Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.

Det EU-finansierade forskningsprojektet Kvarken Flada pågick åren 2017–2020 och omfattade både den finska och den svenska sidan av Kvarken. Inom landskapet Österbotten identifierades inte mindre än 1942 flador och dess utvecklingsstadier (se figur). 
Endast 17 procent av de undersökta objekten var opåverkade av mänskan. I alla de övriga fanns bryggor, bebyggelse på stranden och muddrade passager. I medeltal noterades 14 bryggor per flada i Österbotten. De flador som befanns vara opåverkade var i regel små, under en hektar. Så små vatten-områden har i regel inte varit intressanta att exploatera.
Många flador var påverkade av aktiviteter i avrinningsområdena i form av skogsdiken och kalhyggen. I en femtedel av fladornas avrinningsområden noterades kalhyggen. Sådana ingrepp leder till att näringsämnen från land transporteras ut i fladorna med ökad risk för algblomningar, syrebrist vid bottnen och fiskdöd. Surt vatten från diken i sulfatjordar är ett speciellt problem för Österbotten.
Att fladorna och deras olika utvecklingsstadier är ekologiskt värdefulla gav Kvarken Flada ytterligare bevis på. Många fladamiljöer visade sig ha en välutvecklad vattenvegetation med bland annat kransalger, som indikerar god vattenkvalitet. Vattenväxterna bidrar till att fasta partiklar i vattnet snabbare sedimenterar på bottnen som stabiliseras av växternas rötter. Vattenväxterna gör därmed vattnet klarare och inte tvärtom, vilket är en vanlig feluppfattning.
Speciellt de vegetationsrika delarna av fladorna och glona befanns vara viktiga lekområden för gädda, abborre och andra fiskar. Det fanns ett tydligt samband mellan temperatursumman och antal yngel per kvadratmeter: ju varmare flada desto större yngeltäthet. 
I utloppet från ett glo noterades i slutet av juni 2018 över 100 000 utvandrande gädd-yngel – per timme! Det visar hur viktiga fladamiljöerna är som rekryteringsområden för fiskpopulationerna i den omgivande skärgården.



Att en så stor del av fladamiljöerna är påverkade av mänskan är oroväckande. Muddringar grumlar upp vattnet, vilket skadar vegetation och i synnerhet fiskrom och yngel. Av de österbottniska fladorna med storlek 1–10 hektar har var fjärde i något skede muddrats. Detta trots att flador under 10 hektar är fredade enligt vattenlagen. 
I den senaste bedömningen av hur hotade olika naturtyper är i Finland klassas både flador och glon som sårbara (VU).
– Det är viktigt att göra markägare mer medvetna om hur viktiga fladorna är för att minska risken att de utsätts för skadliga ingrepp, säger Anette Bäck vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa.
Hon har varit med och koordinerat projektet Kvarken Flada och lyfter speciellt fram ytterskär-gårdens fladamiljöer. 
De har en viktig roll som fisklekplatser eftersom de tidigt värms upp på våren, medan det omgivande havet ännu är kallt. I innerskärgården värms havsvattnet snabbare upp och här fungerar också öppnare havsvikar och åmynningar som fisklekplatser vid sidan av flador. 

 

Återställ i naturtillstånd

I många flador har man grävt upp mynningen för att öka vattencirkulationen och möjliggöra båttrafik. Ett ökat inflöde av kallt havsvatten påverkar fiskars yngelproduktion negativt om våren. Ett fördjupat inlopp till fladan kan också leda till att den dräneras och helt töms på vatten vid extrema lågvattenperioder i havet. Följderna blir katastrofala för vegetation, smådjur och fisk.
Det har tidigare gjorts försök att återställa fladamiljöer i naturtillstånd. Ralf Wistbacka har i flera repriser arbetat med fladarestaureringar i Österbotten. Ofta har det gällt att delvis fylla igen uppgrävda kanaler för att återskapa det grunda naturliga utloppet. Det finns fler exempel på lyckade restaureringar, bland annat Bobäcksfladan i Replot, där numera både fisk och grodor leker.
Restaureringar ingick också i Kvarken Flada-projektet. På den svenska sidan av Kvarken gjordes flera försök med att fylla igen tidigare uppgrävda flada- och glomynningar. Ett intressant fall var den gloflada som tidigare ofta torkat ut under vårens lågvatten på grund av den förstorade mynningen, men som året efter att mynningen delvis fyllts igen hyste en större täthet av gäddyngel än i någon annan av de 74 flador som studerades inom projektet.
Ralf Wistbacka är nöjd att det mycket omfattande Helmi-programmet för restaurering av naturtyper i Finland också omfattar flador och deras utvecklingsstadier.
– Det är viktigt att man först undersöker fladamiljöers vegetation, fiskförekomst och vattenkvalitet. Fiskvandringens historik kan i regel fås av ortsbor, men nuläget bör karteras genom provfiske och nya observationer.
Åtgärderna måste planeras noggrant och får inte vara för snävt riktade för att gynna bara en del av växt- och djurlivet. 
– Det är viktigt att beakta helheten, betonar Wistbacka.

Vid Hallskär på den svenska sidan av Kvarken fylldes mynningen till en flada delvis igen. Situationen före ingreppet på den övre bilden och efter ingreppet nedan. Foto Anniina Saarinen

Kvarken Flada

- finskt-svenskt forskningsprojekt 2017–2020

- samarbete mellan Fortstyrelsens naturtjänster, NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet
LUKE, Länsstyrelsen i Västerbotten

- finansiärer: Interreg Botnia-Atlantica, Havs- och vattenmyndigheten, Österbottens förbund, Ostrobothnia Australis r.f.

- metoder: analys av äldre flygbilder, ny flygfotografering, dykning, provfiske

- vattenvegetation, insektsfauna och fisk studerades närmare i 74 objekt

- mer information och slutrapporter på projektets webbsida

Från förflada till glosjö

En flada är ett skede i utvecklingen då en havsvik med grund mynning småningom omvandlas till en sjö till följd av landhöjningen. 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2020
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Resultat för biologisk mångfald:

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.

Myrarna kan ännu räddas

Genom att fylla igen gamla diken kan man återskapa myrarnas naturliga vattenbalans och få myrens växter och djur att återvända. Det här satsar man nu stort på inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Bevara fladorna bättre

De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.

Vi är alla beroende av biodiversiteten

Varför är det viktigt att be­vara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?

Biodiversitetens diversa betydelse

Vid sidan av klimatförändringen är förlusten av biologisk mångfald ett av de allra största hoten mot naturen globalt.

Terrängcykling i folkpark

Saari folkpark i Tammela, sydvästra Tavastland, och omgivande skogar lämpar sig utmärkt för en veckoslutstur med cykel. I maj bjuder folkparken på hav av blommande vitsippor, koltrastsång och skuttande hjortar. Är man rätt utrustad störs man inte av lite regn.

Fredade skogar, vassvikar och fågeltorn

Trots att urbana miljöer dominerar är Helsingforsregionen rikare på skyddade skogar mer eller mindre i natur­tillstånd än något annat område i Nyland. Här finns också ett antal fågeltorn vid fredade vassvikar.

Bäckarna behöver dig

Att avlägsna grenar och andra hinder, att gräva fram gammalt lekgrus eller lägga till nytt – med enkla åtgärder har fiske- och naturvårdsintresserade fått öringar att igen fortplanta sig i bäckar där de varit helt eller nästan försvunna.

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.

Bort med vresrosen

Vresrosen blommor och nypon är vacka, men dess förmåga att snabbt sprida sig på stränderna och konkurrera ut ursprungliga strandväxter gör den problematisk.

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd.

Under Antarktis is

Antarktis är inte bara höga isberg, pingviner och sälar på iskanten. På havsbottnen under isen finns en enorm biologisk mångfald i form av marina djur anpassade till den iskalla miljön. Men även här börjar klimatförändringen göra sig påmind.

Låt ängen ta över gräsmattan

Att hålla efter ogräs, att sprida mängder av gödsel och att klippa sin gräsmatta i tid och otid tar tid och kan bli svettigt och dyrt. Varför inte istället låta naturens mångfald ta över en del av gräsmattan?

Små kraftverk – stor skada för fisken

Små vattenkraftverk har marginell betydelse för landets energiförsörjning, men deras inverkan på vattendragens funktion som vandringsleder för fiskar är desto större. Miljöorganisationer föreslår nu en lagändring som skulle göra det möjligt att förpliktiga kraftverksbolagen till att bygga fisktrappor där detta är motiverat.

När skogen försvinner

Då man låtit sin skog sköta sig själv i naturtillstånd är det tungt att se hur kalavverkningar i grannens skog påverkar träden och bäcken i den egna skogen.

Sista chansen för Svartåns musslor

I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla ännu segt kvar, men ingen föryngring har skett på många år. Nu ska musslorna få hjälp med att föröka sig.

Bakom galler

Runda små äppel eller ärter, kottar eller konstiga färgfläckar på bladen. De kallas galler och förorsakas av diverse insekter och andra småkryp som mat åt organismernas larvstadier.

Med vargen som granne

Det går att leva med vargen som granne. Men det innebär utmaningar för jägare med hund och för boskapsuppfödare. Det visar erfarenheter nu även i norra Tenala.

När klimatet kräver flyttning

”Assisterad migration är än så länge mer en idé än en praktisk åtgärd. Men idén kan bli verklighet inom ett decennium om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

Kalk skapar mångfald

”Vårt land är fattigt, skall så bli, För den, som kalk begär”

Myror ger mersmak

De håller sig med husdjur, sköter om sin drottning i vått och torrt, försvarar stacken mot inkräktare och använder mediciner mot sjukdomar. Myrorna är mycket mer än besvärliga småkryp som planlöst springer omkring på köksbordet.

Se och hör fåglarna bättre från tornen

Var du än bor i Svenskfinland är det aldrig speciellt långt till närmaste fågeltorn.

Flyktingcentral för orangutanger

Genom konfiskering, socialisering och återintroducering försöker rehabiliteringscentret för orangutanger på Sumatra bevara de akut hotade djuren – ett projekt för att motarbeta för­lusten av biodiversitet.

Kina växer

Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Finlands myrskydd kompletteras

Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland.

Låt alla blommor blomma

– Betesmarken vid ån skulle vi sköta oberoende om vi fick miljöstöd eller inte, säger Maria Dentala.

Här går pungdjuren säkra

Att flytta friska djurpopulationer ut till fredade, isolerade öar är en lösning Australien gått in för när den ursprungliga faunan trängs tillbaka av introducerade rovdjur och sjukdomar.

Finlands rödlista under lupp

Finland gav som avslutning på biodiversitetsåret 2010 ut en uppdaterad version av den nationella rödlistan. Rödlistan bekräftade att vi trots goda föresatser inte lyckats stoppa minskningen av biodiversiteten.