Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.

Bruket av fossilt bränsle är som känt den största orsaken till försnabbandet av klimatförändringen, men skogarna spelar också en viktig roll. Av alla växthusgasutsläpp uppstår 10–15 procent till följd av avskogning i tropikerna.

Det internationella REDD-programmet (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation), som grundades år 2008, strävar efter att motivera u-länder att skydda och bättre ta vara på sina skogar och på det sättet delta i kampen mot klimatförändringen.
– Det är tid att agera nu, det vill säga inom 5–10 år, säger Vesa Kaarakka, skogsrådgivare vid Utrikesministeriet.
REDD utgör Finlands viktigaste enskilda utvecklingssamarbetsprojekt inom skogssektorn. Av de 40 miljoner euro som årligen satsas på skogssamarbete går omkring 15 miljoner till REDD. På bara några år har summan fördubblats. När REDD-finansieringen inleddes år 2010 bidrog Finland med 7 miljoner euro.
Kaarakka tippar att den kommer att hållas på nuvarande nivå under de kommande tre åren, ifall det inte inträffar några överraskande förändringar i utvecklingsstödet.

Under åren 2009–2012 har Finland deltagit i ett program som utvecklar metoder för hållbar användning av skogar och uppföljning av skogsresurserna i Tanzania, Zambia, Vietnam, Peru och Ecuador. Kaarakka anser att Finland är en viktig aktör inom skogssektorn i förhållande till landets storlek.
– Jag skulle inte ha något emot att Finland tog en ännu aktivare roll, men det är en resursfråga. Vi har inte möjlighet att nämnvärt öka vårt bistånd inom sektorn. Däremot kan vi höja vår inverkan genom att förbättra kvaliteten på vårt samarbete, säger han.
Norge, som är den största REDD-finansiären, har förbundit sig till att satsa cirka två miljarder euro på skogs- och klimatprojekt. Det här är lika mycket pengar som Finland använder på utvecklingssamarbete under två år. Hittills har emellertid endast 10–15 procent av medlen utnyttjats.
– Ländernas kapacitet att ta emot finansiering är betydligt mindre än vad summor av den här storleksklassen förutsätter, förklarar Kaarakka.
Norge har valt att rikta sina satsningar på de viktigaste tropiska regnskogarna i länder som Indonesien, Kongo, Brasilien och Guayana.

 

 

REDD skiljer sig från traditionellt utvecklingssamarbete på åtminstone en viktig punkt: finansieringen är resultatbaserad. Understödet delas antingen ut i reda pengar, enligt vissa överenskomna principer, eller också används det till att bygga till exempel hälsovårdscentraler, skolor eller till att skapa alternativa inkomstkällor.
REDD-inkomsterna är med andra ord inte bundna till skogsskydd eller hållbart skogsbruk. Logiken är att pengarna eller de andra förmånerna ska uppmuntra lokalbefolkningen till att skydda skogen genom att erbjuda dem sådana saker de vill ha och behöver för att uppnå en högre levnadsstandard.
Några stora succéberättelser har REDD tills vidare inte bjudit på. Innan man kan tala om verklig framgång borde man få resultaten att sprida sig, anser Kaarakka. Som exempel på ett lyckat projekt nämner han Laos, där man kunnat påvisa att skogsarealen ökat genom hållbara skogsvårdsmetoder.
– Mekanismen är så pass ny att det inte finns några längre erfarenheter av hur effektiv den är. Beredandet av programmet är kanske ännu mer krävande än man trott. Till alla delar kan vi inte veta hur programmet förverkligas på lokalnivå.
Enligt Kaarakka krävs det sektoröverskridande samarbete för att få bukt med de verkliga orsakerna bakom avskogningen.
– Intresset för REDD riskerar att sjunka, det finns det redan tecken på. Därför måste man få resultat inom tre–fyra år.

Flera organisationer har förhållit sig kritiska till REDD-mekanismen. Kaarakka menar att det finns ett visst fog för kritiken.
– Alla gånger har lokalbefolkningens åsikter inte tagits i beaktande. Om folk inte deltar i beredandet av verksamheten eller drar nytta av den, vill de inte förbinda sig. Det här leder i praktiken till att projekten stampar på stället. Därför är det av högsta vikt att få med olika grupper i ett tidigt skede.
De ofta svaga och korrumperade regimerna i u-länderna sätter också käppar i hjulen. Ytterligare en utmaning är fastställandet av mätkriterier för i vilken mån avskogningen avtagit och skogarna återhämtat sig. Frågorna kring dem är många: På vilken nivå mäter man förändringen? Hur kan man avgöra om återhämtningen beror på de åtgärder som vidtagits inom ramarna för programmet? Flyttas trycket på skogarna någon annanstans?
Internationellt har det ställts brokiga förväntningar på REDD. Förutom att motverka avskogning, önskar man att programmet hjälper till att bevara den biologiska mångfalden och förfoga över naturresursernas samt reducera fattigdomen. Kaarakka bedömer att det här är problematiskt.
– Om man ställer förväntningar på programmet som det inte kan uppfylla, är risken att huvudmålsättningen försvinner.
Trots det här förhåller han sig optimistiskt.
– REDD lyckas om programmet får tillräckligt med internationell finansiering och om man tar itu med de verkliga problemen som ligger bakom avskogningen. För att det här ska gå vägen kan vi inte enbart arbeta inom skogssektorn.

REDD

• strävar efter att lindra klimatförändringens negativa följder
• inkluderar bekämpningen av avskogning och skogsavverkning, gynnar hållbar skogsförvaltning
• syftet är att göra skogen mer värdefull om den står kvar genom att värde­sätta kol som lagras i träden.
• UN-REDD är FN:s samarbetsintiativ för minskning av koldioxidutsläpp till följd av avskogning i u-länder.
• Inom REDD betalar i-länder u-länder klimatkompensation för bevarandet av skog.
• Norge är den största REDD-finansiären.

 

Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.