Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.

 

Klimatkonventionen, som är en del av Rioavtalet från år 1992, förpliktar industriländerna att stöda utvecklingsländernas klimatåtaganden. 
– Eftersom det är fråga om en kollektiv förpliktelse har man sett multilateralt samarbete som det bästa sättet, säger specialforskare Folke Sundman vid utrikesministeriet. Han är med i EU:s förhandlingsteam i finansieringsfrågor i de pågående internationella klimatförhandlingarna, med specialansvar för frågor som gäller klimatkonventionens finansieringsmekanismer.
I-länderna deltar antingen genom multilaterala fonder kopplade direkt till konventionen eller genom frivilliga multi- eller bilaterala stödfonder och program utanför konventionen. Finlands bidrag till de multilaterala fonderna är inte öronmärkt för vissa länder, utan till budgetramarna i sin helhet. Det bilaterala stödet kanaliseras åter via vårt bilaterala u-landsbistånd.
Finland har strävat efter att satsa särskilt på kvinnoperspektivets integrering i klimatpolitiken. Åren 2008–2014 har sammanlagt 6,8 miljoner euro kanaliserats till projektet Global Gender and Climate Alliance. En del av summan riktas till en fond som hjälper kvinnliga delegater att delta i förhandlingar.
År 2008 gick Finland med i ett projektsamarbete inom FN:s miljöprogram UNEP i Sydostasien med syfte att hjälpa nyckelpersoner som arbetar med klimatförändringsåtgärder genom att främja regionala nätverk. Andra projekt Finland varit med om att stöda är inrättandet av organisationen ICIMOD:s varningssystem för översvämningar i Hindu Kush-området i Himalaja och höjandet av kapaciteten hos Stilla havets meteorologiska institut.

Vid sidan om klimatfonderna finns det ett antal frivilliga program, såsom Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation (REDD) som strävar efter att skapa incentiv för u-länder att kämpa mot klimatförändringen genom bättre skogsvård.
Sundman anser att det är svårt att säga hur effektiva klimatfonder är i jämförelse, eftersom de olika angreppssätten inte är alternativ till varandra.
– De frivilliga REDD-åtgärderna är avsedda att vara preliminära. Målet är att under klimatkonventionen få till stånd en permanent lösning för REDD-stödet. Det är bra att något görs i väntan på det, säger han.

Finland är med i alla de fonder som hör till klimatkonventionen. Den största finansiären av miljöprojekt och multilaterala miljöavtal är den Globala miljöfonden (GEF). Åren 1991–2011 finansierade GEF över 2 700 miljöprojekt i mer än 165 länder med över 10 miljarder dollar. Cirka en tredjedel av dessa medel är specifikt klimatinriktade.
Vidare förvaltar GEF specialfonderna Least Developed Countries Fund (LDCF) och Special Climate Change Fund (SCCF). LDCF:s viktigaste uppgift är att hjälpa de minst utvecklade länderna att anpassa sig till klimatförändringen och verkställa avtalsskyldigheterna, medan SCCF närmast finns till för att stöda anpassningsåtgärder i andra än de minst utvecklade länderna.
Utöver de här fonderna finns det bland annat en anpassningsfond som ingår i Kyotoprotokollet (Kyoto Protocol Adaptation Fund) och Climate Investments Funds (CIF) som verkar under Världsbanken. 
Alla fonder har sina egna uppföljnings- och mätningssystem. Klimatkonventionen förutsätter att varje land rapporterar om sina bidrag med fyra års mellanrum.
På FN:s klimatkonferens i Köpenhamn år 2009 fattades ett principbeslut om en ny grön klimatfond (GCF), som avses bli den viktigaste multilaterala stödformen för u-ländernas klimatåtgärder. Fonden ska främja ren energiproduktion och anpassning till klimatförändringen i utvecklingsländerna. Förhandlingarna om fondens grundfinansiering avslutas före nästa klimattoppmöte som hålls i Lima i december. I och med att den nya fonden grundats är det möjligt att CIF i något skede fasas ut.
– Stora beslut är på kommande och vi kommer att vara klokare under hösten, säger Sundman.
Frågor man tar ställning till är vilken typ av projekt finansieringen kan användas för, vilka finansieringsinstrument som kan användas och om också de stora u-länderna, med Kina i spetsen, kan fås med som finansiärer av GCF. Målet är att i-länderna förbinder sig till finansieringen av den gröna klimatfonden innan klimattoppmötet. Ett annat ärende som diskuteras i klimatförhandlingarna är möjligheterna att rationalisera de nuvarande fonderna under klimatkonventionen och förbättra arbetsfördelningen mellan dem.

För tillfället bär GEF och specialfonderna fortfarande huvudansvaret för fondfinansieringen under klimatkonventionen. De färskaste åtagandena
gjordes upp på klimatkonferensen år 2009 och på klimatmötet i Cancún i december 2010. Avsikten är att höja klimatfinansieringen till 100 miljarder dollar på årsbasis fram till år 2020. Första delen av målet, snabbfinansieringen på 30 miljarder dollar under 2010–2012 har uppfyllts. 
– Vår andel var 110 miljoner euro och vi överskred den. Den slutliga summan uppgick till omkring 130 miljoner euro, säger Sundman.
Han anser att man kommit en god bit på väg, men det finns ännu olösta frågor och utrymme för förbättring. En öppen fråga är vilken typ av privat klimatfinansiering som kan räknas med då målet på 100 miljarder dollar ska uppfyllas. För Finlands del nämner Sundman vårt utvecklingsbistånd som, till skillnad från de övriga nordiska länderna, inte ännu har nått upp till FN:s mål på 0,7 procent av BNP. En gradvis ökning av klimatstödet kräver ett ökat u-landsbistånd. Annars är risken att vi sköter klimatförpliktelserna gentemot u-länderna på fattigdomsbekämpningens bekostnad.

Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.
Kommentarer (1)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
I loved as much as you'll receive carried out right here.
The sketch is attractive, your authored material stylish.
nonetheless, you command get got an impatience over that you wish be delivering the following.
unwell unquestionably come more formerly again since exactly the same nearly a lot often inside case you shield this increase.
Hollis Bronson03.04.16 kl. 12:17

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.