Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa
myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Av Finlands yta upptas en tredjedel av myrmark. Det gör vårt land till ett av de myr-rikaste i världen. Men Finland ligger också i topp när det gäller utdikning och torrläggning av myrar. Över hälften av myrarealen har dikats för att gynna skogens tillväxt, ge ny åkermark eller för att utvinna torv.
Myrar som dikats förlorar sin naturliga flora och fauna. Det gäller allt från vitmossa och olika starrarter till insekter och fåglar anpassade till ett liv på myren. Av de rödlistade arterna i Finland är myrarna den viktigaste livsmiljön för 280 arter, vilket är 13 procent av alla rödlistade arter. Av de olika myrtyperna är 37 procent rödlistade.
I Finland har myrar restaurerats redan i flera decennier. Därför finns det idag mer erfarenhet och kunskap om hur man framgångsrikt kan återställa myrar i naturtillstånd, jämfört med andra naturtyper. Det handlar främst om att återställa den naturliga vattennivån i myrar som hunnit torka ut till följd av dikningen. Bäst är att bygga fördämningar i de gamla dikena eller helt fylla igen dem. Det senare är i regel effektivast.
–  I 95 procent av fallen använts grävmaskin. Om dikena är svåra att komma åt med grävmaskin har vi fått ta till spaden, berättar Helena Lunden, planerare på Forst-styrelsen. I höstas ledde hon en grupp frivilliga som på talko fyllde igen och dämde upp diken i Sibbo storskogs nationalpark.


Ibland kan det vara nödvändigt att utföra grävarbeten i myrarnas närområden för att leda vattnet från dessa in mot myren. Det höjer myrens vattennivå och kan bidra till ökad skogstillväxt utanför myren, vilket markägare ofta eftersträvar.
Förutom att höja vattennivån kan det vara aktuellt att avlägsna träd som vuxit upp efter dikningen. Detta eftersom träden bidrar till att torka ut myren genom att stora mängder vatten avdunstar via dem.



Det är främst i nationalparker och andra statsägda naturskyddsområden som myrar restaurerats under Forststyrelsens naturtjänsters ledning. Aulikki Alanen, miljöråd vid Miljöministeriet och ansvarig för myrarna inom livsmiljöprogrammet Helmi, berättar att det är en utmaning att kunna restaurera också privatägda myrar. Orsaken är främst resursbrist vid Jord- och skogsbruksministeriet. Bland markägare verkar det finnas intresse att återställa myrmark i naturtillstånd.
– Sedan Helmi-programmet kom igång i början av förra året har en hel del markägare hört sig för om möjligheterna att återskapa den ursprungliga myrnaturen på sina marker, berättar Alanen.
Hon tror att många markägare tog illa vid sig under den stora utdikningsboomen under 1960- och 1970-talet. Då ödelades ofta myrnaturen samtidigt som den önskade skogstillväxten uteblev. Intressant nog har flera av de som i tiden grävde myrdikena nu varit med om att fylla igen dem.
 

Många olika myrtyper har restaurerats och för det mesta har resultatet varit lyckat, berättar Alanen.
Återhämtningen efter restaureringen har
studerats av forskare vid Jyväskylä universitet och Forststyrelsen inom ett EU-finansierat projekt. Undersökningarna visade att vitmossorna på nytt koloniserade myrmark inom fem år efter restaureringen. Samtidigt minskade andelen mossor typiska för skogsmark.
Också myrens fåglar verkar gynnas av restaureringsåtgärder. Då myrens ursprung-liga vattenbalans återställdes ökade antalet häckande fågelarter anpassade till ett liv på myrar. Ljungpiparen var en av de arter som tydligt gynnades av restaureringen.
Ett stort antal insekter är starkt knutna till myren som livsmiljö, och deras antal har visat sig vara mindre på utdikade myrar än på myrar i naturtillstånd. Forskarna kunde konstatera att fem år efter att de undersökta myrarna restaurerats hade antalet dagfjärils-arter typiska för myrar ökat signifikant. Antalet arter och exemplar av trollsländor hade ökat redan tre år efter restaureringen.
Det är inte bara biodiversiteten som gynnas då myren återgår i naturtillstånd. Den ovannämnda studien visade att restaureringen också hade en positiv effekt på vatten-kvaliteten, så att mindre mängder organiska ämnen och kväveföreningar rann ut i vattendragen än före restaureringen.
Restaurerade myrar återfår också sin vattenbindande förmåga och motverkar därmed översvämningar i närliggande vattendrag. Och sist men inte minst börjar myrar som restaurerats på nytt binda kol efter att de som utdikade läckt koldioxid till atmosfären och bidragit till klimatförändringen.

Restaurerad myr i Salamajärvi nationalpark. Foto Magnus Östman

Myrsiffror

- av Finlands 9,3 miljoner hektar myrmark är kring hälften utdikad. I södra Finland är andelen betydligt större.
- i naturskyddsområden finns 1,2 miljoner hektar myrmark, av vilka 50 000 hektar har dikats före fredningen
- en fjärdedel av våra växtarter förekommer på myrar
- 80 av de 235 fågel-arter som häckar i Finland är beroende av myrarna i något skede av sitt liv
- omkring 30 000 hektar myrmark på naturskyddsområden har restaurerats
- målsättningen är att ytterligare 12 000 hektar ska restaureras inom Helmi-programmet under regeringsperioden 2020-2023.

Helmi

- av Miljöministeriet lett program för restaurering av livsmiljöer
- baserat på regeringen Sanna Marins regeringsprogram
- har sex huvudsakliga teman: utökat skydd av myrar (målsättning 20 000 ha 2020–2023), restaurering av myrar (12 000 ha), iståndsättning av kulturbiotoper (15 000 ha), restaurering av fågelvatten (80 objekt),
skötsel av livsmiljöer i skog (600 objekt), iståndsättning av småvatten och strandnatur (200 objekt)
- finansiering 2020: 42 miljoner euro
- ett specialunderstöd på 3 miljoner euro till kommuner gör det möjligt att restaurera 45 objekt i 36 kommuner
- i maj är det meningen att regeringen ska Helmis livsmiljöprogram fram till 2030. Det innehåller kvantitativa (för myrarna minst 50 000 ha) och kvalitativa målsättningar för hur livsmiljöerna ska förbättras under de närmaste tio åren. Här ingår både naturskyddsområden och områden som inte är skyddade.

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2021
Kommentarer (3)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
En utmärkt belysande artikel över restaureringarnas fördelar i ett nötskal!
Camilla13.04.21 kl. 12:58
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
Gordon span31.05.21 kl. 11:22
§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§
Gordon Spam31.05.21 kl. 11:23

Resultat för biologisk mångfald:

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.