Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.

I höstas publicerade den internationella klimatpanelen IPCC sin femte rapport om vad som hittills är känt om klimatförändringen, dess orsaker och följder. I januari utkom rapporten i slutlig, redigerad form. Rapporten har i vanlig ordning stött på en del kritik, men icke desto mindre är det frågan om den överlägset mest omfattande klimatvetenskapliga översikten som hittills gjorts. 
I stora drag gav IPCC:s femte rapport bekräftelse på att tidigare noterade trender fortgår och med ännu större sannolikhet än tidigare är verkliga. Det här gäller allt från koldioxidökningen i atmosfären till temperaturökningen i atmosfären och i haven. Några av förändringarna finns grafiskt beskrivna på Meteorologiska institutets webbplats:

Observerade förändringar i atmosfären

Global uppvärmning

Observerade förändringar i haven

Att också den levande naturen redan nu reagerar på den pågående klimatförändringen brukar inte lyftas fram speciellt mycket, även om de senaste IPCC-rapporterna innehåller information om detta. Men faktum kvarstår: en uppsjö av vetenskapliga studier på olika håll i världen visar att klimatförändringen redan satt tydliga spår i växt- och djurvärlden.
I ett historiskt perspektiv har många studier tidigare visat att växt- och djurvärlden reagerar på regionala eller globala temperaturförändringar. Det var till exempel fallet under värmeperioden på 1930-talet då många växt- och djurarter spred sig norrut i Europa och Nordamerika. Ändå var det få forskare som ännu i början av 1990-talet såg det mödan värt att studera florans och faunans reaktioner på stigande temperaturer. 
Ett startskott för en ny gren av klimatforskningen kom år 1996. Då publicerade biologen Camille Parmesan i Nature en omfattande studie av hur en dagfjäril (Euphydryas editha) på bred front hade spritt sig norrut och till högre höjd på bergssluttningar. Samtidigt hade arten försvunnit från södra delen av sitt utbredningsområde i Mexiko och sydvästra USA, trots att dess livsmiljöer till synes var oförändrade. Detta var en av de första studier som demonstrerade att storskaliga förändringar i en arts utbredning har skett samtidigt som temperaturen i området uppvisar en tydligt stigande trend.
Antalet undersökningar av denna typ skulle snabbt skjuta i höjden. Då Parmesan år 2006 i en omfattande publikation sammanfattade vad som då var känt om klimatförändringens inverkan på flora och fauna gick hon igenom 866 vetenskapliga artiklar. Sedan dess har antalet studier av hur klimatförändringen syns i den levande naturen ytterligare skjutit i höjden. 
Camille Parmesan själv är numera professor i biologi vid universitet i Texas. Hon har bakom sig flera banbrytande publikationer i bland annat Nature om klimatets inverkan på floran och faunan. Bland alla forskare inom klimatområdet var hon den som citerades nästmest under 1999–2000. Parmesan har även medverkat som en ledande skribent i IPCC:s arbete med de senaste globala klimatrapporterna.

Vad vet man då om hur den levande naturen reagerat på klimatförändringen så här långt? 
En stor del av undersökningarna visar att arters utbredningsområde förskjutits mot polerna i takt med att temperaturen stigit. Dylika förskjutningar har dokumenterats för arter inom alla välundersökta växt- och djurgrupper på alla kontinenter och i de flesta hav. 
Förskjutningar från polerna har också konstaterats, men dessa är ytterst få i jämförelse med antalet förskjutningar i mot polerna. Studierna har beaktat andra faktorer som kan påverka arters utbredning, såsom mänskans förstörelse av livsmiljöer. 
Slutsatsen har ändå varit att förändringarna klart kunnat korreleras med stigande temperaturer, vilket också får stöd av experimentella undersökningar både i fält och i laboratorium samt fysiologisk forskning i arternas temperatu-rtolerans.
Förändringarna i växt- och djurarternas utbredning har kunnat kvantifieras genom så kallade meta-analyser av ett stort antal enskilda undersökningar. En sådan meta-analys, publicerad i Nature 2003 och baserad på studier av 1 700 arter världen över, visade en förskjutning av arternas utbredning med 6,1 kilometer per decennium. 
Att typiska vårtecken, såsom lövsättning, blomning, uppvaknande ur vinterdvalan, vårflyttning och förökning, förekommer tidigare än förut har visats i storskaliga undersökningar på alla kontinenter, förutom Antarktis, och i alla världshav. Exempel på den här förändringen av arternas fenologi finns inom alla välundersökta grupper av landlevande, sötvattenlevande och marina organismer.

 

Man trodde länge att temperaturökningen främst påverkade landlevande arter. Men en ny undersökning från 2013, publicerad i Nature Climate Change, visar att havens arter redan reagerat mer än landlevande arter. Den här meta-analysen omfattade 1 735 olika skeenden i den marina floran och faunan världen över och bygger på observationer under 40 år, i medeltal. Det visade sig att 81–83 procent av förändringarna är förenliga med ökningen av havsvattentemperaturen. 
De marina arternas utbredningsområden har förskjutits mot polerna med i medeltal 72 kilometer per decennium, det vill säga över tio gånger snabbare än på land. De största förändringarna konstaterades hos växt- och djurplankton och benfiskar.  
Också de fenologiska förändringarna var överraskande stora. Vårens händelser i världshaven (planktonförekomster, fisklek etc.) har tidigarelagts med mer än fyra dygn i medeltal – även det klart mer än på land. 
I världshaven är speciellt korallerna känsliga för en temperaturökning. Det har visats att en temperaturstegring på en grad räcker för att förorsaka korallblekning, vilket innebär att de alger, som tillsammans med koralldjur bygger upp korallreven, dör. Höga temperaturer som blivit ödesdigra för korallreven har förekommit speciellt under så kallade El Nino-år. El Nino-fenomenet är i sig naturligt återkommande, men det finns en trend mot en ökning i frekvens och intensitet av fenomenet. Åren 1997–1998 var El Nino speciellt kraftig, vilket ledde till att 16 procent av världens korallrev drabbades av blekning och slutligt försvinnande. Korallreven är livsviktiga för havens biologiska mångfald.
En direkt effekt av luftens stigande koldioxidhalt är försurningen av havsvattnet, vilket innebär problem för koraller, snäckor, musslor och andra organismer som bildar kalkskal. Enligt de dystraste prognoserna skulle en två eller tre gångers ökning av atmosfärens koldioxid fram till 2050 försura havsvattnet till den grad att förkalkningen av korallernas skal inte längre vore möjlig.

Det finns ett antal exempel på att arter som är beroende av varandra är olika känsliga för temperaturförändringar. Om det är frågan om rovdjur och bytesdjur, en växtätande insekt och dess värdväxt eller en pollinatör och växter beroende av pollinering som råkar i ”otakt” och förekommer under olika tider kan det påverka hela ekosystem. 
De som sannolikt lider mest av ett klimat som snabbt blir varmare är bergsarter och arter som lever nära polerna. Dessa har utbredningsområden som är starkt begränsade till en viss höjd över havet eller till vissa breddgrader. Ett antal arter har fått se sina utbredningsområden krympa till ett minimum i takt med stigande temperaturer. Biologer som studerat arters reaktioner på klimatförändringen bedömer att det finns risk för att arter med dålig spridningsförmåga, såsom många växter, inte klarar av att sprida sig norrut med den fart den nuvarande klimatförändringen skulle förutsätta. 
Det finns belägg för att arter genetiskt kan anpassa sig till ett varmare klimat. Ett exempel är en variant av bananflugan (Drosophila sp.) som är genetiskt anpassad till höga temperaturer och vars frekvens ökade i Spanien och USA under slutet av 1900-talet. Det finns också tecken på att korallernas algkomponenter i viss mån genetiskt kan ha utvecklat tolerans mot högre vattentemperaturer.
Överlag är ändå de genetiska förändringar som kunnat förknippas med klimatförändringen så små att de inte anses kunna hindra temperaturkänsligare arter från att i värsta fall dö ut.    

 

Litteratur

 

Kelly, A. E. & Goulden, M. L. 2008: Rapid shifts in plant distribution with recent climate change. PNAS 105: 11823–11826.

Lenoir, J., Gégout,, J. C, Marquet, P. A., de Ruffray, P. & Brisse, H. 2008: A significant upward shift in plant species optimum elevation during the 20th century. Science 320: 1768–1770.

Menzel, A., Sparks, T. H., Estrella, N. C., Koch, E., AASA, A., AHAS, R., Alm-Kübler, K., Bisoll, P., Braslavska, O., Briede, A., Chiemelewski, F. M., Crepinsek, Z., Curnel, Y., Dahl, Å., Defila, C., Donnelly, A., Filella, Y., Jatczak, K., Måge, F., Mestre, A., Nordli, Ø., Penuelas, J., Pirinen, P., Remisova, V., Scheifinger, H., Striz, M., Susnik, A., van Vliet, A. J.H., Wielgolaski, F-E., Zach, S. & Zust, A. 2006: European phenological response to climate change matches the warming pattern. Global Change Biology 12: 1969–1976.

Parmesan, C.: 1996: Climate and species’ range. Nature 382: 765–766.

Parmesan, C., Ryrholm, N., Stefanescu, C., Hill J. K., Thomas C. D., Descimon, H., Huntley, B., Kaila, L., Kullberg, T., Tammaru, T., Tennent, W. T., Thomas J. A. & Warren M. 1999: Poleward shifts in geographical ranges of butterfly species associated with regionalwarming. Nature 399: 579–583.

Parmesan, C. & Yohe, G 2003: A globally coherent fingerprint of climate change impacts across natural systems. Nature 421: 37–42.

Parmesan, C. 2006: Ecological and evolutionary responses to recent climate change. Annu. Rev. Ecol. Evol. Syst. 37: 637–657.

Thuiller, W., Lavorel, S., Araujo, M. B., Sykes, M. T. & Prentice C. 2005: Climate change threats to plant diversity in Europe. PNAS 102: 8245–8250.

Walther, G-R. 2012: Community and ecosystem responses to recent climate change. Phil. Trans. R. Soc. B: 365, 2019–2024

van Vliet, A. J. H., Bron, W. A., Mulder, S., van der Slikke, W. & Baudewijn, O. 2013: Observed climate-induced changes in plant phenology in the Netherlands. Reg. Environ. Change juli 2013 (doi:10.1007/s10113-013-0493-8)

Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.