun.
– De senaste åren har vi aktivt medverkat i “Den brännande frågan”. Det är en kampanj för en klimatlag i Finland. Kampanjen har engagerat frivilliga i demonstrationer och andra aktioner. Dessutom erbjuder vi energirådgivning och driver kampanjen "Ekoel”, för miljövänligare elektricitet, med fokus på hela Europa.

Även i Zambia försöker klimataktivisterna påverka såväl vanliga individer som landets regering, men fokus ligger inte på energifrågor utan på andra områden.
– Vid Zambia Institute of Environmental Management i huvudstaden Lusaka gör vi till exempel miljöutvärderingar som vi delger befolkningen i mera perifera områden, berättar Morgan Katati, som leder miljöinstitutet. 
Syftet med rapporterna är att ge invånarna information om de miljöskador som exempelvis gruvdrift förorsakar och miljöinstitutet uppmanar gruvbolagen att vidta åtgärder för att skydda miljön eller återställa miljön efter en eventuell miljöskada.
– Nyligen hade vi ett fall där en grupp människor lämnade in en stämningsansökan mot ett gruvbolag efter att de fått ta del av vår rapport, berättar Katati.
Forskarna på miljöinstitutet samarbetar också med den zambiska regeringen med att utveckla riktlinjer för hur man på regeringsnivå ska begränsa klimatförändringar eller anpassa sig till dem. Katati nämner FN:s REDD+ program som ett exempel på hur rika industriländer försöker begränsa skogsavverkning genom att betala utvecklingsländer för att inte hugga ner skog. Men programmet är inte helt oproblematiskt, menar han.  
– Hur ska man kunna garantera att lokalbefolkningen inte hugger ner träd på ett område under en period på 30 år, då efterfrågan på mark och ved är så stor, frågar Katati och skakar försiktigt på huvudet. 
Det är en erfaren klimatförhandlare som talar. Katati har flera gånger deltagit i de internationella klimatförhandlingarna och betonar att fokus nu ligger på hur man ska begränsa klimathotet. 
– I den afrikanska kontexten handlar klimatförhandlingarna om överlevnad och om hur vi ska kunna garantera tillgången till mat för våra invånare. Därför vill de flesta utvecklingsländerna fokusera på hur man ska anpassa sig till klimatförändringarna, inte bara tala om att begränsa klimathotet.

I december i år samlas världsledare och klimataktivister till nya globala klimatförhandlingar i Lima, i Peru, för att se huruvida de kan få till stånd ett nytt bindande klimatavtal som ska efterträda Kyotoavtalet.
Men Morgan Katati är pessimist när det gäller att förhandla fram ett bindande, globalt klimatavtal. Han betonar att allt färre stater vill bära det moraliska ansvaret för klimatfrågor och nämner en diskussion som han hörde i korridorerna under ett internationellt klimatmöte. Den japanska delegationen konstaterade att Japan inte tänker vara en bankautomat för utvecklingsländer som vill ha hjälp med att utveckla ny miljöanpassad teknik. 

Dessutom menar Katati att den gröna klimatfonden GCF inte alls fungerar som den bör. Fonden grundades i samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009 för att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimathotet.
– Vad hjälper det att Zambia har utvecklat fina anpassningsplaner för hur vi ska tackla klimatförändringar då det inte finns pengar för att implementera programmet? Det är väldigt få afrikanska länder som fått tillgång till fondens pengar, eftersom kriterierna för att få pengarna är så snäva, säger Katati.
Enligt honom är det största problemet med de globala klimatsamtalen att förhandlingarna drivs med tanke på politik, nationell säkerhet och suveränitet i stället för att betona det globala ansvaret för miljön.
– Ta Kina som exempel. Det land i världen som har de största koldioxidutsläppen. Samtidigt hävdar den kinesiska regeringen att Kina i egenskap av utvecklingsland har rätt till ekonomiskt stöd för att stoppa och anpassa sig till klimatförändringarna. Det är inte rätt, anser Katati
Inte heller den finländska klimataktivisten Otto Bruun ser särskilt positivt på möjligheterna att få till stånd ett juridiskt bindande avtal under COP20-konferensen i Lima, Peru.
– Just nu är FN:s klimatförhandlingar inte inriktade på juridiskt bindande avtal. Inför det stora klimatmötet i Paris nästa år försöker aktivister utöva påtryckning för att uppnå ett förhandlingsresultat som stöder strävandena att bygga ekonomin på förnyelsebar energi, säger Bruun.
På kontoret för Zambia Youth Environment Network i Lusaka sitter Evans Tembo inbegripen i en diskussion med sina kolleger om de stundande klimatförhandlingarna. Tembo är säker på vad han anser vara det bästa sättet att angripa de kommande klimatförhandlingarna på. 
– Det viktigaste är att uppnå klimaträttvisa. I de kommande klimatförhandlingarna måste fokus ligga på vilka roller de olika parterna ska ha och den här  rollfördelningen bör vara baserad på ländernas verkliga utsläpp.

 

Klimatarbete bland
bergen i Bhutan

Uppe i östra Himalaya är Världsnaturfonden WWF:s avdelning i Bhutan aktiv i kampen mot klimatförändringen. Skydd av vattentillgångarna och de vidsträckta bergsskogarna är viktiga anpassningsåtgärder.

– Vi gör vårt bästa för att informera medborgarna om varför klimatet blir varmare, säger Phurba Lhendup på WWF:s kontor i Thimphu, Bhutans huvudstad.
Han uppskattar att av landets invånare känner 60 procent till klimatförändringen, främst på grund av de tydliga förändringar i vädret under de senaste åren (se sid. 23). En stor del av WWF:s klimatarbetet utgörs av informationsspridning om hur mänskorna på landet ska anpassa sig till ett förändrat klimat. Det gäller bland annat att anpassa odlingarna till förändringar i nederbörden. En viktig förebyggande åtgärd är att skydda vattentillgångarna genom att plantera träd kring sjöar. 
– Vi utför studier av vattentillgångarna och av ekosystemens och samhällenas sårbarhet för klimatförändringen, säger Phurba. 
I Bhutan försöker WWF inte, såsom i många andra länder, påverka politiskt genom klimatkampanjer.

Phurba Lhendup är sakkunnig i
klimatförändringsfrågor på WWF:s
kontor i Bhutan.

 

Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.