Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.

Väverskan Tshomo har bott hela sitt liv i en by nära staden Jakar i centrala Bhutan. Under de senaste åren har hon fått ta del av ökande materiellt välstånd i form av elström, varmvatten och till och med TV. Men den största förändringen är inte det ekonomiska uppsvinget utan klimatförändringen.
– Tidigare hade vi mycket snö under vintrarna. Nu faller mindre snö och den smälter för det mesta bort, säger hon.
Det förändrade klimatet har också lett till att man i dalen där Tshomo bor nu har kunnat börja odla ris. Idag är man självförsörjande på ris och behöver inte importera det från Kinas eller Indiens storskaliga, kemikaliserade risodlingar.
– Tidigare hade vi hård nattfrost tidigt om höstarna, nu är nätterna mildare. Det gör att vi kan odla chili för eget bruk, och vi får extra intäkter genom att sälja den, säger Tshomo.
Så här långt tycker hon att klimatförändringen mest har varit en god sak.
Den 60-åriga bondkvinnan Pema Chamo i Tang-dalen håller med. Här kunde bönderna börja odla sitt eget ris för 8–9 år sedan. Före det var de tvungna att odla bovete och sälja det för att få råd att köpa ris. Frosten skadade tidigare potatis-, morot- och kålodlingarna, idag är den risken betydligt mindre. 
Pema Chamo är ändå inte odelat positiv till att klimatet förändras.
– Mindre snö om vintern ökar risken för torka och minskar jordens bördighet, säger hon. 
Hon är också rädd för att klimatförändringen i framtiden kan innebära fler häftiga regn och översvämningar, alternativt svår torka. Sådana tendenser har man redan kunnat se i grannländerna.

Karma Tshering, direktör på Bhutans hydrometeorologiska institut, bekräftar att temperaturmätningarna i Bhutan visar en svagt stigande trend, som dock inte är signifikant. För Bhutans del saknas långtidsdata, men sådana finns för hela Himalayaregionen och här räknar man med en allmän temperaturstegring på 1,5 grader under de senaste tio åren. 
Enligt Karma Tshering saknas än så länge alarmerande data om klimatförändringen i Bhutan. Men satellitfotografier och mätningar på marknivå ger vid handen att Bhutans glaciärer drar sig tillbaka med närmare 20 meter per år. De blir dessutom hela tiden tunnare. Detta är också den allmänna trenden i Himalaya, vilket framgår av IPCC:s senaste globala klimatrapport.

Smältvattnet från glaciärerna samlas i cirka 2 500 glaciärsjöar uppe i bergen. Ett av de största klimatrelaterade hoten Bhutan står inför är de häftiga översvämningar som kan drabba dalarna om glaciärsjöarnas yta stiger så mycket att kanterna ger vika. Följderna kan bli katastrofala för odlingar och bosättningar nedanför glaciärerna. För närvarande är 25 glaciärsjöar klassade som farliga.
Om glaciärerna krymper riskerar detta att påverka även grundvattennivåerna i Bhutan. På sikt kan också vattentillgången i Indiens och Sydostasiens stora floder vara hotad.

I Bhutan, liksom på så många andra håll i världen, finns tecken på att också floran och faunan redan reagerat på förändringar i klimatet. Främst märks detta genom att arter sprider sig högre upp på bergssluttningarna. I Wangchuck nationalpark berättar skogvaktaren Choki Gyeltshen att den indiska blåkråkan (Coracias benghalensis) nu dykt upp som ny art i regionen Bumthang på över 2 000 meters höjd. Tidigare förekom den enbart på några hundra meters höjd i Bhutans södra delar. 
– Och orangetrasten (Zoothera citrina) ser jag numera på 4 000 meters höjd, fast den normalt ska finnas på höjder under 1 000 meter, säger Choki. 
Det finns också tecken på att insektsburna infektionssjukdomar, såsom malaria och denguefeber, sprider sig från söder längs dalgångarna i Bhutan. Hotellägaren Dampel Hgedup säger att det tidigare inte förekom myggor i Bumthang – nu finns det rikligt av dem. Det finns dock misstankar om att myggorna spritts till trakten med införda risplantor.
Om vegetationszonerna förskjuts högre upp på bergssluttningarna finns en risk att de högt belägna gräsmarkerna och bergsängarna beskogas. Då förlorar den starkt hotade snöleoparden sin livsmiljö.

Yesney Dorji är Bhutans jord- och skogsbruksminister med ansvar för miljöfrågor. Han konstaterar att klimatförändringen inte är bhutanesernas fel, utan att det bör finnas ett globalt ansvar för att motverka den. Men Bhutan vill dra sitt eget strå till stacken och har som mål att bli en kolneutral stat. 
Dit är steget inte speciellt långt. Landet har mycket litet egen industri och energiförsörjningen sköts till överväldigande del med vattenkraft. Sangay Wangchuk, specialist på naturskydd vid den statliga skogs- och nationalparksmyndigheten, lyfter fram Bhutans extremt välbevarade skogstillgångar som en viktig kolsänka i kampen mot koldioxidökningen i atmosfären.
Det stora ansvaret för att drastiskt minska koldioxidutsläppen vilar ändå tungt på världens beslutsfattare.
– Jag hoppas att de som har makten ute i världen ska fatta beslut som gynnar en hållbar livsstil. Vi måste bevara naturen och utnyttja dess resurser hållbart. Ingen borde få använda mer än han eller hon behöver, säger bondkvinnan Pema Chamo. 

 

 

Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.