Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.

I klimatförhandlingarna i Köpenhamn var det viktigt för Finland att se till att skogsindustrin i hemlandet inte belades med en ”klimatskuld” utan tvärtom kunde räknas som en räddare av klimatet. Träden binder ju kol genom fotosyntes, och träd finns det gott om i Finland, resonerade man. Därför bör resten av världen visa tacksamhet för att den finländska skogsindustrin lyckats hålla träden växande. Men är det verkligen så enkelt?
Jo, skogen binder kol, men hur mycket och för hur lång framtid beror på många faktorer. Om skogen missköts kan den i värsta fall, istället för att binda kol, bidra till ökat läckage av koldioxid till atmosfären. Den finska skogen, som till största delen hör till det nordliga barrskogsbältet, domineras av tall och gran som växer relativt långsamt. Man räknar med att de är mogna för avverkning först vid 60–90 års ålder. Skogens förmåga att binda kol avtar med tiden och länge trodde man att vid en viss ålder så nås en kulmen och skogen slutar binda kol.
Nu visar ny forskning att trots att förmågan avtar så fortsätter skogen att binda kol, bland annat i det organiska skiktet i marken. Vid avverkning, och speciellt vid efterföljande markberedning, frigörs stora mängder av det kol som bundits i marken under lång tid. Därför är stående, växande skog bättre för klimatet, medan en kalavverkad skog kan stå och läcka ut koldioxid till atmosfären ännu länge efter avverkningen.

Finland vägrar stå för skogens klimatskuld
Skogsytan i Finlands skogar har minskat med tiden, skogsbruksmetoderna har under de senaste femtio–sextio åren varit intensiva och kolrik urskog har vi kvar endast futtiga 2–3 procent. De intensiva skogsbruksmetoderna har haft och fortsätter ha en effekt på kolbalansen i skogarna. Nu står Finland inför risken att tvingas betala stora summor för den mängd kol som gått förlorad i processen. I Köpenhamn lobbade Finland, med miljöminister Paula Lehtomäki i spetsen, tillsammans med Sverige och Österrike för att inga straff skall ges om mängden planterad skog och skogsväxten överskrider mängden skog som avverkas, även om det i det stora hela innebär att mängden kol som med tiden binds minskar.
Finlands inställning är berättigad till viss mån. Det är nämligen oklart vilket år som bör användas som referens. Om man ställer ett år då avverkningen varit speciellt låg mot ett år då avverkningen varit mer intensiv kan det ge en orättvis bild av Finlands skogsbruk. Men faktum kvarstår att konventionella skogsbruksmetoder, med kalavverkning som slutskede, inte kan räknas som klimatvänliga, något som Finlands skogsindustri har svårt att svälja.
Finland och de övriga skogtäta i-länderna skulle gärna se ett beslut till fördel för de sedvanliga skogsbruksmetoderna. På så sätt kunde länderna både kamma hem utsläppsrätter (som kunde säljas eller utnyttjas av länderna för egna ändamål) samtidigt som skogsindustrin kan fortsätta skövla enligt business-as-usual-konceptet. Ett slutgiltigt beslut i frågan sköts upp. Som en belöning för den här snikna inställningen fick Finland, tillsammans med Sverige och Österrike ta emot priset Dagens Fossil, som delades ut av miljö­organisationerna till de största klimat­bovarna under konferensen.

Mjukare skogsbruk bättre för klimatet
Ur en global synvinkel ligger Finland efter. Det är allmänt känt att mjukare skogsbruksmetoder, där kalavverkning, röjning och monokulturer (såsom våra talldominerade ”trädparker”) undviks, är klimatvänligare. Under Forest Day-konferensen, som ordnades parallellt med klimatkon­ferensen, talades det varmt för Sustainable Forest Management – skogsbruksmetoder som i större grad än dagens metoder beaktar skogen som ett enhetligt ekosystem som är starkt knutet till artmångfalden.
Att biodiversiteten bevaras är ytterst viktigt med tanke på att skogen i framtiden kommer att behöva överleva förändringar i klimatet. Ju högre art- och genetisk diversitet som finns i skogen, desto lättare är det för skogen att anpassa sig till de konsekvenser som höjda temperaturer för med sig, såsom fler invasiva arter, oftare förekommande skogsbränder och mer sjukdomar. Dagens skogsbruksmetoder har som känt haft katastrofala konsekvenser för artmångfalden. Därför är det mer än någonsin ytterst viktigt att de få spillror av artrika urskogar och lundar som finns kvar bevaras och att Finland visar ett gott exempel för övriga världen genom att övergå till mjukare skogsbruksmetoder.
Under Forest Day konferensen poängterades även vikten av att inte se skogen enbart som en kolsänka. Skogens värde kan inte räknas endast i kol. På samma sätt kan inte heller klimatet räddas enbart genom att rädda skogen. Ordentliga satsningar behövs på att skära ner energiindustrins utsläpp om vi vill förhindra klimatförändringen.

En kolsänka i matsalsbordet
För skogsägare finns det en möjlighet att slå ett slag för klimatet och samtidigt öka chanserna för den egna skogens överlevnad genom att bevara värdefulla livsmiljöer i skogen. För det här lämpar sig METSO-programmet bra. Genom METSO kan skogsägare frivilligt ingå ett avtal för att skydda skogen och få ersättning för skyddet. På så sätt skapar man sin egen kolsänka i sin egen skog.
De som inte äger skog kan också slå ett slag för klimatet genom att se till att de träprodukter som konsumeras är av långlivad, närproducerad, inhemsk kvalitet. De bästa långlivade träprodukterna hittar man oftast på antikvariat eller loppmarknader. Träprodukterna fungerar som den nästsista hållplatsen för skogens kol. Sista hållplatsen är naturligtvis soptippen, men ju färre möbler vi kan se till att slutligen hamnar där, desto bättre är det för klimatet och plånboken. Att dra ner på konsumtionen av skogsprodukter helt och hållet är ändå det överlägset bästa man kan göra för såväl klimatet som skogen.

Metso
Den statliga handlingsplanen METSO strävar efter att trygga skogsnaturens mångfald i privatägda skogar, med fokus på livsmiljöer som är viktiga för skogens arter. Man har identifierat tio sådana livsmiljöer, bland dem lundar, moskogar med mycket död ved, skogskärr och primära landhöjningsskogar. Ökad biologisk mångfald gör att skogen bättre kan anpassa sig till klimatförändringen.
Fredningar inom ramen för METSO bygger på frivillighet från markägarnas sida. Markägare kan erbjuda områden för skydd inom METSO. Om området godkänns som METSO-objekt på basis av de naturvårdsbiologiska urvalskriterierna ersätter staten markägaren för inkomstbortfall från virkesförsäljning och andra naturvårdskostnader.
Mer om METSO på: www.metsonpolku.fi

Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.
Kommentarer (10)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
Migration är inte nordisk or och inte heller engelsk or och har inte funnits innan 2013.De har med sig hundar med ålder under 5 år och växer under 6 månader.De själva lever bara med hundar och samma de är och utan hund vara igen hämtar hund och hundar in..Hundar lever varje sekund och sekunder med smuts samlingar och har i sig och de har med sig hundar samma är.
Pc20.01.18 kl. 16:04
ALLUAHHHHBARRRR!
din mamma25.10.18 kl. 15:42
xd29.03.19 kl. 10:25
är finnska skogen självplanterat eller va fan era jävla presidenter svara bara ja eller nej jag orkar inte läsa men skriva är enu tråkigare SVARA!!!!
alfredonorleno.24.04.19 kl. 09:59
§
§31.05.21 kl. 11:13
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§31.05.21 kl. 11:14
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§31.05.21 kl. 11:17
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§31.05.21 kl. 11:17
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§31.05.21 kl. 11:18
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
Gordon Spam31.05.21 kl. 11:21

Resultat för klimatförändring

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.