Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.

Att mäta temperaturen på samma sätt från år till år är det vanliga sättet att bedöma om klimatet blir varmare eller kallare. Här finns dock en mängd felkällor att beakta. Den kändaste är kanske den urbana uppvärmningen som inverkar på mätstationer som från att ursprungligen legat ute i glesbygden med tiden kommit att ligga inne i nybyggda bosättningscentra.
Att studera växter och djurs reaktioner är ett annat, mer indirekt sätt att bedöma en eventuell klimatförändrings omfattning. Den levande naturen reagerar på summan av storskaliga förändringar i temperatur och andra fysikaliska parametrar. Genom att studera den levande naturen får man värdefull information, som inte är påverkad av de mätfel och felkällor som kan vara förknippade med temperaturmätningar.
I Finland har vi i internationell jämförelse en mycket omfattande insamling av observationer av växter och djur. Tack vare flitiga amatörer och yrkesmän vid universitet och museer finns det observationsserier för växter, insekter, fåglar och många andra grupper som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Kan vi här se tecken på en pågående klimatförändring?
I allt flera fall är svaret ja.

Nya arter från söder blir bofasta
När det gäller förändringar i arters utbredningsområden kan man anta att arter med god spridningsförmåga reagerar först på ett varmare klimat. Arter med en sydlig utbredning kan antas gynnas av högre temperaturer vid norra gränsen av sitt utbredningsområde så att de sprider sig till nordligare breddgrader.
Sådana arter hittar vi framförallt bland insekterna. Ända sedan 1990-talet har ett påfallande stort antal sydliga arter, nya för Finland, dykt upp speciellt vid sydkusten och i sydväst. Den här utvecklingen fick ytterligare fart under 2000-talet, vilket följande siffror visar: år 2000 hade 2 402 fjärilsarter noterats i Finland, tio år senare var antalet uppe i 2 559. Anmärkningsvärt är att det oftast inte varit frågan om enstaka exemplar som tillfälligt förirrat sig till våra nordliga breddgrader – för över hundra nya arters del har det rört sig om spridning norrut och etablering av fasta förekomster i vårt land.
Det är inte heller frågan om att de allt fler amatörentomologerna på ett avgörande sätt skulle ha bidragit till ett ökat antal observationer av exotiska sydliga arter. Det visar den ökning av artantalet som kunnat noteras där nattfjärilspopulationerna följts med på samma plats med hjälp av ljusfällor under en lång rad år. På en del platser har antalet arter ökat med 20–25 procent sedan 1990. Ökningen beror till största delen på ett tillskott av nya arter från söder.
Också inom andra insektsgrupper har nya arter spritt sig till Finland. Sedan år 2000 har antalet trollsländearter ökat från 52 till 55. Hos ordningen skinnbaggar (Heteroptera) har artantalet ökat från 475 år 1990 till 514 år 2011. I många fall beror ökningen på att entomologer lärt sig hitta ”gamla” arter med speciella levnadssätt och förekomstplatser. Ofta är det ändå frågan om sydliga arter som utvidgat sin utbredning norrut till Finland.

Fjärilar flyr norrut…
Också inom Finlands gränser har det skett väldokumenterade förändringar i arters utbredning, förändringar som kan relateras till en pågående klimatförändring. Igen hittar vi de mest belysande exemplen bland insekterna.
I en vetenskaplig artikel, publicerad i Global Change Biology 2009, visar en finländsk forskargrupp att den norra gränsen för dagfjärilars utbredning förskjutits norrut med i medeltal 60 kilometer mellan perioderna 1992–1996 och 2000–2004. För tre arters del var förskjutningen så stor som 300 kilometer. Under samma tid flyttade gränserna (isolinjerna) för den årliga temperatursumma i Finland norrut med 200–300 kilometer.
Samtidigt ser vi de första tecknen på att arter som förekommer i hela landet, men som är bättre anpassade till ett nordligt klimat och vanligare i norr än i söder, håller på att försvinna i södra Finland. Det här gäller speciellt några mätarfjärilar, som ännu på 1980-talet allmänt kunde ses fladdra omkring i sydfinländska skogar. I dag är de sällsyntheter i söder, medan de fortfarande är talrika  i norra Finlands skogar.

…och fjällväxter uppåt
Uppe i Lappland är det speciellt kalfjällens flora och fauna som påverkas av ett mildare klimat. I trakten kring Kilpisjärvi har växtperioden blivit 8–10 dagar längre än den var under 1960- och 1970-talet. Det kan på sikt leda till att sydligare arter invaderar fjällnaturen. Samtidigt blir arter anpassade till ett arktiskt klimat lidande.
Snabbast drabbas växter som är anpassade till snölegor och smältvattenbäckar. En sådan art är isranunkeln (Ranunculus glacialis), vars nedre utbredningsgräns redan förskjutits uppåt på fjällsluttningarna kring Kilpisjärvi.

Flyttfåglarna kommer tidigare och flyttar bort senare
Förutom förändringar i växter och djurs utbredning finns det nu också väldokumenterade fenologiska förändringar som svårligen kan förklaras på annat sätt än med att klimatet blivit varmare.
Flyttfåglarna anländer numera till Finland på våren tidigare än för bara några decennier sedan. Det visar bland annat en omfattande översikt av 185 flyttfåglars ankomsttider i tidskriften Linnuts årsbok 2009. Under perioden 1984–2003 hade 128 fågelarters första observationsdatum på våren förskjutits framåt i tiden så mycket att förändringen är statistiskt signifikant. Störst var förändringen hos de arter som kommer tidigt på våren och minst hos arter som kommer sent på våren, är sällsyntare eller har minskat i antal.
Också höstflyttningen har påverkats. I november i år offentliggjordes en studie som visar att sjöfåglarna under de tre senaste decennierna börjat flytta söderut senare under hösten, samtidigt som höstarna tenderat att bli mildare och längre. Undersökningen omfattade observationer av 15 sjöfågelarter vid Hangö udd under tiden 1979– 2009. En statitistiskt signifikant förändring kunde noteras hos grågås, bläsand, kricka, vigg, svärta och knipa. Förändringen var störst hos grågåsen och viggen. De har skjutit upp sin höstflyttning med cirka en månad under de trettio senaste åren. Intressant nog var grågåsens släkting sädgåsen den enda av arterna i studien som börjat flytta tidigare. Det beror sannolikt på ett ökat jakttryck i sädgåsens häcknings- och rastplatser inne i landet.

Insekter utvecklar en andra generation
Bland insekterna reagerar många arter på en försnabbad ökning av värmesumman under vår och sommar genom att utvecklas, kläckas och flyga tidigare än normalt. Det har också blivit allt vanligare att insekter, som normalt har en generation per sommar, hinner utveckla en andra och till och med en tredje generation under sensommaren och hösten.
Det här visar en nyligen publicerad undersökning av nattfjärilars flygtider, baserad på Finlands miljöcentrals riksomfattade uppföljning av nattfjärilspopulationer. Under perioden 1993–2006 har arter med en andra generation ökat signifikant. Ökningen är tydligast i södra Finland. Äldre observationsdata gav dessutom vid handen att en liten, men statistiskt signifikant ökning ägde rum redan under perioden 1963–1992.

Negativa följder överväger
Att nya exotiska arter sprider sig söderifrån till Finland kan någon kanske uppfatta som berikande för naturen. Många samlare bland entomologer och botanister hälsar säkert också de nya arterna välkomna. Och odlare kan glädja sig över att en ökad värmesumma ger en längre växtperiod; i framtiden blir det kanske möjligt att ta ut fler skördar och ta i bruk nya mer värmekrävande odlingsväxter.
Men bortsett från sådana mer eller mindre egennyttiga motiv är nog klimatförändringens inverkan på vår flora och fauna övervägande negativ. Risken finns att vi får en allt mer ensidig växt- och djurvärld, sett ur ett större perspektiv. Särskilt bland insekterna ser vi tydliga tecken på att vår fauna allt mer börjar likna den mellaneuropeiska, medan de nordliga särdragen försvinner, till en början i södra Finland och senare i norr.
Värst ute är de högnordiska arterna. Enligt Finlands senaste Rödlista har kalfjällsarternas andel bland de hotade arterna ökat från 4,2 till 5,7 procent från år 2000 till 2010. Det här demonstrerar de arktiska arternas prekära situation i Finland. Då klimatet blir varmare kan de inte ”fly” speciellt högt upp på fjällsluttningarna – till det är våra fjäll för låga. Risken är uppenbar att isranunkeln och andra arktiska växter och insekter vid en ohejdad klimatförändring på sikt kommer att försvinna ur vår natur.
Invandringen av arter skadliga för jord- och skogsbruket har väckt berättigad oro, inte minst genom de allt vanligare observationerna av coloradoskalbaggar (Leptinotarsa decemlineata) de senaste somrarna. Insekter som plötsligt börjar ha fler än en generation om året är mer än ett kuriöst fenomen – det vet alla skogsägare som drabbats av granbarkborrens (Ips typographus) massförekomster på sensommaren de två senaste somrarna.

Vattenmiljön drabbas
Arter som mänskan oavsiktligt introducerat i Östersjön kan komma att gynnas av högre vattentemperaturer. Exempel på en sådan art är musslan Mytilopsis leucophaeata (se artikeln på sid. 8). Den kan i värsta fall komma att föröka sig explosionsartat med ödesdigra följder både ekologiskt och ekonomiskt.
I en färsk doktorsavhandling visar forskaren Janne Alahuhta, verksam vid Finlands miljöcentral, att klimatet är den viktigaste faktorn som begränsar vattenväxternas utbredning i Finland. Han bedömer att vattenväxterna kan komma att öka med upp till 25 procent fram till år 2050, vilket innebär att många sjöar växer igen.

Biologisk information bekräftar klimatförändring
Den här översikten av tecken i naturen på en pågående klimatförändring gör inte anspråk på att vara fullständig. Det finns med stor sannolikhet fler långtidsstudier än de här citerade som visar liknande trender.
I debatten om klimatförändringens vara eller icke-vara har biologiska fakta i regel glömts bort. Ändå ser vi bland växter och djur allt tydligare samma trender som hos temperaturen och andra fysikaliska parametrar: vi går mot ett förändrat klimat.

Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.
Kommentarer (4)
Skriv siffran 1 med bokstäver:
Bra
Anonym08.03.17 kl. 09:33
My name Jeff
Kok25.10.17 kl. 12:27
homo
homo25.02.19 kl. 14:34
vitun paska älkää uskoko
emil25.02.19 kl. 14:35

Resultat för klimatförändring

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Gruvdrift och skogsavverkningar ljuder på scenen

– Människan är inte överordnad naturen och vi är alla ett och lika värda – människan, naturen och djuren. Tonsättaren Cecilia Damström använder sin röst för att ta ställning i samhället och talar för det hon tror på, nämligen jämställdhet.
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 1/2021

Mindre klimatvänliga än vi tror

Intresse och framtidstro är de känslor som finlandssvenskarna främst känner i fråga om klimatkrisen, visar forskning. Å andra sidan tror vi också att vi är klart mer klimatvänliga än vi egentligen är.
Janne Wass, Finlands Natur nr 4/2020

Automatik sparar energi i fastigheter

Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2020

Konsumenten villig – men samhället måste skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi

Finlands utveckling mot en cirkulär ekonomi har börjat. Vetenskaplig forskning, innovationer och samarbete står i fokus, och med konsu­menternas hjälp kan den nödvändiga systemförändringen genomföras.
Lina Laurent, Finlands Natur nr 2/2020

Vegetarisk mat: Smak och placering viktigast

Genom att ändra våra kostvanor kan vi minska på utsläppen. Enligt en undersökning kan vägen till klimatsmarta mattjänster gå via stora satsningar på tillgänglighet och att storköken lär sig laga smaklig vegetarisk mat.
Marcus Floman, Finlands Natur nr 1/2020

Internet belastar miljön

Streaming av videor, allt från YouTube till långfilmer, har fått internets koldioxidutsläpp att växa explosionsartat. Streamingen för­brukar allt mer energi, en ökning som inte syns på din elräkning men som bidrar till att den globala elkonsumtionen ökar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2019

Berget värmer höghus i Esbo

Med hjälp av bergvärme och återvinning av värmen ur ventilations­luften ska höghusets 42 lägenheter minska sin förbrukning av energi för uppvärmning med minst två tredjedelar.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2019

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland.
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark.
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Klimatförändringen sätter spår i havet

Havet står i fokus för forskningen vid Husö biologiska station på Åland. – Klimatförändringen och övergödningen är nära sammankopplade, berättar stationsföreståndaren Martin Snickars.
Mia Henriksson, Finlands Natur nr 2/2017

Starkt solsken får Christian att mysa

På ett tak i centrala Borgå blänker en rad vakuumrör i solen. Det är Christian Westerlunds och Sofia Luojukoskis solfångare som förser tomtens två hus med uppvärmning och varmvatten. Foto: Tina Nyfors.
Tina Nyfors, Finlands Natur nr 2/2017

Det behövs bättre klimatundervisning

Många unga anser fortfarande att de inte påverkas av klimatförändringen. De är inte heller villiga att göra några uppoffringar. Därför behövs det ett mer tvärvetenskapligt och handlingsorienterat tillvägagångssätt i våra skolor.
Ari Nyqvist, Finlands Natur nr 1/2017

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2015

Fördömda dammar

Inga byggen varar för evigt, inte ens kraftverksdammar. Tack vare tidernas största dammrivningsprojekt i USA har fem laxarter och ett indianfolk fått tillbaka sin otyglade älv.
Mats Ottoson, Finlands Natur nr 2/2015

Dags att ro klimatavtalet i hamn

Berlin, Geneve, Kyoto, Buenos Aires, Bonn, Haag, Bonn, Marrakesh, New Delhi, Milano, Buenos Aires, Montreal, Nairobi, Bali, Poznan, Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha...
Lina Laurent. Finlands Natur 4/2014.

Stoppa klimatorättvisan

Samtidigt som de internationella förhandlingarna om ett klimatavtal tar ny fart i Lima fortsätter klimataktivisterna sin kamp mot klimathotet. Finlands Natur har intervjuat klimataktivister i Finland och Zambia.
Mia Madsen. Finlands Natur 4/2014.

Klimatförändringen tas på allvar i Bhutan

"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan, det lilla kungariket uppe i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig.
Magnus Östman. Finlands Natur 4/2014.

Korallrev är som oaser i öknen

Varmare hav, fler tropiska stormar och översvämningar drabbar kuster när klimatet blir varmare. Östater i Stilla havet och Indiska oceanen kan försvinna då havsytan stiger.
Mia Madsen. Finlands Natur 3/2014.

Fonder ska fördela klimatansvaret

De länder som drabbas värst av klimatförändringen har oftast de sämsta möjligheterna att åtgärda problemen. För att stöda klimatpolitiken i u-länderna finansierar i-länderna ett antal klimatfonder.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2014.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Det varmare klimatet resulterar inte bara i smältande glaciärer och stigande hav. Växter och djur sprider sig norrut och försvinner i söder. Bergsarter klättrar högre upp på sluttningarna. Vårtecknen kommer tidigare.
Magnus Östman. Finlands Natur 1/2014.

Hög tid att agera för skogarna

En levande regnskog eller mat på bordet? Det här är ett val många människor i tredje världen står inför. Utfallet är klart. Globalt värdefulla skogar röjs för att ge utrymme för jordbruk.
Jessica Suni. Finlands Natur 3/2013.

Naturen reagerar på förändrat klimat

Också i Finland är klimatförändringen ett faktum. Det är klimatforskarna så gott som eniga om. Det syns nu också i floran och faunan i vårt land. Det visar ett ökande antal uppföljningsstudier.
Text och foto: Magnus Östman. Finlands Natur 6/2011.

Finland gynnar skogsbruket framom klimatåtgärder

Köpenhamnkonferensen lämnade en bitter eftersmak när det gäller Finlands försök att sopa sågspånen av åratal av kalhyggen under mattan. Genom att räkna världens skogar som ”kolsänkor” kunde många länder, speciellt de rika, billigt köpa utsläppsrätter av länder med stora mängder skog. Men det är högst osäkert om den finländska ekonomiskogen i praktiken fungerar som kolsänka.
Text: Vivi Bolin. Finlands Natur 2/2010.